Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. Slutsats: Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI. / Background: Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. Aim: To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. Results: Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. Conclusion: Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.

Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 2 innebär ofta stora förändringar i livet som att ha en god kosthållning, förändra motionsvanor och i vissa fall läkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförändringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient på bästa sätt behövs förståelse för hur patienten upplever de livsstilsförändringar som sjukdomen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförändringar som de genomförde när de fått diagnosen diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 11 artiklar. Teman framkom utifrån artiklarnas innehåll. Resultat: Studien kom fram till följande teman; Kosthållning, Känsla av utanförskap, Läkemedelsbehandling, Positiv förändring i livet och Balans mellan livsstilsförändringar och det dagliga livet. Diskussion: Centrala fynd som framkom i resultatet var att kostförändringen upplevdes som den svåraste livsstilsförändringen samt att de som drabbats av diabetes typ 2 upplevde social isolering. Ett fynd som inte var förväntat var att ett stort antal av de som fått diagnosen diabetes typ 2 kände sig hälsosammare. / Background: Being diagnosed with diabetes type 2 often means major changes in life. Diabetics must have a good diet, exercise habits change and in some cases drug treatment. Diabetics can experience lifestyle changes in various ways. To health care personnel to respond to and treat patients in the best way they need to understand how patients experience the lifestyle changes that the disease may present. Aim: The aim was to elucidate how adult patients experienced the lifestyle changes that they implemented when they were diagnosed with diabetes type 2. Method: A literature review which was based on 11 articles. Themes emerged from the articles content. Results: This study concluded following themes; Diet, Feeling of alienation, Drug treatment, Positive change in life and Balance between lifestyle changes and daily life. Discussion: Key findings that emerged was that the dietary change is perceived as the most difficult lifestyle change and those who are affected by type 2 diabetes are experiencing social isolation. One finding that was not expected was that a large number of those diagnosed with diabetes type 2 felt healthier.

Abstract The aim of this review was to describe how quality of life is experienced among patients with diabetes type 2. Literature search was made in Medline and the keywords used were “diabetes mellitus type 2” and “quality of life”. Twenty studies were examined and categorized into four sections: Quality of life during complications due to diabetes type 2, quality of life during various treatments, quality of life during depression and quality of life and aspects in relation to the individual as well as social aspects. The designs of the studies were of a varying kind: randomized controlled studies, comparative studies, correlative studies and descriptive studies. The studies were published between the years of 2003-2007 and most frequently occurring were questionnaires. Validity and reliability of the instruments used in the studies were examined and valued. The number of participants in the samples varied between 49-5145 persons. The results showed that diabetes type 2-complications had a negative impact on quality of life, although different treatments and self-care support had the opposite effect. Other aspects of importance to quality of life were the support of family and relatives, age, sex, education, physical function, civil status and personal background.

Diabetic nephropathy is a chronic kidney disease and one of the more severe complications from diabetes mellitus type 2. The glomerular and tubular dysfunctions usually lead to end stage renal disease and the treatments of these patients (dialysis, kidney transplants) are a huge economic burden for the society. Due to an epidemiologic increase of type 2 diabetes, conventional diagnostic markers like creatinine and albumin are not sufficient, since they are only able to identify already existing kidney damage. With targeted metabolomics, the analysis of small molecules produced from metabolism, this project aimed at finding novel and more sensitive metabolic biomarkers from several different classes of metabolites. The different assays were performed with flow injection analysis, high performance liquid chromatography, gas chromatography and mass spectrometry, and with principal component analysis and discriminant analysis, up-and down-regulated metabolites could be identified and their respective biochemical pathways, if possible, explained. In diabetics significantly elevated concentrations of very long chain fatty acids (impaired peroxisomal β-oxidation), urinary sugars and acylcarnitines in plasma could be recognized. Markers indicating kidney damage included significantly increased plasma concentrations of asymmetric dimethylarginine (inhibition of nitric oxide synthase resulting in decreased endothelial functionality) and histamine (indication of uremic pruritus). Oxidative stress was also found to be a potential prognostic marker as indicated by the raised methionine-sulfoxide to methionine ratio in nephrotic patients. To summarize, this project succeeded in identifying metabolic biomarkers both for diabetes type 2 and nephropathy, which in the future might become important tools in slowing down progression or diagnosing these diseases.

SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment. / ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements. / Examensarbete

Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. I resultatet framkom att en bristfällig kommunikation kunde leda till sämre egenvård då det kunde orsaka osäkerhet och sämre motivation hos patienterna. En fungerande kommunikation kunde bidra till att patienterna kände tillit till vården, kände sig stöttade, förstådda samt sedda som individer, vilket kunde leda till bättre egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur kommunikation kan påverka patienten. Sjuksköterskestuderande behöver mer feedback vid den verksamhetsförlagda utbildningen på sitt sätt att kommunicera med patienter. Mer forskning och beprövad erfarenhet om kommunikationens betydelse vid diabetes typ 2 och hur den kan utföras mer effektivt behövs. / Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Since the disease brings great demands on self-care, it´s important that the patient understands the disease. The communication between the nurse and the patient therefore is important. The aim of the study was to illuminate the importance of communication in the interaction between nurse and patient with type 2 diabetes. The study is a literature review based on 12 scientific articles. Insufficient communication could lead to poor self-care as it could cause uncertainty and poor motivation among patients. Good communication could help a patient to feel confidence in the care system, feel supported, understood and feel unique as a person, which could lead to better self-care. It´s important that the nurse is aware of how communication can affect the patient. Nurse students need more feedback of the way they communicate with patients in clinical training. More research and experience about the importance of communication in type 2 diabetes and how it can be performed more efficiently is needed.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder. Metod: Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2. Majoriteten av informanterna upplevde att deras livskvalitet inte påverkades negativt av egenvårdsåtgärderna. En minoritet kände en viss påfrestning av att behöva ha dessa egenvårdsåtgärder i åtanke. Det framgick även att enstaka upplevde bättre livskvalitet relaterat till sjukdomen. Slutsats: Diabetes typ 2 är en folksjukdom vilken kommer att öka nationellt och internationellt. De vanligaste egenvårdsåtgärderna en patient med diabetes utför är fysisk aktivitet och kost. Sammanfattningsvis upplevdes egenvårdsåtgärder inte påverka patienternas livskvalitet. Däremot upplevde enstaka patienter en viss påfrestning gällande utförandet av egenvårdsåtgärder. / Aim: The aim of the study was to investigate how patients with diabetes type 2 performed their self-management and how they experienced their quality of life related to the fulfilled self-management. Method: This study was an explorative study composed after a qualitative method. The data were gathered at a care center with interviews and remained of nine patients who had diabetes type 2. The patients decided participation by contacting the care center. The data were processed with a content analysis. Result: The study was classified in four categories; experience of self-management, experience of quality of life, intervention of self-management with quality of life and diabetes type 2 with quality of life. The most common interventions were diet and physical activity, also care of the feet, vision screening, stress management, measure the blood glucose, not gain any more weight or avoid visceral fat and to be updated within the subject. The majority of the informants perceived that their quality of life not was affected adversely by the interventions. Some felt distress having to think about all the essential interventions. It also appeared that some informants experienced a better quality of life related to the disease. Conclusion: Diabetes type 2 is a widespread disease which will increase all over the world. The most common and most important interventions of self-management is diet and physical activity. In summary the interventions did not influence on the patients quality of life. However, some patients experienced tension to do the interventions of self-management.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

<p>Diabetic nephropathy is a chronic kidney disease and one of the more severe complications from diabetes mellitus type 2. The glomerular and tubular dysfunctions usually lead to end stage renal disease and the treatments of these patients (dialysis, kidney transplants) are a huge economic burden for the society. Due to an epidemiologic increase of type 2 diabetes, conventional diagnostic markers like creatinine and albumin are not sufficient, since they are only able to identify already existing kidney damage. With targeted metabolomics, the analysis of small molecules produced from metabolism, this project aimed at finding novel and more sensitive metabolic biomarkers from several different classes of metabolites. The different assays were performed with flow injection analysis, high performance liquid chromatography, gas chromatography and mass spectrometry, and with principal component analysis and discriminant analysis, up-and down-regulated metabolites could be identified and their respective biochemical pathways, if possible, explained. In diabetics significantly elevated concentrations of very long chain fatty acids (impaired peroxisomal β-oxidation), urinary sugars and acylcarnitines in plasma could be recognized. Markers indicating kidney damage included significantly increased plasma concentrations of asymmetric dimethylarginine (inhibition of nitric oxide synthase resulting in decreased endothelial functionality) and histamine (indication of uremic pruritus). Oxidative stress was also found to be a potential prognostic marker as indicated by the raised methionine-sulfoxide to methionine ratio in nephrotic patients. To summarize, this project succeeded in identifying metabolic biomarkers both for diabetes type 2 and nephropathy, which in the future might become important tools in slowing down progression or diagnosing these diseases.</p>