Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien. Analysen gjordes genom fyra frågeställningar som besvarade syftet. Resultatet presenterades under tre rubriker: Synen på sjukdomen, Inställningar till att göra livsstilsförändringar samt En ny identitet. Att drabbas av diabetes typ två innebar att patienterna förlorade sin tidigare identitet. Kroppen tog en ny plats och krävde nya behov. Genom att förneka sin sjukdom gick det att fortsätta leva sitt vanliga liv. Kunskap gav många gånger motsägelsefulla känslor. Att patienten fick bevara sin självständighet och ta kontroll över sin egen situation var av stor vikt. Att ändra en livsstilsförändring i taget upplevdes som hanterbart. Slutsatsen var att alla patienter har sin egen syn på sjukdomen och vårdaren måste ta hänsyn till den enskilda patientens livsvärld för att stärka och stödja patientens motivation till livsstilsförändring.

Introduktion: I Sverige finns ca 400 000 personer med diabetes typ 1 och typ 2. Då sjukdomen ökar för varje år kommer fler patienter som behandlas på sjukhus att ha diabetes. För att möta patienter med denna komplexa sjukdom behövs goda kunskaper hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2. Metod: Litteraturstudie. En sökning i databaserna Cinahl och PubMed samt manuell sökning genomfördes. 10 artiklar framkom efter en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet redovisas genom fem kategorier ”Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet”, ”God och bristande kommunikation mellan patient och personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning”, ”Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper” och ”Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård”. Stor vikt lades på att kommunikationen och informationen var bristande. Måltiderna som erbjöds på sjukhuset ingick också bland patienternas negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter som framkom i resultatet var bra timing av måltider och medicinering samt att patienterna var nöjda med vårdpersonalens kunskap om diabetessjukdomen. Slutsats: Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie med 7 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet framställs i 3 huvudkategorier: upplevelse av acceptans med underkategorierna ”jag är inte min sjukdom” och ”mitt ansvar”, upplevelse av negativa tankar med underkategorin ” upplevelse av rädsla”. Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 gav upphov till flera olika upplevelser. Egenvård är huvudbehandlingen i diabetes, därför det viktigt att den följs för att undvika komplikationer i tidigt skede. Det ansågs skrämmande att komplikationer kunde uppkomma och de fanns alltid närvarande i tankarna hos informanterna vilket ledde till att de kände ansvar både inför sig själv men även sin omgivning.

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av studien visar att HbA1c, psykiskt välbefinnande, närstående, behandling och kontroll av sjukdomen påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1. För att kunna hjälpa tonåringar att höja livskvaliteten är det av stor betydelse att identifiera de faktorer som påverkar livskvaliteten. Vidare forskning bör fokusera på evidens för hur de faktorer som påverkar livskvaliteten kan påverkas.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. Orsakerna till diabetes kan relateras till livsstil. En litteraturöversikt gjordes där elva artiklar med kvalitativ design granskades och analyserades. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. I resultatet framkom fyra kategorier: att känna rädsla inför framtiden, känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2, vikten av att ha tillräcklig kunskap och att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor. I de olika kategorierna beskrevs upplevelser av att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 som en kamp mellan liv och död och som att de befann sig på en väg utan återvändo. När en person diagnostiserats med diabetes måste en rad livsstilsförändringar ske, bland annat så krävdes ofta förändringar av kost- och motionsvanor. Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap om deras sjukdom, vilket tillsammans med livsstilsförändringarna genererade i en känsla av ensamhet. Slutsatsen är att om information ges utifrån personens behov skulle egenvården förbättras och ge en känsla av förståelse och välmående.

Abstrakt På uppdrag från Diabetesteamet och Diabit vid Linköpings universitetssjukhus har en förbättrad informationsfilm tagits fram. Informationsfilmen presenterar relevant fakta som anses vara nödvändig för de barn och unga som drabbats av diabetes typ 1. Rapporten redogör för tillvägagångssätt som använts för utformningen av en användbar informationsfilm. Materialet skall användas på webbsidan och mötesplatsen Diabit, samt de träffar som teamet anordnar utanför sjukhuset. För att tillmötesgå den aktuella målgruppen är informationen mestadels bildbaserad då barn och unga lättare tar till sig information via det mediet. Genom undersökningar och studier inom ämnen som diabetes, visuellt berättande, manér, färg och form och inlärningsförmåga, samt utprovning av manéret under arbetets gång kan ett slutgiltigt resultat framställas. / Abstract On behalf of the Diabetes team and Diabit at Linköping University Hospital has an improved information movie been developed. The information movie presents relevant facts that are considered necessary for the children and young people who suffer from diabetes type 1. The report describes the approach used for the design of a useful information movie. The material will be used on the website and the meeting place Diabit, as well as the gatherings that the team organizes outside the hospital. To meet the target group the information is mostly image-based since children and young people more easily assimilate information through that medium. Through surveys and studies on topics such as diabetes, visual storytelling, image styles, color and shape, learning ability and also testing of the image styles throughout the work process, and a final result can be produced.

Bakgrund och problemformulering: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Att som ungdom drabbas av denna sjukdom under tonårsperioden utsätter ungdomen för stora utmaningar. Den första tiden inriktas fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. Hälso- och sjukvårdspersonalen samt närstående utgör en stor del i hanteringen av sjukdomen och i ungdomens utveckling. Sjuksköterskans ansvar i mötet med ungdomarna är att tolka deras upplevelser och de behov som livet med sjukdomen för med sig. Syfte:  Att   beskriva  ungdomars   upplevelse   av   att   leva   med   diabetes   typ   1. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Totalt valdes 16 kvalitativa artiklar ut för analysering. Efter granskningen av artiklarna analyserades dessa och resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Ungdomarna beskriver att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom samt att den första tiden efter diagnostiseringen är tuff. Den första tiden beskrivs som en balansgång, det gäller att finna balansen i vardagen på nytt igen men att stödet från omgivningen är till stor hjälp. Ungdomarna beskriver att ännu en central del under ungdomsperioden, är att bli självständiga i behandlingen av diabetes. De menar också att under denna period är stödet från sjukvården och närstående extra betydelsefullt. Diskussion: I metoddiskussionen  hanteras  valet  av metod och  dess inverkan  på resultatet. Resultatdiskussionen beskriver tongivande fynd från resultatet som självständighet, upplevelse av balans samt vårdens stödjande roll.

Diabetes typ 2 är till stor del en så kallad egenvårdssjukdom. Sjukdomen uppstår dels på grund av helt eller delvis utslagna betaceller i bukspottkörteln (pancreas), dels på grund av insulinresistens. Sammantaget bidrar dessa två biologiska faktorer till förhöjda blodsockervärden vilket resulterar i diabetes typ 2. Utvecklingen av denna sjukdom är relaterad till livsstilsfaktorer men även genetiska faktorer spelar en stor roll.  Patientgruppen kan på grund av sin diabetes uppleva ett stort psykosocialt lidande och ett utanförskap. Syftet med denna studie är därför att försöka beskriva vuxna individers negativa psykosociala upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Denna kandidatuppsats är en litteraturstudie där åtta artiklar använts för att besvara vårt syfte. Utifrån dessa artiklar har ett tema, sex kategorier samt nio underkategorier skapats. I resultatet framgår temat lidande och resultatet visar på  att personer med diabetes typ 2 kan erfara negativa psykosociala upplevelser. Upplevelserna kan ursprungligen komma från personen själv eller från omgivningen. Personer med diabetes typ 2 upplever många gånger att det finns en stigmatisering i samhället. Dessa upplevelser påverkar hela människan och bidrar i många fall till en känsla av ett förlorat sammanhang. För att sjuksköterskan ska kunna ge denna patientgrupp en god vård är det av stor vikt att beakta dessa upplevelser. I resultatdiskussionen diskuteras bland annat vikten av att stärka patienterna tillbaka till sitt sammanhang. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan arbeta för att främja hälsa för denna patientgrupp trots sjukdom.

Diabetes typ 1 är ett växande problem bland unga i samhället och bör därför uppmärksammas. Det är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen inte kan producera tillräcklig med insulin som leder till att glukos inte kan tas upp i cellerna. En obehandlad diabetes kan leda till senkomplikationer i form av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ökad kunskap om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 kan bidra till bättre vårdmöjligheter och därmed öka ungdomarnas upplevelse av hälsa. Litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar som alla är kvalitetsgranskade. Artiklarna belyste ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudiens resultat redovisas i ett huvudtema, tre teman och sex subteman. De subteman som identifierades var upplevelsen av att vara annorlunda, acceptans, expert på sig själv, ansvar för sin sjukdom, vårdens roll samt föräldrarnas roll. Utifrån dessa subteman bildades teman i form av anpassning, upplevelsen av att bli självständig och betydelsen av andra. Ett genomgående tema i hela resultatet var att finna balans i tillvaron vilket också är studiens huvudtema. Att som ungdom vilja frigöra sig från föräldrar och bli självständig kräver extra ansvar för en ungdom med en kronisk sjukdom som diabetes. För att kunna uppleva hälsa i denna process är det viktigt att ungdomar finner en balans i tillvaron. Detta ses både i relation till vården men också till föräldrarna. Ungdomen är expert på sig själv och bör därför få individanpassade möjligheter till ansvar och utveckling.

Bakgrund: Det är vanligt att föräldrar till barn med diabetes upplever en psykisk påfrestning, både kring diagnostillfället men även flera år efter. När ett barn drabbas av diabetes faller det största ansvaret för egenvården på föräldrarna. Sjuksköterskan har en central roll när det gäller att stödja och vägleda föräldrarna och barnet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes. Metod: Åtta empiriska studier med kvalitativ ansats har granskats och analyserats. En analysmetod som påminner om beskrivande metasyntestänkande har använts. Resultat: Sjukdomens oförutsägbarhet, den ständiga planering och den konstanta vaksamheten den kräver upplevdes som psykiskt påfrestande för föräldrarna. Det upplevdes som värdefullt att samarbeta kring diabetesvården, känna tillit och få emotionellt stöd. Föräldrarna kände oro för långtidskomplikationer och barnens övergång till tonåren. Att lära sig hantera ett liv med diabetes är en process som inleds med självklander och övergår i acceptans. Slutsats: Utifrån resultatet är det påfrestande att ha barn med diabetes. På vägen till att finna acceptans har sjuksköterskan en central roll. Det är av betydelse för sjuksköterskan att vara medveten om föräldrarnas upplevelse för att kunna ge professionell vård, ett gott bemötande och ta hänsyn till familjens alla behov.