Diabetes typ 1 är en av de mest förekommande långvariga sjukdomarna bland barn och ungdomar och antalet drabbade fortsätter att stiga. Sjukdomen är behandlingsbar och innefattar kontinuerlig bedömning och hantering av sin egenvård dygnet runt. Otillräcklig hantering av sjukdomen ökar risken för långsiktiga och akuta komplikationer vilket riskerar fatala konsekvenser. Under ungdomsåren sker en livsomställning där en identitet och självständighet successivt skapas. I takt med den sker en övergång till mer självständigt egenansvar kring sjukdomen. Statistik visar att under ungdomsåren försämras egen-vården och därmed den metabola kontrollen. Syftet med studien var att få en inblick i ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där författarna har utgått från Bettany-Saltikov och McSherrys datainsamlings- och analysmetod. I resultatet som består av 13 artiklar framkommer det att ungdomarna upplevde fluktuerande känslor i relation till sin sjukdom vilket mestadels påverkade dem negativt. Kraven och ansvaret som de beskrev bidrog till en sjukdomsbörda och rädsla för komplikationer. I resultatet identifierade ungdomarna svårigheter i övergången till självständighet i egenvården av sjukdomen. Studiens resultat kan bidra till en möjlighet för barnsjuksköterskan att förbättra vården för ungdomen ge-nom att bidra med kunskap, ge ett individanpassat stöd och eftersträva insikt i ungdomens livsvärld bortom sjukdomen. Med individualiserad vård och adekvat stöd kan ungdomens tidiga egenansvar ge goda förutsättningar att bibehålla en bra metabol kontroll i vuxen ålder och därmed öka möjligheten till en hållbar utveckling på individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk sjukdom med livslång behandling som kräver daglig egenvård. Sjukdomen kan orsaka akuta som såväl långsiktiga livshotande komplikationer. Förekomsten av sjukdomen hos barn ökar i Sverige och globalt. Unga barn besitter inte förmågan att ansvara över behandlingen och därför blir föräldrarna behandlingsansvariga. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår bland annat personcentrerad vård. Kärnkompetensen personcentrerad vård innebär att vårdpersonalen ser hela individen och gör denne delaktig i sin vård. Vidare bör en personcentrerad vård samverka med en familjecentrerad vård, där familjen betraktas som en helhet då sjukdomen ger upphov till olika upplevelser hos familjemedlemmarna. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenhet av att ha barn med diabetes typ-1. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Till databassökningen användes Cinahl Complete och PubMed. De ämnesord som användes vid sökningarna i databaserna var – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences och life style changes. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs metod. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av sju av Fribergs 14 föreslagna granskningsfrågor. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom tre teman; ”Erfarenheter av en förändrad vardag”, ”Erfarenheter av ständig oro” och ”Erfarenheter av det stora ansvaret”.  Diagnostillfället upplevdes av föräldrarna som ett tillfälle präglad av rädsla, chock och sorg. Sjukdomen förändrade föräldrarnas vardag och för att hantera den förändrade vardagen var en anpassning nödvändig. Sjukdomen innebar en ständig rädsla hos föräldrarna som oroade sig över flera faktorer kopplat till sitt barns sjukdom, hälsa samt föräldrarnas förmåga att hantera barnets sjukdom. Vidare framkom att föräldrarna behövde bära ett stort ansvar som bland annat innefattade övervakning av barnet, ständig kontakt med barnets skola, svårigheter att lämna bort barnet samt daglig omvårdnad och behandling kopplat till barnets sjukdom. Ett ansvar som upplevdes utmanande och överväldigande. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar till barn med diabetes typ-1 lever med en oro och ett stort ansvar som påverkar det dagliga livet. Att förstå föräldrarnas upplevelser och erbjuda stöd är av vikt för att förhindra ohälsa och främja livskvalité hos föräldrarna. / Background: Diabetes typ-1 is a chronic disease with lifelong treatment that requires daily self-care. The disease can cause acute as well as long-term life-threatening complications. The incidence of the disease in children is increasing in Sweden and globally. Young children do not possess the ability to be responsible for the treatment and therefore the parents become responsible for the treatment. The nurse’s responsibilities includes, among other things, person-centred care. The core competence of person-centred care means that the care staff sees the whole individual and involving them in their own care. Furthermore, a person-centred care should cooperate with a family-centred care, where the family is considered as a whole, as the illness gives rise to different experiences in the family members. Aim: To describe parents’ experience of having children with diabetes typ-1. Method: A literature review based on ten qualitative original articles. Cinahl Complete and PubMed were used for the database search. The keywords used in the searches in the databases were – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences and life style changes. The analysis was carried out with inspiration from Friberg’s method, and the quality review was carried out using seven of Friberg’s 14 suggested review questions. Results: In the results of the literature review, three themes emerged: “Experiences of a changed daily life”, “Experiences of constant worry” and “Experiences of the great responsibility”. The diagnosis was experienced by the parents as an occasion characterized by fear, shock, and sadness. The disease changed the parents' everyday life and an adaptation was necessary to manage the changes. The disease meant a constant fear for the parents who worried about several factors linked to their child’s illness and health but also connected to their own ability to handle the child’s illness. Furthermore, it emerged that the parents needed to handle a great deal of responsibility, which included, among other things, monitoring their child, constant contact with the child’s school, difficulties in leaving the child as well as daily care and treatment linked to the child’s illness. A responsibility that was experienced as challenging and overwhelming.  Conclusions: The results shows that parents of children with diabetes typ-1 live with a concern and a great responsibility that affects their daily life. Understanding the parents’ experiences and offering support is important to prevent unhealth and promote the parent’s quality of life.

Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. / Diabetes type 1 is characterized by the body´s inability to produce insulin. The cells are gradually destroyed and the insulin production is decreased. Initial symptoms of diabetes are thirst, fatigue, blurred vision, weightloss, elevated plasma glucose levels and glucose concentration in urine. Research on children´s experiences in type 1 diabetes is limited therefore require knowledge of children´s experiences when they are treated in healthcare and in community. The purpose of this study was to examine children and young people´s experiences of living with type 1 diabetes. Literature consisted of a total of eleven performance articles. Data processing generated categories: Worry and fear, Feelings of alienation, Experiences the change of diet, Experienced of social aspects and Experiences in a specialized self-care. The results showed that children of different ages have different experiences with diabetes type 1. Feelings of fear and anxiety appeared frequently in self-care. Education is needed several times every few years. Further research that provides deeper knowledge about children and adolescents experiences is needed. Nurses should consider the child´s experiences and give the child the support he/she needs.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 har under 2000- talet ökat i västvärlden. Diabetes typ 1 kan drabba alla människor i alla åldrar men uppstår främst hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år. Förhållningssättet familjefokuserad omvårdnad används inom vård och omsorg för att fokusera på den betydelse som en familj har för individens upplevelse av sjukdom och ohälsa.Syfte: Beskriva familjens upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 stycken kvalitativa artiklar.Resultat: Fem kategorier har utvecklats utifrån vad föräldrar och syskon upplever i vardagslivet tillsammans med barnet som lever med diabetes typ 1. Dessa kategorier är Skuld och sorg, Oro, rädsla och brist på kontroll, Tvivel och känsla av kunskap, Frustration och orättvisa samt Acceptans. Slutsats: Resultatet visar att det finns många upplevelser och känslor som framkommer hos en familj som lever med ett barn som har diabetes typ 1. Det kan som familj vara svårt att anpassa sig till en helt ny livssituation, bibehålla kontrollen över situationen samt att veta hur egenvård ska utföras utifrån barnets bästa. / Background: The chronic disease diabetes has increased during the 21st century in the western countries. Diabetes type 1 can affect everyone but mostly it can be seen in children and youth between ages 0-18 years. Family focused care is an approach which are used in the healthcare. This approach is focused on the family influence of the individual perception of sickness and unhealth.Aim: Describe the family’s experiences when living with a child with diabetes type 1.Method: A literature study, made out of 10 qualitative studies.Results: Five categories have been developed based on what parents and siblings experienced in the daily life with a child diagnosed with diabetes type 1. These categories are Guilt and grief, Worry, fear and lack of control, Doubts and feeling of knowledge, Frustration and injustice and Acceptance.Conclusions: A lot of different emotions and experiences are seen within the family who lives with a child diagnosed with diabetes type 1. It can be difficult for the family to adjust to a completely new life which involves to remain in control over the situation and to know how self-care shall be executed regarding the child best interest.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom vars incidens och prevalens ökar i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barndomen och medför livslång behandling. Därför krävs det att familjen lär sig att hantera och leva med sjukdomen i det vardagliga livet. Syftet med studien var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Studien bygger på 13 kvalitativa artiklar. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet framkom följande fyra teman: att familjerelationerna förändras, att leva med ökad oro och rädsla, att familjens levnadsvanor förändras samt att leva med ökat ansvar. Resultatet visade att hela familjen påverkas när ett barn i familjen insjuknar i diabetes typ 1. Inledningsvis upplever familjen en jobbig period då de måste skaffa nya rutiner för att upprätthålla barnets hälsa. När familjen fått mer erfarenhet och kunskap blir de tryggare i situationen. Trots det känner de alltid oro för barnet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en betydelsefull roll för hela familjen och det är viktigt att skilja på familjens och barnets erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om familjens erfarenheter för att möta deras behov och anpassa vården utefter det. / Type 1 diabetes is a chronic disease which incidence and prevalence is increasing in Sweden. It is most common that the disease debuts in childhood. The child with type 1 diabetes requires lifelong treatment and therefore the family has to learn how to manage the disease in everyday life. The aim of this study was to describe the family’s lived experiences when a child has type 1 diabetes. The chosen method was a literature review. The study is based on 13 qualitative articles which were found in the databases CINAHL and PubMed. The results showed following four themes: changed family relationships, increased concern and fear, changed living habits and increased responsibility. Initially the family experiences a difficult time and they need to set up new routines to maintain the child’s health. Experiences gain knowledge and leads to security over time. Although the family are always concerned about the child. Therefore the nurse has an important role for the whole family and it is important to distinguish between the family’s experiences and the child’s experiences. It is important that the nurse has the knowledge of the family’s experiences in order to understand their needs and adapt the care.

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling. / Introduktion: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personen i vardagen. Diabetesteamet sätter upp mål tillsammans med patienten om dennes behandling för att få en bra livskvalitet och motverka komplikationer. Diabetessjuksköterskan bör bland annat ha fördjupade kunskaper om det dagliga livet för personer med diabetes samt ha respekt för den enskilde individens val och livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever stödet från diabetessjuksköterskan. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har används. En sekundäranalys har gjorts där semistrukturerade intervjuer med 15 vuxna (>18 år) med diabetes typ 1 inkluderats. Resultat: Resultatet sammanfattades med ett övergripande tema "Att komma till mottagningen - upplevelsen av stödet i den vård som erbjuds" som handlar om hur personer upplever stödet från sin diabetessjuksköterska. Temat bestod av tre kategorier "Tillgänglighet till diabetessjuksköterskan ", "Diabetessjuksköterskan - en källa till information och kunskap som kan behöva kompletteras med andra yrkesgrupper" och "Ett ömsesidigt förtroende – patientens upplevelse av diabetessjuksköterskan som diskussionspartner och få stöd". Konklusion: Resultatet visade att tillgängligheten till diabetessjuksköterskorna upplevdes god. Det var enkelt och lätt att ta kontakt. Diabetessjuksköterskorna upplevdes vara engagerade och ge ett bra stöd till patienterna. En bra dialog med diabetessjuksköterskan och engagemang från diabetessjuksköterskan nämndes som viktiga faktorer som gjorde att besöken kändes bra och betydelsefulla. Det framkom önskemål om ökad tillgänglighet och utökade möjligheter till hjälp från kuratorer, samt ett ökat fokus på hur personen mår.

Titel: Erfarenheter av att vara förälder till barn med typ 1 diabetes – En kvalitativ litteraturstudie.Bakgrund: Förekomsten av typ 1 diabetes har ökat bland barn under de senaste åren. Det är vanligt att sjukdomen medför svårigheter för föräldrarna till dessa barn. Det största ansvaret för egenvården läggs på föräldrarna och därmed har sjuksköterskor en viktig roll i att stödja föräldrarna i barnets vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: En litteraturstudie där resultatet av 13 kvalitativa artiklar granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna var: “När barnet insjuknar”, “Konsekvenser i vardagen” och “Stöd respektive brist på stöd från omgivningen”.Konklusion: Stödgrupper bidrog med känslomässigt stöd, vilket var betydelsefullt för föräldrarna eftersom det upplevdes som en brist i vårdpersonalens stöd. Mammor visades vara mer utsatta för ohälsa, en aspekt till detta kan vara att det inte har forskats lika mycket om pappors erfarenheter

Sammanfattning BAKGRUND: Diabetes mellitus typ-1 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom. Dagens vårdsituation för personer med diabetes typ-1 är komplex. Många av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för en bättre diabetesvård (2015a) behandlar planer om utveckling inom områdena fysisk aktivitet och kost. Detta ger flera anledningar samt skapar behov av att utvärdera situationen mellan vårdtagare och vårdgivare.SYFTE: Att undersöka om det finns skillnader mellan vårdgivares och vårdtagares (personer med diabetes typ-1) syn på fysisk aktivitet och kost som del av diabetesbehandlingen. METOD: Kvantitativ ansats, en enkätstudie där vårdtagare (n=85) och vårdgivare (n=68) har svarat på frågor om fysisk aktivitet och kost som del av diabetesvården.RESULTAT: Det finns en signifikant skillnad (p<0,05) i svaren beroende på om du är vårdtagare eller vårdgivare i sex av åtta gemensamma frågor i enkäten. Två av frågorna visar starka tendenser (p<0,065) till skiljaktighet i svaren. SLUTSATS: I sex av åtta gemensamma frågor går svaren isär. Det kan således finnas ett glapp mellan kunskapen inom vården och uppfattningen om livsstilsrelaterade justeringar som del av vården hos vårdtagare med diabetes typ-1. Mer omfattande studier krävs för att belysa området som viktig del av utvärdering i diabetesvården och situationen som vårdtagare.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar förstör insulinproduktionen. Graviditet är en stressituation för kroppen, vilket leder till ökad förbränning och därmed ökat energibehov. Syfte: Syftet med studien var att belysa diabetes typ 1 sjuka kvinnors upplevelser av sin sjukdom i samband med graviditet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga originalartiklar gjordes. Artiklarna kvalitetsgranskades och de artiklar som inkluderades var av hög och medelhög kvalitet. Därefter gjordes analys av materialet med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier; Påverkan av sammanhang och Mötet med vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att kvinnor med Diabetes Mellitus typ 1 får den kunskap som krävs för att kunna hantera sin graviditet. Kvinnorna upplever dock en kunskapsbrist hos vårdgivarna, både när det rör sig om sjukdomen, men även när det gäller hur graviditeten kan påverka sjukdomen.

År 2012 avled 1.5 miljoner människor till följd av diabetes och förekomsten av sjukdomen ökar i världen hela tiden. Diabetes typ 1 betraktas som den allvarligaste formen av diabetes och varje år insjuknar 400 personer i åldrarna 15–34. Individen måste själv hantera 95% av sin egen diabetesvård vilket gör att hen ställs inför många krav att utföra olika former av livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en systematiskt litteraturstudie med kvalitativ metod med en induktiv manifest design. Under databearbetningen framkom fem teman: upplevd rädsla, upplevelser av bristande kunskap, upplevelser av egenvård, upplevda svårigheter samt upplevelser av relationer och stöd. Resultatet i studien belyser svårigheter med egenvård, rädslor relaterade till sjukdomen, att känna sig annorlunda, svårigheter med att avslöja sin sjukdom, att känna sig dömd av andra på grund av deras okunskap, bristen på stöd och dåligt bemötande från vårdpersonal. Dessa upplevelser är viktig kunskap för sjuksköterskor för att ge en god omvårdnad och det kan vara intressant att genomföra vidare forskning kring hur individer upplever sjuksköterskans stöd samt vad sjuksköterskan kan göra för att främja egenvård. / In 2012, 1,5 million people died due to diabetes and the prevalence of the disease increases worldwide all the time. Type 1 diabetes is considered the most serious type of diabetes and every year 400 people in the ages 15-34 sicken in the disease. The individual must manage 95% of their diabetes management which puts him or her to be faced with a lot of demands to perform different kinds of lifestyle changes. The aim of this study was to illustrate young adults’ experiences of living with type 1 diabetes. The study was performed as a literature study with a qualitative methodology and inductive manifest design. In the data analysis five categories emerged: experienced fear, experiences of lack of knowledge, experiences of self-care management and experiences of relationships and support. The result of this study highlights the difficulties of self-care management, fears related to the disease, feeling different, the difficulties of disclosing the disease, feeling judged by others because of their lack of knowledge, lack of support and bad treatment from healthcare professionals. These experiences are important knowledge for nurses to give a good nurturance and it could be interesting to do further research about how individuals experience the support from the nurse and what the nurse can do to promote self-management.