Orientador: Ricardo de Lima Zollner / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciências Médicas / Made available in DSpace on 2018-08-26T19:48:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Schumacher_NayaraSimonGonzalez_M.pdf: 2961311 bytes, checksum: 1493eaa496cbf00c2fc6f8fb35bf45f1 (MD5) Previous issue date: 2015 / Resumo: A linhagem de camundongos NOD (non obese diabetic) é utilizada como modelo experimental de Diabetes mellitus tipo 1 (DM-1), por desenvolver espontaneamente a doença similar ao observado em humanos. São inúmeros os mecanismos propostos para ruptura da tolerância imunológica no DM-1, como a predisposição genética do indivíduo somadas as interferências ambientais como o estresse e a alimentação, parecem contribuir para a ação dos mecanismos auto imunes. As pesquisas por novas substâncias com potencial antiinflamatório presentes nas plantas medicinais, são inspiradas e motivadas pelas propriedades destas e que podem auxiliar no tratamento das doenças inflamatórias, como no caso do DM-1. Relatos da literatura, nem sempre indexada, sugerem que a Eugenia uniflora é um produto natural que contém inúmeros compostos fenólicos em sua composição e o chá de suas folhas tem sido estudado em possuir atividade antiinflamatória, antioxidante e antidiabética, melhorando o controle do diabetes. No presente estudo investigamos quais os melhores solventes (água, etanol e metanol/acetona) para extração de compostos bioativos da folha de pitanga, e avaliamos a atividade antioxidante dos solventes pelas técnicas DPPH, FRAP, ABTS e ORAC, fenóis totais, identificação de taninos hidrolisáveis, composição centesimal e investigação de três compostos fenólicos (ácido elágico, ácido gálico e rutina) nas folhas. Nossos resultados sugerem que o extrato aquoso em comparação com o etanol e metanol/acetona, apresenta atividade antioxidante e fenóis totais superiores, sendo desta forma o extrato aquoso utilizado como tratamento de DM-1 em camundongos NOD. Vimos que seu consumo crônico é capaz de diminuir o índice de infiltrado inflamatório nas ilhotas pancreáticas e consequentemente a diminuição da expressão do diabetes. Além disso, é possível que compostos presentes nas folhas de E. uniflora possuam propriedades antiinflamatórias que preservam as células ? pancreáticas e mantenham os níveis de insulina sérica. Sendo assim, o estudo visa investir no desenvolvimento de novas drogas com potencial de interferir na evolução da doença, atuando desta forma como suporte no tratamento do diabetes autoimune / Abstract: NOD mice (non obese diabetic) is used as an experimental model of type 1 Diabetes mellitus (DM-1) that spontaneously develop the disease with similarities to observed in humans. Several mechanisms are proposed to breakdown immune tolerance in DM-1, such as the genetic predisposition of the individual, together with environmental factors such as stress and diet, favoring the onset of autoimmune mechanisms. The search for new substances with potential anti-inflammatory present in the medicinal plants inspire and motivate research focusing in the treatment of inflammatory diseases, including DM-1. Literature reports, not always indexed, suggest that Eugenia uniflora is a natural product that contains numerous phenolic compounds in its composition and tea from its leaves has been studied in possessing anti-inflammatory, antioxidant and anti-diabetic, improving diabetes control. In the present study we investigated what the best solvents (water, ethanol and methanol/acetone) for the extraction of bioactive compounds of cherry leave, and evaluate the antioxidant activity of solvents for technical DPPH, FRAP, ABTS and ORAC, total phenols, tannins identification hydrolysable, centesimal composition and investigation of three phenolic compounds (ellagic acid, gallic acid and rutin) in the leaves. Our results suggest that the aqueous extract in comparison with ethanol and methanol/acetone features antioxidant activity and higher total phenols, and thus the aqueous extract used as a DM-1 treatment in NOD mice. We have seen that the chronic consumption can reduce the inflammatory infiltrate index in pancreatic islets and consequently the reduction of diabetes expression. Moreover, it is possible that the components present in the E. uniflora leaves have anti-inflammatory properties that preserve the pancreatic ? cells and maintains serum insulin levels. Thus, the study aimed to invest in the development of new drugs with the potential to interfere with the disease, thereby acting as a support in the treatment of autoimmune diabetes / Mestrado / Clinica Medica / Mestra em Ciências

Bakgrund: Diabetes typ 1 klassas idag som ett globalt folkhälsoproblem. Det är en obotlig autoimmun sjukdom som oftast framträder i ung ålder. Det största ansvaret ligger på individen att sköta sin egenvård för att undvika akuta och sena komplikationer. Förutsättningarna för att individen ska sköta sin omvårdnad på bästa sätt är att få adekvat information och utbildning från sjukvården. Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Det utfördes en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman och sju underteman. Det första temat var Attityder gentemot diabetes med Fördelar samt Nackdelar med diabetes som underteman. Andra temat som framkom var Stöd från omgivningen med Stöd från familj och vänner, Stöd från vården samt Stöd från andra som lever med diabetes som underteman. Det sista temat var Upplevelse av egenvård med Vikten av planering samt Svårigheter med egenvård som underteman. Diskussion: I diskussionen diskuteras valet av tillvägagångssätt för att få fram resultatet samt förankring av Dorothea Orems egenvårdsteori i det presenterade resultatet som framkom. / Background: Type 1 diabetes is today classified as a global public health problem. It is an incurable autoimmune disease that usually appears at a young age. The greatest responsibility lies within the individual in taking care of his or her own care to avoid acute and late complications. The conditions for the individual to take care of his/her care in the best way is to obtain adequate information and education from the health care system. Aim: Describe young adults' experience of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature review was carried out in which ten scientific articles were included in the results. The results articles were retrieved from the Cinahl and Pubmed databases and consist of both qualitative and quantitative studies. Results: The result showed three main themes and seven sub-themes. The first theme was Attitudes towards diabetes with Advantages of diabetes and Disadvantages of diabetes as a sub-theme. Other themes that emerged were Support from the environment with Support from family and friends, Support from care and Support from others living with diabetes as a sub-theme. The final theme was Experience of self-care with The importance of planning as well as Difficulties with self-care as a sub-theme. Discussion: The discussion discusses the choice of approach to obtain the result and anchoring Dorothea Orem's self-care theory in the presented result that emerged.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en hormonell sjukdom som orsakar insulinbrist som kännetecknas av kronisk hyperglykemi. Diabetes mellitus typ 1 kräver en livslång behandling av insulin där egenvården är en central del för att kunna förebygga senkomplikationer av diabetes mellitus. Sjuksköterskan har en viktig roll att hjälpa patienter till god egenvård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva upplevelser av egenvård hos vuxna personer med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ metod som har en induktiv design. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Livet med diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en ständig förändring av strategier med förhandling med sig själv där fördelar och nackdelar tas upp vid varje ny livsomvälvande händelse. Upplevelsen var också att hälso-och sjukvården och närstående har en påverkan på patientens egenvård och kan främja till god egenvård eller också leda till försämrad egenvård. Slutsats: De kvalitativa artiklarna gav ett beskrivande resultat om hur personer med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård. Resultatet kan ge hälso- och sjukvårdpersonal en bättre förståelse och kunskap för hur deras stöttning är av stor betydelse i att främja god egenvård hos patienter. / Background: Diabetes mellitus is a hormonal disorder that causes insulin deficiency characterized by chronic hyperglycemia. Type 1 diabetes mellitus requires a lifelong treatment of insulin, where self-care is a key part of preventing late-onset diabetes mellitus complications. The nurse has an important role to help patients achieve good self-care. Aim: The purpose of the literature review was to describe adult patients' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus. Method: Literature review with a qualitative method that has an inductive design. The results are based on fifteen different scientific articles. Result: Life with diabetes mellitus type 1 was experienced as an ongoing change of strategies and self-negotiation between the advantages and disadvantages in every life-changing event. The experience was also that the healthcare system and family have an impact on the patient’s self-care regime and can either lead to an improved or also impaired self-care. Conclusion: The qualitative articles gave a descriptive result about how people with diabetes mellitus type 1 experience their self-care. The result can give healthcare professionals a better understanding and knowledge of how their support is of great importance in promoting self-care in patients.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som blir allt mer frekvent i världen. Idag har cirka 50 000 personer diagnosen diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomsdebuten sker vanligtvis under en kort tidsperiod under barn- eller ungdomsåren och kräver stora omställningar i livet. Det är grundläggande att ta reda på hur personerna själva erfar livet med diabetes typ 1. Sjuksköterskan kan med den informationen ge lämpligt stöd för personerna att förbättra hanterandet och upplevelsen av att leva med diabetes typ 1. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet där de analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Två teman med fyra underteman presenterades i resultatet. Det första temat var Möjligheter och dilemman med diabetes typ 1, underteman till detta var Möjligheter med sjukdomen samt Svårigheter med sjukdomen.Andra temat bestod av Stöd från omgivningen, underteman till detta var Stöd från hälso- och sjukvården samt Stöd från familj och närstående. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 har ett stort ansvar i att uppnå god kontroll av sjukdomen för att minska riskerna för de komplikationer som kan uppstå. Rädsla för komplikationer fanns hos flera av personerna, dock upplevde några att de blev motiverade av rädslan och såg den som en möjlighet. Unga vuxna genomgår en transition där stöd från omgivningen är betydande för att ta sig an de olika situationerna som uppstår. / Background: Diabetes type 1 is a complex chronic disease that is becoming increasingly common in the world. Today, about 50 000 people are diagnosed with diabetes type 1 in Sweden. The beginning of the disease usually occurs during a short period of time during childhood or adolescence and requires major adjustments in life. It is essential to find out how people themselves experience life with diabetes type 1. With this information, the nurse can give appropriate support for the people to improve the management and experience of living with diabetes type 1. Aim: The aim of the literature review was to describe young adults’ experiences of living with diabetes type 1. Method: A literature review was chosen as the method. Ten scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed.  Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was Opportunities and dilemmas with diabetes type 1, subthemes for this were Opportunities with the disease and Difficulties with the disease. The second theme consisted of Support from the environment, subthemes for this were Support from health care and Support from family and relatives. Conclusion: People with diabetes type 1 have a great responsibility in achieving good control of the disease to reduce the risks of the complications that may occur. Fear of complications was present in several of the people, however some felt that they were motivated by the fear and saw it as an opportunity. Young adults undergo a transition where support from the environment is significant to deal with the various situations that occurs.

Bakgrund: Diabetesbörda innefattar emotionella aspekter kopplade till diabetes och är korrelerat till sämre glykemisk kontroll samt suboptimal sjukdomshantering. Diabetesbörda är ett lågt prioriterat problem i diabetesvården och det föreligger ett stort mörkertal, därtill berörs diabetesbörda sparsamt i de svenska nationella riktlinjerna för diabetesvård. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan diabetesbörda och glykemisk kontroll, diabetesduration samt demografisk data hos personer med Diabetes mellitus typ 1.  Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Totalt inkluderades 69 personer. Examensarbetet utfördes på två diabetesmottagningar i Sverige. Studiedeltagarna besvarade enkäten Swe-PAID-20 samt frågor avseende kön, ålder och diabetesduration och aktuellt HbA1c registrerades. Data analyserades med icke-parametriska metoder. Resultat: Förhöjd diabetesbörda upplevdes av 20% av studiedeltagarna och 45% rapporterade något diabetesrelaterat problem som ganska allvarligt respektive mycket allvarligt. Högt HbA1c var korrelerat med behandlingsrelaterade problem samt stödrelaterade problem. Samband mellan diabetesbörda och övriga variabler samt skillnader mellan subgrupper påvisades inte.  Slutsats: Diabetesbörda är ett relativt vanligt förekommande problem i den undersökta populationen. Högt HbA1c påvisades vara en prediktor för behandling- och stödrelaterade problem. Ökad kunskap om diabetesbörda kan bidra till ökad personcentrering i diabetesvården, minskat lidande för den enskilde individen samt en resursbesparing för samhället genom att minska risken för komplikationer. Screening av diabetesbörda hos samtliga individer med T1D kan vara av värde, då diabetesbörda inte är mer vanligt förekommande i någon specifik grupp av personer. / Background: Diabetes distress includes emotional aspects linked to diabetes and correlates to poor glycemic control and suboptimal self-management. There is many unreported cases and diabetes distress is currently a low priority problem and is sparsely addressed in the Swedish national guidelines for diabetes care. Aim: The aim was to investigate the correlation between diabetes distress and glycemic control, duration of diabetes, and demographic data in people with Diabetes mellitus type 1. Method: A quantitative descriptive cross-sectional study. A total of 69 people were included. Data was collected from two diabetes clinics in Sweden. The participants answered the Swe-PAID-20 questionnaire and questions regarding gender, age, and diabetes duration and current HbA1c was noted. Data were analyzed using non-parametric methods. Main results: Increased diabetes distress was experienced by 20% of the participants and 45% reported a diabetes-related problem as a “somewhat serious problem” or a “serious problem”. Higher HbA1c correlated with treatment-related problems as well as support-related problems. Associations between diabetes distress and other variables and differences between subgroups were not detected. Conclusion: Diabetes distress was a relatively common problem in the studied population. Elevated HbA1c values indicated treatment and support related problems. Increased knowledge about diabetes distress can contribute to a more person-centered diabetes care, reduce suffering for the individual and save resources for society by reducing the risk of complications. Screening is important as diabetes distress is not more common in any specific population and helps to identify people in need of support.

Bakgrund Diabetes Mellitus typ 1 är en metabol sjukdom som leder till kronisk hyperglykemi. Sjukdomen kräver livslång behandling med insulin och egenvården är omfattande. En person med diabetes typ 1 behöver kontrollera sina glukosnivåer flera gånger per dag och besitta kunskap om hur mat, aktivitet och insulin påverkar dem. När ett barn insjuknar läggs ett stort ansvar på barnets föräldrar eftersom de nu behöver ansvara för barnets behandling. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som lever med Diabetes Mellitus typ 1. Metod Designen för föreliggande studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod i litteraturöversiktens resultat och de identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Resultatartiklarna granskades utifrån en kvalitetsgranskning utförd av Sophiahemmet Högskola och sedan genomfördes en integrerad analys. Därefter sorterades artiklarna in i huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade att många föräldrar upplevde konstant oro för sitt barn relaterat till diabetes typ 1. De upplevde en ständig oro att barnet skulle utveckla hypoglykemi i olika situationer. Sjukdomen påverkade familjens vardag och föräldrar beskrev hur de hade svårt att släppa kontrollen och lämna över ansvaret till andra. Även bemötandet från vården visade sig vara viktigt för familjerna. Resultatet visade även att föräldrar upplevde en oro inför framtiden gällande eventuella komplikationer sjukdomen kunde resultera i. Slutsats Resultatet visade den sårbarhet och stress som de flesta föräldrar upplever när de har ett barn som lever med diabetes typ 1. Rädsla för hypoglykemi identifierades som ett stort problem för många föräldrar. Resultaten visade också att stöd och behandling måste utvecklas och att familjefokuserad vård kan vara en väg framåt. Varje familj är unik och behöver skräddarsydd vård för att möta deras individuella behov. / Background Diabetes Mellitus type 1 is a metabolic disease which leads to chronic hyperglycemia. The disease requires lifelong treatment with insulin and the self-care is extensive. A person with type 1 diabetes needs to check their glucose levels several times a day and must have knowledge of how food, activity, and insulin affect it. When a child becomes ill, a great responsibility is placed on the child's parents because they now need to be responsible for the child’s treatment. Aim The aim was to describe parents’ experiences of having a child with type 1 Diabetes Mellitus. Method The design of the present study was a non-systematic literature review. Fifteen scientific articles of qualitative method were included in the results of the literature review, and they were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The included articles were reviewed on the basis of a quality review carried out by Sophiahemmet University. Then an integrated analysis was carried out. The articles were then sorted into main categories with associated subcategories. Results The results of the literature review showed that many parents experienced constant anxiety about their child related to type 1 diabetes. They experienced a constant worry that the child would develop hypoglycemia in different situations. The disease affected the family's everyday life and parents described how difficult it was for them to let go of control and leave the responsibility of the child to others. The support from healthcare personnel also proved to be important for the families. The results also showed that parents experienced concern for the future regarding possible complications the disease could result in. Conclusions The results showed the vulnerability and stress that most parents experience when they have a child living with type 1 diabetes. Fear of hypoglycemia was identified as a major concern for many parents. The results also indicated that support and treatment need to be developed and that family-centered care can be a way forward. Each family is unique and needs tailored care to meet their individual needs.

Introduktion: Andelen barn som diagnostiseras med diabetes typ 1 ökar. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som innebär många egenvårdsmoment som att kontrollera blodsockernivån med hjälp av insulin, följa en mer hälsosam kost, samt vara fysiskt aktiva. För barn som själva inte kan utföra sin egenvård behöver föräldrar assistera dem. Detta lägger en stor press på föräldrarna och kan negativt påverka deras egna upplevda diabetesrelaterade självförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar föräldrars upplevda självförmåga avseende att hantera egenvården hos barn med diabetes typ 1. Metod: Studien var en litteraturöversikt inkluderande 20 kvantitativa artiklar som handlade om faktorer som påverkade föräldrars upplevda självförmåga. Kvaliteten av de inkluderade artiklarna granskades och resultatet delades in i teman. Resultat: Ett flertal faktorer påträffades som hade samband med föräldrarnas upplevda självförmåga. Några resultat som associerades med att föräldrar upplevde lägre självförmåga var ångest, försämrad sömnkvalitet och rädsla för hypoglykemi. Faktorer som associerades med högre upplevd självförmåga var ökad livskvalitet, högre inkomst och vid bättre blodglukoskontroll hos barnet. Vissa studerade faktorer hade inga signifikanta samband med föräldrars upplevda självförmåga. Slutsats: Faktorer som korrelerar med föräldrars upplevda självförmåga att hantera egenvården av sina barn med diabetes typ 1 är många. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma riskfaktorer för att identifiera familjer som har behov av extra stöd. Med en stigande andel insjuknade barn per år behövs fler interventionsstudier och kvalitativa intervjustudier för att erhålla djupare kunskap inom ämnet för att kunna erbjuda barnet evidensbaserad och personcentrerad diabetesvård. / Introduction: The amount of children diagnosed with diabetes type 1 is increasing. Diabetes type 1 is a chronic disease that includes many self-care components such as controlling the blood glucose levels with the help of insulin, following a healthy diet, and being physically active. Children who cannot perform these self-care acts themselves need their parents to assist them. This can put a lot of pressure on the parents and affect their levels of self-efficacy. Purpose: The purpose of this study was to explore the factors that affect parents experienced self-efficacy regarding managing self-care in their children with type 1 diabetes. Method: This review study reviewed 20 quantitative articles that brought up factors that affect parents self-efficacy. The quality of the included articles were reviewed and the results were divided into themes.  Result: A number of factors were seen that had different correlations with parents' self-efficacy. Some of the results that were associated with lower self-efficacy were higher levels of anxiety, lower sleep quality and hypoglycemic fear. Factors that were associated with higher self-efficacy were higher quality of life, higher income and better control of the child's blood glucose levels. Some of the factors did not show any significant correlations with parents' self-efficacy. Conclusion: To be able to identify families with need of extra support the nurse has to acknowledge the factors that are associated with the parents sense of self-efficacy when it comes to performing diabetes specific self-care tasks. With the rising frequency of children being diagnosed with diabetes type 1 there is a need for more intervention and interview studies to obtain a deeper knowledge of the topic to be able to provide the children with the best evidence based healthcare possible.

Bakgrund: Ätstörning är ett utbrett sjukdomstillstånd. Diabetes mellitus typ 1 kombinerat med ätstörning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Patienter behöver ofta god vägledning och omsorg för att kunna hantera sitt tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 och ätstörning. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga studier. Använda databaser var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sju av studierna var genomförda med kvalitativ metod och tre med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter genomförd innehållsanalys identifierades nio underkategorier och tre huvudkategorier. Huvudkategorierna var: Laborering av insulindoser; Psykisk påverkan; Behov av stöd. Konklusion: Resultatet visade att deltagarna uttryckte behov att bli sedda såväl som hörda i sitt sjukdomstillstånd. Det fanns ett behov för vårdpersonal att tydligare samverka mellan olika vårdinsatser för att samsjukligheten skulle uppmärksammas och ombesörjas i tid. Vården behöver göras mer personcentrad för att tidigare och effektivare kunna erbjuda adekvat information, utbildning och stöd. Det finns även behov att integrera familj och eventuellt andra med liknande erfarenhet som stöd. Resultatet pekade även på en kunskapsbrist inom vården och att vårdpersonal är i behov av utbildning för att ombesörja deltagarnas behov av vård. / Background: Eating disorder is a widespread condition. Diabetes mellitus type 1 combined with eating disorder can lead to physical and psychological complications. Patients often need good guidance and care to manage their condition. Aim: The study’s purpose was to describe patients’ experiences of living with diabetes mellitus type 1 and eating disorder. Method: The literature review was based on ten scientific articles. Databases used were PubMed, CINAHL and PsycINFO. Seven of the articles were created using qualitative methods and three with both qualitative and quantitative methods. The articles were thematically analyzed. Result: Through content analysis nine subcategories and three categories were identified. The categories were: Experimentation with insulin dosage; Psychological impact; Need for support. Conclusion: The results showed that the participants expressed a need to feel seen as well as heard in their illness. There was a need for healthcare personnel to collaborate more clearly between different healthcare interventions for this comorbidity to be noticed and attended to in time. Healthcare need to be made more person-centered to be able to both earlier and more efficiently offer adequate information, training, and support. There is also a need to integrate family and potentially others with similar experiences as support. The result also pointed to a lack of knowledge within healthcare and that healthcare personnel need training to take care of the participants' need for healthcare.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en vanligt förekommande folkhälsosjukdom som leder till insulinbrist i kroppen. Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste komplikationerna kopplade till diabetes mellitus typ 1. En person med diabetes måste ta stort eget ansvar för att behandlingen ska fungera optimalt.  Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta upplevelser och erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Alla sökningar har genomförts i PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 1 upplever okunskap gällande diabetes mellitus typ 1 och skillnaden emot diabetes mellitus typ 2. Det finns förbättringsarbete gällande spridning av hälsoinformation till allmänheten. Det framkom också, även om oklart exakt hur, att familj och vänner är en viktig del av att leva med sjukdomen. Diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en krävande sjukdom och förmåga att utföra egenvård kombinerat med individanpassad vård är viktiga komponenter i behandlingen. Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 1 är krävande vilket förutsätter förmåga att utföra egenvård i kombination av individanpassad vård. Det finns upplevd okunskap i samhället gällande skillnaden mellan diabetes mellitus typ 1 och 2 samt generellt om diabetes mellitus typ 1. Att öka allmänhetens och hälsosjukvårdpersonals kunskap angående diabetes mellitus typ 1 skulle förbättra livet i stort, bemötande och behandling av sjukdomen. Vårdpersonal med god förståelse för diabetes-teknologi är viktigt för bemötande och behandling. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a common endemic disease that leads to insulin deficiency in the body. Cardiovascular diseases are one of the most common complications linked to diabetes mellitus type 1. An individual with diabetes must take on a lot of responsibility for the treatment to work optimally.  Aim: The aim of this literature study was to summarize experiences of individuals living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A descriptive literature study based on the results from 13 scientific articles with a qualitative design. All research was conducted using PubMed. Main Results: The results showed that persons with diabetes mellitus type 1 experience a lack of knowledge regarding diabetes mellitus type 1 and how it’s different from type 2. There is improvement to be made regarding spreading health information to the public. It also showed, even though unclear exactly how, that family and friends are an important part of living with the disease. Diabetes mellitus type 1 is experienced as a demanding disease and a capacity to perform self-care combined with individual-focused care are significant components of the treatment.  Conclusion: To live with diabetes mellitus type 1 is demanding and presupposes a capacity to apply self-care in combination with individual-focused care. There exists experienced lack of knowledge in society regarding the differences between diabetes mellitus type 1 and 2 but also regarding diabetes mellitus type 1 in general. To increase the public knowledge and knowledge among healthcare personnel regarding diabetes mellitus type 1 would improve life in general and treatment of the disease. Healthcare personnel with good understanding regarding diabetes-technology is of importance for treatment of the disease.

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som i en stor del av fallen drabbar barn mellan 0-18 år. Många familjer som har ett barn med diabetes typ 1 upplever utmaningar i det dagliga livet, familjedynamiken påverkas negativt och hos föräldrarna finns det en upplevd oro över barnets välmående. När ett barn diagnostiserats med diabetes sker en livsomställning för hela familjen med en stor omvårdnadsbörda för föräldrarna. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metoden består av en litteraturöversikt över elva kvalitativa artiklar som har granskats med kvalitativ ansats. I resultatet identifierades tre huvudteman,  Livsomställningar av att leva med diabetes typ 1, Utmaningar i föräldraskapet med ett barn med diabetes typ 1  samt sjukvårdens ansvar och förmåga att ge stöd. Dessa sammanfattas i följande fyra underteman, En ständig strävan och känslor av maktlöshet, Förändrad föräldraroll, Oro i vardagen med diabetes typ 1 och Föräldrarnas upplevelse av sjukvården. I diskussionen framkommer det att familjelivets dagliga rutiner och aktiviteter behöver omstruktureras efter diagnosen. Föräldrarna upplever oro och stress av att leva med ett barn med diabetes, vilket kan utmynna i psykisk ohälsa. För att skapa trygghet och underlätta diabetesvården är det viktigt att sjukvården stöttar och hjälper föräldrarna med vägledning och tillgängligt stöd. Nyckelorden som använts är children attitude, diabetes type 1 or diabetes mellitus type 1 or diabetes 1, experience och parent attitude.