Bakgrund: Diabetes mellitus är ett växande hälsoproblem över hela världen. Sjukdomen medför flera komplikationer, vilket innebär en livsstilsförändring för individer som drabbas av sjukdomen. Egenvård är en central del i behandlingen som kan hjälpa att undvika sjukdomskomplikationer. Med stöd av rådgivning, undervisning och handledning kan egenvård främjas, på så sätt kan patienten upprätthålla en god hälsa utifrån sina förutsättningar. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att beskriva egenvårdsupplevelser av patienter med diabetes mellitus typ 2.  Metod:  En litteraturstudie med kvalitativ design som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes modell för tematisk analys. Inhämtade material genomfördes i databaser Pubmed och CINAHL.  Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: emotionella aspekter, förståelser och söka kunskap, utmaning vid egenvård.  Slutsats: Patienten är beroende av livsförändringar för att upprätthålla en god egenvård. Sjuksköterskan ska sträva efter att arbeta personcentrerat med avsikt att tillgodose patientens egenvårdsbehov. Patienten ska kunna ta hand om sin diabetes utifrån sina förutsättningar därmed kunna uppleva en god hälsa och välbefinnande trots sjukdomen. / Background: Diabetes mellitus is a growing health problem worldwide. The disease entails several complications, which means a lifestyle change for individuals affected by the disease. Self-care is a central part of treatment that can help avoid disease complications. With the support of counselling, teaching and supervision, self-care can be promoted, in this way the patient can maintain good health based on their conditions. Aim: The purpose of the literature study is to describe self-care experiences of patients with diabetes mellitus type 2. Method: A literature study with a qualitative design that follows Polit and Becks nine-step model and Braun and Clarkes model of thematic analysis. Collected materials are processed in databases Pubmed and CINAHL. Results: The results are presented in three themes: emotional aspects, understandings and search for knowledge, challenge in self-care. Conclusion: The patient is dependent on life changes to maintain good self-care. The nurse must strive to work person-centred with the intention of meeting the patient's self-care needs. The patient must be able to take care of his diabetes based on his conditions to be able to experience good health and well-being despite the disease.

Introduction: The studies reported in this thesis investigated a number of patient orientated aspects of its current diagnosis, management and treatment in Kuwait. A comprehensive literature survey is presented with a detailed critical analysis of the very limited number of published material relevant to type 2 diabetes in Kuwait is also provided. A concise list of aims and objectives is also provided. Methodology: The methodology used to derive knowledge of the present situation from the patient perspective, was a series of relevant questions, devised based on the internationally used diabetes Michigan questionnaire. Face to face interviews were used throughout for both patients and medical staff. Suitable data analysis was performed. Results: A pilot study consulted 10 Kuwaiti and 10 non-Kuwaiti patients, and after analysis of their data it was found to be reliable, appropriate and capable of being analysed and so was extended to a larger study of 109 diabetic patients. These 109 diabetic patients were studied in thirteen clinics distributed throughout Kuwait. Two groups of patients were studied – Kuwaiti nationals and non-Kuwaitis both of whom were treated at these clinics during their residency in Kuwait. 38 questions were asked including demographics, medical treatment, monitoring of their disease, physiological consequences and dietary aspects. The major findings were that patients considered two major areas could be improved to enhance the treatment of their disease. The first was to improve the degree of empathy shown to them by the medical/nursing staff and secondly to provide simple practical advice on exercise, dietary considerations and renal aspects of their disease. More comprehensive findings are presented in the thesis but many of these were minor compared with these two major aspects. Also presented are interviews with the medical staff in Kuwait who treat diabetic patients and the problems they face when treating their disease. The opinions and views of selected ophthalmologists and renal specialists are also presented. Medical views were also sought in the UK- Ascot Rehabilitation above their experiences treating diabetic patients from Kuwait. Another aspect of the study was to interview Kuwaiti nationals who had been sent to a clinic in Ascot, UK for the treatment of the serious consequences of their conditions. Many of these were had type 2 diabetes and their views and perspectives of their treatment in Kuwait were gathered as being representative of the long term treatment of this condition. Discussions and Conclusions: The thesis discusses in some detail all the results which were obtained and concludes with a series of recommendations which could be taken to improve the treatment of type 2 diabetes in Kuwait.

Background: Diabetes Type 2 is one of the most common diseases that affects both young and older people worldwide. Diabetes type 2 has increased significantly all over the world where many people have been affected. Aim: The purpose is to describe patient’s experience living with Diabetes type 2. Method: A literature review with ten articles was conducted examined according to Friberg’s method for literature review. The databases PubMed och Cinahl Complete were used for searches. The articles were compiled in a matrix and analysed based on similarities and differences. Results: Results are presented in three main themes: "Emotional difficulties due to the disease”, " Accepting the situation" and “Maintaining one’s lifestyle”. Summary: Participants were affected both physically and mentally due to type 2 diabetes. The participants did not have sufficient knowledge related to the disease because they have had both positive and negative experiences of living with type 2 diabetes. Many of the participants had experiences of managing self-care related to their illness, but others had difficulties with self-care. It is important that the nurse has good knowledge of the disease and a focus on person-centered nursing to help patients in the best way. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar både unga och äldre personer världen över. Diabetes typ 2 har ökat kraftigt över världen där många människor har drabbats. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio artiklar har genomförts enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL Complete användes för artikelsökningar. Artiklarna sammanställdes i en matris och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman: “Emotionella svårigheter till följd av sjukdomen “, “Acceptera situationen” och ” Att behålla sin livsstil”. Sammanfattning: Deltagarna påverkades både fysiskt och psykiskt på grund av diabetes typ 2. Deltagarna hade inte tillräckliga kunskaper relaterat till sjukdomen därför att de fått både positiva och negativa upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Många av deltagarna hade erfarenheter av att hantera egenvård relaterat till sin sjukdom men andra hade svårt med egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan har goda kunskaper om sjukdomen samt fokus på personcentrerad omvårdnad för att hjälpa patienterna på bästa sätt.

Bakgrund Diabetes är en kronisk sjukdom som nästan 10% av världens befolkning drabbas av. Nydebuterade fall av diabetes har ökat de senaste åren och var den nionde största dödsorsaken år 2019. Sjukdomen kan orsaka stort lidande hos den som drabbas och ger ekonomiska konsekvenser för individ och samhälle. Då diabetes oftast orsakas av livsstilsfaktorer är livsstilsförändringar och efterföljande egenvård en stor del av behandlingen. Detta är något som Hälso- och sjukvården har ansvar över och det ansågs därav relevant att studera upplevelser av denna patientutbildning. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av patientutbildning inom egenvård hos personer med diabetes typ-2 inom hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna hittades på databaserna PubMed och CINAHL för att sedan kvalitetsgranskas med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys som resulterade i tre huvudkategorier och 7 underkategorier. Resultat Litteraturöversikten uppdagade tre huvudrubriker vilka var; Betydelsen av kunskapsöverföring, Upplevelser av att bli stärkt i sin sjukdom samt Betydelsen av relationer och interaktioner vid undervisning. Patienter uttryckte ett behov av mer kunskap medans vissa ej önskade mer kunskap då de ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Ett personligt möte med hälso- och sjukvårdspersonal där en förtroendefull relation med sjuksköterskan upprättas beskrevs vara av vikt för att patienten skulle återkomma till vårdenheten. Slutsats Litteraturöversikten beskriver upplevelser av patientutbildning. Många patienter upplevde ökad kunskap och motivation till livsstilsförändringar efter att genomgått någon form av utbildning men vissa upplevde ej detta. För att uppnå önskad effekt skall utbildningen präglas av en förtroendefull relation med sjuksköterskan som är personcentrerad och anpassade till individens grundförutsättningar. Utbildning i grupp var den utbildningsform som flest patienter föredrog då den ledde till djupare reflektioner och en känsla av samhörighet. / Background Diabetes is a chronic disease that affects almost 10% of the world's population. New onset cases of diabetes have increased in recent years and diabetes was the ninth largest cause ofdeath in 2019. The disease can cause great suffering to the person affected and has financial consequences for the individual and society. Since diabetes is primarily caused by lifestyle factors, lifestyle changes and subsequent self-care is a large part of the treatment. This is something that the Healthcare Service has responsibility for, and it was therefore considered relevant to study experiences of this patient education. Aim The aim was to describe experiences of patient education in self-care for people with type-2 diabetes within the healthcare system. Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The articles were found on the databases PubMed and CINAHL and then quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis which resulted in three main headings and 7 sub-headings. Results The literature review revealed three main headings which were; The importance of knowledge transfer, Education contributes to lifestyle change and The importance of relationships and interactions when teaching. Many patients expressed a need for more knowledge, while some did not want more knowledge as they considered themselves to have sufficient knowledge. A personal meeting with health care staff where a trusting relationship with the nurse is established was described as a facilitating factor for the patient to return to the care unit. Conclusions The literature review describes experiences of patient education. Many patients experienced increased knowledge and motivation for lifestyle changes after going through some form of education, but some did not experience this. To achieve the desired effect, the education must be characterized by a trusting relationship with the nurse that is person-centered and adapted to the individual's situation. Group education was the form of education that most patients preferred as it led to deeper reflections and a sense of belonging.

Typ 2 diabetes (T2DM) är en kronisk sjukdom som är vanligt förekommande i både Sverige och utlandet, och ökar successivt för varje år. För att minska risken för eventuella komplikationer används strategier i form av egenvård hos patienterna som är en viktig del i behandlingen av T2DM. Egenvård inkluderar avsikten att sänka blodsockervärdet med hjälp av livsstilsförändringar såsom kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har en betydande roll i stöttandet vid patientens självständighet och självhantering i egenvården vid T2DM. Bejakas inte patienternas upplevelser av deras egenvård kan det leda till negativa konsekvenser som försvagar patienternas motivation till livsstilsförändringar. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Data har samlats in via kvalitativa artiklar som utgör hur patienter i olika länder upplever sin egenvård vid T2DM. Data har analyserats enligt Friberg (2022, s.239) integrerande analys för kvalitativa studier. I litteraturöversiktens resultat framhävs det synpunkter kring vilka känslor som kan uppstå hos patienternas livsstilsförändringar och egenvården i sig som två huvudkategorier med underkategorier som utgör kost, fysisk aktivitet, oro och osäkerhet, resurser, hinder och brist på kunskap för egenvård. I diskussionen uppmärksammas innebörden av kunskap om sjukdomen, hur stöttning från sjuksköterskan kan gynna samt hur patienters levnadsförhållanden i olika länder kan ha för betydelse för patientens egenvård.

Bakgrund: Livsstilsförändringar kombinerat med medicinsk stöd utgör grundläggande element i behandlingen av typ-2 diabetes. Varje individ är unik, vilket innebär att anpassningen av livsstilsförändringar vid  typ-2 diabetes kan skilja sig åt från person till person på grund av deras individuella behov och utmaningar. Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna och har en betydande påverkan på utvecklingen av konsekvenser, vilka kan leda till allvarliga utfall, och det har även en betydande inverkan på människors ekonomiska, sociala och psykiska välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av livsstilsförändringar vid typ -2 diabetes. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva ursprungliga artiklar, alla utförda med kvalitativ metod och hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, vilka sedan inkluderades i resultaten. Dataanalysen grundade sig på Fribergs metodologiska beskrivning (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet var indelat i fyra teman. Upplevelser i samband med diagnos och livsstilsförändringar, Upplevelser av kostförändringar, Upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av kunskap och motivation vid livsstilsförändringar. Efter att ha fått diagnosen typ-2 diabetes delade deltagarna i studien med sig av både positiva och negativa känslor samt erfarenheter relaterade till livsstilsförändringar. Å ena sidan upplevde de det som en utmaning att genomföra dessa förändringar, men å andra sidan fann de motivation i medvetenheten om de potentiellt allvarliga konsekvenser som sjukdomen kan medföra vid utebliven behandling. Slutsats: Deltagarna framhöll betydelsen av att få stöd från sjukvårdspersonalen för att känna sig motiverade och redo att genomföra livsstilsförändringarna. Den ansvariga sjuksköterskan bör säkerställa att patienterna erhåller det stöd och den individuellt anpassade utbildningen om egenvård vid typ-2 diabetes som behövs, eftersom patienterna själva bär en stor del av ansvaret för att förbättra sitt hälsotillstånd. / Background: Lifestyle changes combined with medical support are essential elements in the treatment of type-2 diabetes. Each individual is unique, which means that the adaptation of lifestyle  changes in type-2 diabetes may vary from person to person due to their individual needs and challenges. Diabetes is one of the most common chronic diseases and has a significant impact on the development of consequences, which can lead to serious outcomes, and it also has a significant impact on people´s economic, social, and mental well-being. Aim: The purpose was to describe patients' experience of lifestyle changes  in type-2 diabetes. Method: This literature review was based on eleven original articles, all conducted with a qualitative method and retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, which were then included in the results. The data analysis was based on Friberg´s methodological description (Friberg, 2022). Results: The result was divided into four themes. Experiences related to diagnosis and lifestyle changes, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of knowledge and motivation in lifestyle changes. After receiving the diagnosis of type-2 diabetes, the participants in the study shared both positive and negative emotions and experiences related to lifestyle changes. On the hand, they experienced it as a challenge to implement these changes, but on the other hand, they found motivation in the awareness of the potentially serious consequences that the disease can have if left untreated. Conclusions: The participants emphasized the importance of receiving support from healthcare professionals to feel motivated and ready to implement lifestyle changes. The responsible nurse should ensure that patients receive the support and individually tailored education on the self-care for type-2 diabetes that is needed, as patients themselves bear a significant responsibility for improving their health condition.

Background: Type 2 diabetes is an increasingly prevalent public health issue characterized by a progressive disease course. It is attributed to various factors, including lifestyle, reduced physical activity, and genetics. Enhanced knowledge among primary care nurses can enable patients to implement lifestyle changes effectively. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of supporting patients with type 2 diabetes to selfcare in primary health care settings. Method: This study employs a general literature review methodology with qualitative approaches, drawing on 10 scientific articles. Results: The analysis identified two main categories: communication as well as knowledge and motivation. These categories were crucial from the nurse´s side to achieve self-care in the patient. Different experiences emerged from nurse´s side to achieve motivation and communication. Conclusion: Type 2 diabetes is a growing public health concern. A significant barrier to effective management is the lack of knowledge among both nurses and patients. There is a critical need for competent nurses in primary care to motivate patients towards lifestyle modification and self-care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt hälsoproblem som ökar och drabbar personer ihela världen, vilket sätter krav på sjukvårdspersonalens kunskap. Allt fler personer i olika åldrarinsjuknar i diabetes. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom ochnedsatt livskvalitet. Egenvård en är central del i diabetesbehandlingen. Otillräcklig information iegenvård kan leda till att patienter har svårt att följa rekommenderade livsstilsråd. En viktig del idistriktsköterskans arbete är att främja och förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Primärvårdensom är en del av hälso- och sjukvårdens öppna vård och grunden i sjukvårdssystemet har iuppdrag att svara mot det behov som finns i det förebyggande arbetet.Distriktsköterskansfördjupade kunskaper i handledning och undervisning av patienter på olika nivåer kan bidra tillatt stärka patienters egna resurser till egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 som vårdas iöppenvården. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats användes som metod. Totalt granskades 14 artiklarinhämtade från databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied. Innehålletanalyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry´s beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman med tillhörande undertema. Huvudteman presenteras enligtföljande: Upplevelser av hinder i egenvård och Upplevelser av resurser i egenvård. Slutsats: Litteraturöversiktens huvudfynd var att egenvård vid DMT2 upplevdes som kravfullt ochpåverkades av fysiska och emotionella påfrestningar samt av kultur, tradition och socioekonomiskstatus. Patienter upplevde en rad brister inom öppenvården och det togs inte hänsyn tillsocioekonomiska, kulturella och traditionella aspekter. Närståendestödet upplevdes sombetydelsefull för egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a global health problem that is increasing and affects peopleall over the world, which puts demands on health care's knowledge. Several people of differentages are diagnosed with diabetes. The disease often leads to complications, increased risk ofcardiovascular disease and reduced quality of life. Self-care is a central part of diabetes treatment. Insufficient information in self-care can lead to patients having difficulty following recommendedlifestyle advice. An important part of the district nurse work is to promote and prevent unhealthylifestyles. Primary care is part of outpatient health care and is the foundation of the healthcaresystem, has the task of responding to the need that exists in the preventive work. The districtnurse's in-depth knowledge of supervision and teaching of patients at different levels cancontribute to strengthening patients' own resources for self-care. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of self-care in diabetes type 2 who are cared for inoutpatient care. Methods: A literature review with a systematic approach was used as a method and the databases usedwhen searching for articles were PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied. For the result,14 qualitative original articles were used, the articles were analyzed in accordance with BettanySaltikov and McSherry's description of Burnard's analysis method. Results: The result showed two main themes with associated subthemes. The themes that emerged wereExperiences of obstacles in self-care and Experiences of resources in self-care. Conclusions: The main finding of the literature review was that self-care in DMT2 was perceived as demandingand was influenced by physical and emotional strains, as well as by culture, tradition, andsocioeconomic status. Patients experienced a number of deficiencies in outpatient care, socioeconomic, cultural and traditional aspects were not taken into account. Family support wasperceived as important for self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

Bakgrund: Diabetesprevalensen i världen ökar ständigt, en förklaring kan vara försämrade levnadsvanor vilka ofta leder till övervikt och fetma, kända riskfaktorer för diabetes typ 2. Diabetes typ 2 kan ofta regleras med livsstilsförändringar. En samtalsmetod som visat positiva effekter på förändring av levnadsvanor är motiverande samtal (MI). Behandling som involverar korta interventioner har visat positiva effekter vilket kan vara användbart inom den ofta tidspressade hälso och sjukvården. Syfte: Att kartlägga och beskriva effekter av interventioner baserade på motiverande samtal (MI) vid vård av personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt, där nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats granskades. Databaserna Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus och Google Scholar användes. Resultat: Fysiologiska effekter, kost, psykologiska effekter och egenvård var de områden som framkom. Viss effekt av MI kunde visas över tid i flera områden, som bland annat HbA1c, vikt, kunskap och förståelse om diabetes, följsamhet till fysisk aktivitet, känsla av kontroll och egenvård. Dock saknades signifikanta skillnader mellan grupperna i flera av studierna. Konklusion: Resultaten i litteraturöversikten är inte entydiga. Motiverande samtal kan vara en möjlig samtalsmetod att använda i sjuksköterskans möte med personer med diabetes typ 2 för att öka möjligheten att sköta om sin egen hälsa för att minska komplikationsrisker. Ytterligare forskning av hög kvalitet behövs inom området. / Background: The prevalence of diabetes continues to rise worldwide, and oneexplanation being the decrease in positive lifestyle habits which often lead to weight gain and obesity, well known risk factors for diabetes type 2. Diabetes type 2 can be more easily managed by lifestyle changes. One counselling approach which has been found to have positive effect on lifestyle changes is Motivational Interviewing (MI).Treatment that involve short interventions have shown to have positive effects and may be useful in an often time poor environment such as the healthcare system. Objective: To map out and describe the effects of interventions based on motivational interviewing (MI) done in treatment of people with diabetes type 2. Methodology: Literature review of nine quantitative scientific articles. The databases Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus and Google Scholar was used. Results: Physiological effects, diet, psychological effects and personal care were addressed. An effect of MI over time was found on several areas such as HbA1c, weight, knowledge about and understanding of diabetes type 2, compliance to physical activity, locus of control as well as personal self-care. However a lack of significant differences were found between groups in several studies. Conclusion: The results of the literature review are inconsistent. Motivational interviewing may be a possible counselling approach to apply in the nursing setting together with people with diabetes type 2, as a way to improve health behaviours such and decrease the risk of complications.