Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2. / Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökat drastiskt under de senaste tre decennierna. De tre centrala faktorerna som bidrar till uppkomsten diabetes typ 2 är nedsatt fysisk aktivitet, fetma och har minskad förståelse kring kostens betydelse. Det finns begränsad kunskap kring beteenden av personer med nydebuterad diabetes typ 2 och hur väl de uppfattar given information om deras sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans information om egenvård till patienter med nydebuterad diabetes typ 2 och patientens upplevelse av informationen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom det att informationen inte är tillräckligt personcentrerad och att informationen bör anpassas till varje individ, detta på grund av att sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om vad sjukdomen innebär. I resultatet påvisas även olika metoder som finns för att informera på bästa möjliga sätt. Motivation är en central faktor till hur man hanterar livsstilsförändringar och sjukdomen. Det framkommer även hur skam är kopplat till fetma, dålig egenvård och därmed svårt att uttrycka de svårigheter som finns i sjukdomen detta till följd av brist på information. Hanteringen av sjukdomen påverkas även av sociala faktorer, gott socialt stöd såsom familj har bättre förutsättningar än de utan stöd. Däremot kan det förekomma hinder för familjen och deras villighet att vara anpassningsbara. Slutsats: Sjuksköterskan bör se patienten som en egen individ och därefter anpassa information för att främja hälsosamma levnadsvanor. Personcentrerat förhållningsätt uppmanar patienten att ta ställning till sin egen livsvärld och få motivation till livsstilsförändringar. / Background: Diabetes type 2 is a people's disease that has increased dramatically over the past three decades. The three key factors that contribute to the emergence of type 2 diabetes are impaired physical activity, obesity and reduced understanding of the importance of the diet. There is limited knowledge about behaviors and how well they perceive given information about their disease. Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's information on self-care to patients with new-type diabetes type 2 and the patient's experience of the information. Method: Literature review based on 15 scientific articles Results: In the results of the literature review it appeared that teaching is not sufficiently person-centered and that the information should be adapted to everyone, this because the nurse does not have enough knowledge about what the disease means. The results also show various methods available for teaching in the best possible way. Motivation is a key factor in how to handle lifestyle changes and the disease. The studies also show how shame is linked to obesity, poor self-care and thus difficult to express the difficulties that are present in the disease as a result of lack of information. The management of the disease is also affected by social factors, good social support such as family has better conditions than those without support. However, there may be obstacles for the family and their willingness to be adaptable. Conclusion The nurse should see the patient as an individual and then adapt information to promote healthy living habits. Person-centered approach encourages the patient to assess his or her life and motivate lifestyle changes.

En modulant en permanence une production d’insuline adaptée au besoin de l’organisme, la cellule béta pancréatique joue un rôle crucial dans l’homéostasie glucidique. L’adaptation de cette production d’insuline est l’opération d’une machinerie cellulaire responsable de la production de l’insuline hautement adaptative et d’une augmentation de la masse des cellules bêta-pancréatiques. Cette plasticité des cellules béta est particulièrement critique dans des périodes de modifications de la physiologie de l’organisme, telles que la prise de poids, la grossesse ou le développement du nouveau-né jusqu’au sevrage. Une perte de la fonctionnalité et de la masse des cellules béta sont à l’origine du diabète, une des causes principales de mortalité dans le monde.Chez les vertébrés, les sérine-thréonine kinases (STKs) dirigent des voies de signalisation importantes permettant aux cellules de répondre à l’environnement. L’objectif de ma thèse a été d’identifier les voies de signalisation responsables du développement de la masse de cellules bêta à la naissance, au cours de la grossesse et de l’obésité, afin de mieux comprendre le dysfonctionnement et la perte de la masse des cellules béta induite par l’environnement diabétogène (ex : LDL-oxydées, hyperglycémie, hyperlipidémie,..) du patient diabétique. En étudiant la plasticité des cellules béta des rats nouveau-nés, nous avons découvert une élévation importante de l’expression de la protéine Dual Leucine Zipper Kinase (DLK) dans les îlots des rats nouveau-nés de 10 jours lorsqu’ils sont comparés aux îlots des rats adultes. Dans les îlots des ratons, l’augmentation de l’expression de DLK coïncide avec une très forte prolifération des cellules béta et l’activation de la signalisation «cJun-amino terminal Kinase 3» (JNK3), une STK de la famille des «mitogen activated protein kinase» (MAPKs). Comme observé pour DLK, dans les îlots des ratons, l’invalidation de JNK3, réduit considérablement le nombre de cellules sécrétrices de l’insuline. Nous avons aussi observé que les MAPKs sont directement impliquées dans la mort des cellules béta induite par des LDL-oxydées via un mécanisme cellulaire impliquant le stress du réticulum endoplasmique et le stress oxydant. Nos résultats montrent l’importance de la signalisation des MAPKs dans le contrôle de la survie et de la prolifération des cellules béta et de son implication dans le diabète. / Pancreatic beta cell constantly tunes insulin production to meet the body needs. The insulin production adaptation is achieved thanks to highly adaptive beta cell metabolism, signaling, secretory machinery and mass. The beta-cell function and mass plasticity are particularly critical during nutritional, body growth and physiological changes such as obesity, pregnancy and postnatal development of newborn. Functional beta cell demise account for diabetes is one of the leading causes of death worldwide.In vertebrates, serine-threonine kinases (STKs) drive key signaling pathways for adaptive cells response to the environment. The overall goal of the thesis was to identify the signaling pathways responsible for the development of beta cell mass during postnatal development, pregnancy and obesity. Identification of these signaling pathways may help in understanding the functional beta cell mass demise induced by the diabetogenic environment (e.g oxidized LDL, hyperglycemia, hyperlipidemia, etc.) in diabetic patients. By investigating beta cell mass plasticity in 10 day old neonate rats, we found a significant increase in the expression of Dual Leucine Zipper Kinase (DLK) protein when compared to islets from adult rats. In islets of pups, the increase of DLK expression coincides with a very high proliferative rate of beta cells and activation of "cJun-amino terminal Kinase 3" (JNK3) signaling, an STK belonging to “mitogen activated protein kinase” (MAPKs) family. As observed for DLK, in islets of rat pups, the genetic disruption of JNK3 drastically reduces the number of beta cells leading to glucose intolerance. Finally, we also observed that MAPKs link oxidized LDL to beta cell death via mechanisms involving endoplasmic reticulum stress and oxidative stress. Our results show the critical importance of MAPK signaling in controlling beta cell survival and proliferation in response to physiological condition and diabetes.

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen. / BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. Resultat: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. Diskussion:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre. / Background: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.Purpose: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. Method: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.Result: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. Discussion: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att ju fler komplikationer i kombination med sin diabetes den äldre personen har, desto sämre upplevs livskvaliteten. Insulinbehandling visade sig påverka äldre personer med diabetes typ 2 och deras livskvalitet negativt, däremot visade studier att om den äldre personen själv får sköta sina insulininjektioner samt blodsockerkontroller påverkas livskvaliteten positivt. Föreliggande litteraturstudies resultat visade även att personer som får undervisning om sin diabetes och sin egenvård upplever en högre livskvalitet. Andra faktorer som påverkade upplevd livskvalitet var sociodemografiska faktorer som kön, ålder, utbildning och inkomst. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att information och utbildning till personer med diabetes typ 2, gällande sjukdomen och dess komplikationer, leder till att de upplever högre livskvalitet. / The aim of this study was to examine how quality of life was experienced by older people over the age of 65 with diabetes type 2. The method was a descriptive literature review. In total, 14 articles were reviewed. Articles were retrieved from PubMed and keywords used was type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life and the short form HRQoL.Three main categories were identified: physical, psychological and social impact on the quality of life. The result of this literature study showed that the more complications in combination with their diabetes the older person has, the worse the perceived health-related quality of life. Insulin treatment was found to affect older people with type 2 diabetes and their quality of life negatively, however, studies showed that if the older person can manage their insulin injections and their blood sugar monitoring affected the quality of life positively.The present literature study also showed that people who receive education about their diabetes and their self-care experience a higher quality of life. Other factors that affect the quality of life are the socio-demographic factors such as gender, age, education and income. The conclusion from this literature study shows that information and education to people with diabetes type 2, regarding the disease and its complications affects the quality of life positively.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård. Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades. I huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med andra beskrivs hur människor i patientens omgivning upplevs som främjande respektive hindrande för egenvården. Huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med sig själv handlar om faktorer i relation till patienten själv och i det tredje huvudtemat, Främjande och hindrande faktorer i mötet med praktiska omständigheter, presenteras upplevelser av hur egenvården påverkas av praktiska faktorer. Diskussion: Resultatet visar sig gå i linje med tidigare forskning inom området. Centrala faktorer som visat sig påverka egenvården, såsom familj och vårdpersonal/vårdorganisation, diskuteras också utifrån hur de påverkar hälsan. I enlighet med andra studier visar resultatet även att vissa faktorer upplevs främjande/hindrande beroende på patienternas ursprung eller landet de bor i. / Background: The number of people living with diabetes type 2 increases. Perceptions of living with the disease differ; some sees it as a natural part of life whilst other sees it as pathological. Self-management and involvement in care are central for the patient’s opportunity adjusting to the new situation. Health care need knowledge about patients’ perceptions of self-management for being able to motivate them. Aim: The aim was to describe perceived facilitators and barriers to self-care by patients living with diabetes type 2. Method: A review was carried out, which included ten qualitative articles collected through the databases Cinahl and PubMed. The articles were analysed by identifying common denominators in the articles’ results. Themes were created. Results: Three head themes with associated subthemes were identified. Facilitators and barriers in the meeting with others focuses on how people in the patient’s environment are perceived as a facilitator and/or a barrier. Facilitators and barriers in the meeting with oneself, describes how the patient herself affects the self-management. In Facilitators and barriers in the meeting with practical circumstances, factors in relation to the patient’s practical environment are presented. Discussion: The result goes in line with previous research. Areas, which turned out to be central for the patients’ self-management, such as family and different aspects of health care, are also discussed in relation to health. Additionally, some perceived facilitators/barriers are in accordance to other studies shown to be more or less prominent depending on the patients’ origin or country they live in.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. <strong>Syfte</strong>: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande <strong>Metod</strong>: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. <strong>Resultat</strong>: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. <strong>Diskussion</strong>:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre.</p> / <p><strong>Background</strong>: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.<strong>Purpose</strong>: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. <strong>Method</strong>: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.<strong>Result</strong>: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. <strong>Discussion</strong>: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet. / Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet