Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom som ökar globalt och inte minst i Sverige. Diabetes typ 2 kräver en noggrann egenvårdsaktivitet för att hålla blodsockret i balans genom fysisk aktivitet och hälsosam kost för att undvika komplikationer som sjukdomen kan bidra till. I dagsläget finns där inget bot mot sjukdomen, men det går att leva med sjukdomen genom att ändra sina levnadsvanor. Utifrån studierna från föreliggande litteraturstudie, behöver en ökad kunskap och förståelse om patienter som har diabetes typ 2 belysas för en förbättrad egenvård.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser av egenvård för patienter med diabetes typ 2.Metod: Litteraturstudien var baserad på 12 vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Studierna var hämtade från Cinahl och Pubmed som var granskat och analyserats för att identifiera teman som besvarar studiens syfte.  Resultat: Resultatet baseras på två huvudkategorier vilka är brist på kunskap och psykosocialt stöd och utmaningar för livsstilsförändringar. Huvudkategorierna har vardera två underkategorier: brist på fullständig information och stöd från vårdpersonalen, rädsla för att inte kunna leva ett normalt liv, anhörigas påverkan på livsstilsförändringar samt brist på egen motivation.  Konklusion: Personer som har diabetes typ 2 upplever utmaningar gällande livsstilsförändringar. Den information som ges till dessa patienter angående egenvård är inte alltid självklar för patienternas förståelse. Resultatet av denna studie visar att vänner och familj har ett stort inflytande på patientens följsamhet av egenvård. Patienter verkar behöva psykosocialt stöd för att kunna kommunicera med vänner och familj om sin diagnos, utan att frukta att bli stigmatiserade samt för att få nödvändigt stöd och motivation. / Background: Type 2 diabetes is one of the most commonly occurring chronic disease globally and is considered a challenge to public health even in Sweden. Although there is no permanent cure for the disease adherence to self-care activity to keep blood sugar levels in balance is critical to prevent the development of complications. Effective communication between nurses and patients with type 2 diabetes affects patients ́ adherence to self-care. Given that care should be patient-centered, there is a need to understand the patient ́s perspective on self-care so that nurses can offer better support to them.Aim: The purpose of the literature study was to compile experiences of self-care for patients with type 2 diabetes.Method: The literature study is based on 12 scientific studies of a qualitative approach. The studies taken from Cinahl and Pubmed have been reviewed using the SBU guidelines and analyzed using qualitative contact analysis specific for literature studies to identify relevant themes that respond to the aim of the study.Results: The results are based on two main categories which are lack of knowledge and psychosocial support and challenges for lifestyle changes. The main categories each have two subcategories.Conclusion: People with type 2 diabetes experience challenges regarding lifestyle changes. The information given to these patients regarding self-care is not always obvious for patients' understanding. Therefore, information and knowledge are factors that are crucial to facilitate patients' self-care.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig dödsorsak världen över och diabetes typ 2 är den diabetesform som ökar mest i världen. Patientens förmåga att kunna använda ny tillförd hälsofrämjande kunskap är avgörande för egenvård vid diabetes. Låg hälsolitteracitet kan vara ett hinder för positiv hälsoutveckling. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med hälsolitteracitet för att stödja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteratursökning utfördes genom systematiska sökningar i databaser. Resultatartiklarna granskades via kvalitativ innehållsanalys. Bärande begrepp och textenheter kodades och innehållet sorterades i huvudkategorier eller underkategorier. Resultat: Tio kvalitativa artiklar bearbetades. Två huvudkategorier samt fem underrubriker identifierades. Första huvudrubrik var “Patientens stödjande relationer”. Underkategorierna innefattade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samt det sociala nätverket som resurs. Andra huvudrubriken var: “Sjuksköterskans pedagogiska strategier”. Underkategorierna innefattade att tillgodose patientens behov av motivation, praktiska tillvägagångssätt för inlärning samt individanpassad information. Slutsats: Studien visar att strategier kan användas av sjuksköterskor för att stärka patientens hälsolitteracitet vid diabetes typ 2. När patientens hälsolitteracitet stärks främjas egenvården. / Background: Diabetes is a common cause of death worldwide and diabetes type 2 is the fastest growing form of diabetes in the world. The patient's ability to use new added health-promoting knowledge is crucial for self-care in diabetes. Low health literacy can be an obstacle to positive health outcomes. Aim: The aim was to illustrate how nurses can work with health literacy to support self-care in patients with diabetes type 2. Method: A general literature search was performed through systematic searches in databases. The result articles were reviewed through qualitative content analysis. Core concepts and text units were coded and sorted into main categories and subcategories. Results: Ten qualitative articles were processed. Two main categories and five subcategories were identified. The first main category was "The patient’s supportive relationships". The subcategories included the care relationship between patient and nurse and the social network as a resource. The second main category was: "Nurses pedagogical strategies". The subcategories included meeting the patient's needs for motivation, pedagogical strategies and customize information and education. Conclusion:The study shows that strategies can be used by nurses to strengthen health literacy in patients with type 2 diabetes. When the patient's health literacy increases, self-care improves.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.

Bakgrund: År 2021 beräknades en av tio av världens vuxna befolkning leva med diabetes varav ungefär 90% har diabetes typ 2. I Sverige klassas DT2 som en av de stora folksjukdomarna. Prevalensen förväntas öka i takt med äldre befolkning och sämre levnadsvanor. Forskning finns som visar att gruppintervention med fokus på patientutbildning har goda effekter på patienter med DT2. Dessvärre är forskningen sparsam beträffande vilken effekt denna typ av intervention har gällande HbA1c, depression, ångest och motivation på patienter med DT2.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera effekten av en interdisciplinär gruppintervention, inkluderande patientutbildning, för personer med DT2 gällande HbA1c, depression, ångest och motivation.  Metod: Den analyserade datan är inhämtad från en större studie kallad Tillsammans, som är en interdisciplinär gruppintervention med fokus på patientutbildning. Parade mätningar utfördes före och efter interventionen på totalt 33 deltagare (medelålder 62,4 år, 13 kvinnor, 20 män) beträffande HbA1c, depression och ångest (HAD) samt motivation.  Resultat: En förbättring påvisades beträffande HbA1c (p=0,008). Vid uppföljning befann sig samtliga deltagare under gränsen för ökad komplikationsrisk (70 mmol/mol). Studieresultatet visade en tendens till ökad depressionsgrad och förbättrad ångestgrad. En av de två motivationsfrågorna resulterade i en försämring (p=0,004), den andra visade en tendens till att förbli oförändrad.  Konklusion: Dessa upptäckter tillför till viss mån värdefull kunskap för vår förståelse för vikten av undervisning, ökad fysisk aktivitet och förbättrad kost för att åstadkomma god diabetesvård. Dessvärre är materialet för litet och därför krävs vidare forskning som undersöker en större studiepopulation för att kunna dra några generaliserbara slutsatser.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen. / Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste sjukdomar. Sjukdomen innebär ett stort hälsoproblem och antalet drabbade har ökat kraftigt de senaste årtionden. Diabetes kan leda till dödliga komplikationer, speciellt om sjukdomen inte behandlas på rätt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien har baserats på studier med kvalitativ ansats. Deltagarna i studierna är sjuksköterskor på vårdavdelningar världen över och syftet är att lyfta fram deras arbete inom omvårdnad av diabetessjuka patienter. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed som granskats enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –patientupplevelser. Resultat: Resultatet formades utifrån fyra teman; barriärersom kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete, hur sjuksköterskan kan bidra till bättre hälsa, hur diabetesutbildning/kunskap kan främja sjuksköterskans arbetesamt hur sjuksköterskan kan främja till egenvård/personcentrerad vård.Konklusion: Det framkommer ett antal barriärer som kan påverka omvårdnadsarbetet. Även hur sjuksköterskans omvårdad kan främja god hälsa till patienterna. Diabetesutbildning lyfts i arbetet som något positivt som inte bara hjälper sjuksköterskan, utan också patienten genom att kunna erbjuda hjälp till egenvård och en mer personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the world’s most common diseases. The disease involves large health problems and the number of people affected is increasing for each decade. Diabetes can lead to deadly complications, especially if the disease isn’t treated in the right way. Aim: To illustrate nurses’ experiences of diabetes type 2 care. Method: A literature study based on ten scientific articles with qualitative design. The nurses’ participating in the different articles is working in a variety of places around the world. Two databases were used, CINAHL and Pubmed. The studies have been reviewed and analyzed by Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Result: Different themes that we came up with is; barriers that may affect nursing care, how the nurse can contribute to better health, how diabetes education/knowledge can promote the work of nurses. And also, how nurses can promote self-care or patient-centred care. Conclusion: There are a number of barriers that can affect diabetes care and different factors that can promote good health in patients living with diabetes type 2. Diabetes education is highlighted in the work as something positive that not only helps the nurses, but also the patients by offering help to develop good self-care and more patient-centred care.

Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär. / Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund: Diabetes typ 2 blir allt vanligare och upptäcks i allt tidigare åldrar. Det finns ett flertal levnadsvanor som påverkar risken att insjukna med diabetes typ 2. Till riskfaktorerna hör obesitas, hypertoni och alkoholkonsumtion. Fysisk inaktivitet är en direkt riskfaktor då det finns ett samband mellan det och andra riskfaktorer, men även då det tros leda till försämrad förmåga att ta upp glukos. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga ochsammanställa forskning om personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Resultatetinkluderar 12 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Dataanalysen genomfördes i fyra steg enligt Popenoes guide för dataanalys av litteraturstudier. Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier: erfarenheter av motivation till fysisk aktivitet och erfarenheter av barriärer till fysiskaktivitet. Totalt identifierades åtta subkategorier: sociala aspekter, fysiska aspekter, känslomässiga aspekter, kroppsliga barriärer, känslomässiga barriärer, logistiska barriärer, närstående och sociala relationer som barriärer samt brist på kunskap. Konklusion: Resultatet visade många aspekter av både motivation och barriärer till fysisk aktivitet. Motivation till fysisk aktivitet kunde vara stöd från närstående, men även vårdpersonal, vilket gjorde det lättare för personerna att förändra sina vardagliga rutiner. Däremot kan för mycket stöd påverka autonomin och göra så att de upplevde att de förlorade kontrollen över sitt liv. Att det vardagliga livet ser olika ut för olika personer var en av de mest framträdande barriärerna. / Background: The prevalence of type 2 diabetes is increasing and more younger people are being diagnosed. Many risk factors are linked to lifestyle habits, such as obesity, hypertension and alcohol consumption. Physical inactivity is a risk factor because of the correlation between it and other risk factors, but also because it is believed to impair the ability to absorb glucose. Aim: The aim of this study is to compile research of people with type 2 diabetes experiences of physical activity. Method: To answer the aim of this study a literature review with a qualitative design was chosen. The results include 12 articles collected from the databases Cinahl and PubMed. The quality of the articles followed SBU:sguide for assessment of qualitative studies. The data analysis followed four steps according to Popenoes guide. Results: The results were divided into two main categories: experiences of motivation to physical activity and experiences of barriers to physical activity. In total eight subcategories were identified: social aspects, physical aspects, emotional aspects, physical barriers, emotional barriers, logistical barriers, relatives and social relationships as a barrier and lack of knowledge. Conclusion: The results showed many aspects of both motivation and barriers to physical activity. Motivation to physical activity could be supportfrom relatives, and health care professionals, which made it easier for people to change their daily routines. However too much support could negatively affect the autonomy and make the person feel like they lost control over their life. The day-to-day life is different for different people which was one of the most prominent barriers.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande folksjukdom i världen. Vid diabetes typ 2 är patientens möjlighet till egenvård en grundläggande faktor. Sjuksköterskans roll är att stödja patienten samt ge denne kunskap om diabetes typ 2. E-hälsa kan vara ett stöd och ett komplement för patienten i sin egenvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av patienters följsamhet av egenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare forskning. Totalt 12 artiklar analyserades. Resultat: Det framkom två huvudteman och tre underteman; Vikten av professionellt stöd, sjuksköterskans kunskap, digitalisering, vikten av socialt stöd och personliga hinder till följsamhet. Konklusion: Följsamhet i egenvården vid diabetes typ 2 kan vara en utmaning. Både patienter och sjuksköterskor behöver mer kunskap om diabetes typ 2. Bristen på kunskap kan vara ett hinder för följsamheten för patienterna. / Background: Diabetes type 2 is a growing disease in the world. In type 2 diabetes, the patient's ability to self-care is a fundamental factor. The nurse's role is to support the patient and provide him or her with knowledge about diabetes type 2. E-health can be a support and a supplement for the patient in their self-care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of adherence to self-care advice in diabetes type 2 patients. Method: A qualitative literature-based study of previous research. A total of 12 articles were analyzed. Findings: Two main themes and three sub-themes emerged; The importance of professional support, the nurse’s knowledge, digitalization, the importance of social support and personal barriers to compliance. Conclusion: Adherence to self-care in type 2 diabetes can be a challenge. Both patients and nurses need more knowledge about type 2 diabetes. The lack of knowledge can be an obstacle to patient compliance.