Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas. / The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

There are various digital teaching materials as expected due to the always increasing and changing digitization. Digitization is widespread in our everyday lives and our school system. Teaching mathematics is no exception. The national agency for education in Sweden describes digitization as closely connected to teaching mathematics which can be read in the national curriculum.   The purpose of the survey was to see to what extent teachers use digital teaching materials and how they use it in their mathematics teaching. There were 87 mathematics teachers who participated and answered the questions, to what extent teachers use digital teaching materials and how they use it in their mathematics teaching.    With support of PIC-RAT, MDTDK and Choppin- framework, the answers were analyzed and the results indicate that most teachers use digital teaching materials in mathematics teaching, at least once a week. Many teachers use digital teaching materials several times a week and as a variation and extending the context, by choosing exercises and making adjustments for the students needs and levels. / Det finns mycket olika digitala läromedel vilket kan ses som en effekt då digitaliseringen är en ständigt växande och föränderlig faktor som påverkar både i vardagen såsom i skolverksamheten. Matematikundervisningen är inte ett undantag. Skolverket beskriver digitaliseringen som nära kopplad till just matematikundervisningen vilket kan ses i läroplanen. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning som lärare använder digitala läromedel samt hur dem används i matematikundervisningen. I studien svarade 87 lärare som undervisar i matematik på en enkät om hur digitala läromedel används i matematikundervisningen och i vilken utsträckning det görs. Med hjälp av valda ramverken PIC-RAT, MDTDK samt Choppin analyserades svaren från respondenterna. Resultaten visar att en stor andel lärare använder digitala läromedel i matematikundervisningen vid minst ett tillfälle i veckan. Många lärare använder digitala läromedel flera gånger i veckan och för att skapa en variation i undervisningen men även för att bredda matematikundervisningens innehåll. Lärarna gör det genom att välja uppgifter och göra anpassningar i det digitala läromedlet utifrån elevernas behov och nivå.

Det finns ett stort utbud av digitala läromedel idag vilket kräver ökad kompetens att kunna värdera och välja lämpligt digitalt läromedel till undervisningen. Flera digitala läromedel marknadsförs som program innehållandes färdighetsträning. Färdighetsträning har handlat om att utveckla procedur- och begreppsförmågan frånskilt från de matematiska förmågorna: problemlösnings-, resonemangs- och kommunikationsförmågan.  Enligt forskning främjas utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan om de tränas parallellt med de ovan nämnda matematiska förmågorna. Forskare menar att procedur- och begreppsförmågan utvecklas främst genom rika uppgifter där procedurer och begrepp diskuteras. Forskare menar dock att färdighetsträning i digitala läromedel ofta är designade som frågesportslekar vilket tenderar till att enbart främjar ytligt lärande. Forskare säger även att designen i digitala läromedel kan innehålla överflöd av visualiseringar som påverkar koncentrationen negativt. De säger också att återkopplingen oftast kommenterar svarets korrekthet istället för att stödja elevens utveckling av sin matematiska förståelse. Syftet med studien är att ta reda på om det digitala läromedlet Bingel erbjuder färdighetsträning som involverar dessa matematiska förmågor vid träning av procedur- och begreppsförmågan. Vidare undersöks hur designvalet kan påverka utvecklingen av procedur- och begreppsförmågan. För att besvara studiens syfte använder studien två olika ramverk som dels ser till designen av det digitala läromedlet, dels hur det digitala läromedlet involverar matematiska förmågor. Resultatet visar att designen av uppgiftstypen inte involverar fler matematiska förmågor förutom procedur- och begreppsförmågan och träningen av procedurer och begrepp främjar enbart ytligt lärande. Vidare visar designen gällande återkopplingen att den inte uppmuntrar till att utveckla djupare förståelse. / There is a big variety of digital teaching materials today which requires higher digital competence to choose the appropriate digital teaching material for the education. Several digital teaching materials are marketed as containing skills training. Skills training has been about developing procedural and conceptual knowledge apart from the other mathematical competences: communication, reasoning and problem-solving competency. Studies have shown that the development of procedural and conceptual knowledge fosters when practiced parallel with the other mathematical competencies mentioned above. Procedural and conceptual knowledge foster through rich tasks where procedures and concepts are discussed, according to researchers. Furthermore, researchers claim that skills training in digital teaching materials are often designed as pop-quizzes which only foster surface learning. Researchers also claim that the design often contains an abundance of visual effects which can impair concentration. They also say that the feedback given is often in the form of comments on the correctness of the answers rather than the improvement of the student’s own development of mathematical understanding. The purpose of this study is to examine if the digital teaching material Bingel offers skills training that involves these competencies in the practicing of procedural and conceptual knowledge. Furthermore, this study examines if the design can affect the development of the procedural and conceptual knowledge. This study uses two different theoretical frameworks to be able to look into the design of the digital teaching material and also how the mathematical competencies are integrated. Results show that the design of the task does not involve more mathematical competencies other than the procedural and conceptual knowledge which are trained to foster surface learning. Furthermore, the design of the feedback does not foster deeper understanding.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

Digital teaching materials are today considered an important complement in the teaching of mathematics in today's school. As our society becomes increasingly digital, it is even more important that the school adapts and develops its knowledge in digital curricula. That teachers then have knowledge of how these teaching aids are structured and work is now even more important, partly so they know which teaching aid is most effective both for the student's knowledge and development and as an aid to the teacher's ability to assess. In this work, a qualitative content analysis of five digital teaching materials in mathematics has been done. The purpose of the content analysis was to see which digital teaching materials have feedback as part of their offer and whether the teacher has the opportunity to provide feedback to the students in the digital teaching materials in mathematics for grades 1-3. All the digital teaching materials have been analyzed based on the student's and teacher's insight into the teaching materials, this was done with the help of an analysis schedule. The results have then been set against different levels of feedback to conclude that all five digital teaching aids have feedback at the task level as an important aspect. Furthermore, the analysis showed that there are three "types" of e-textbooks. One of the digital teaching materials examined belonged to one "type" of e-textbook while the other four belonged to one and the same. Finally, it could be stated that all five digital teaching aids have some shortcomings when it comes to feedback. / Digitala läromedel anses idag vara ett viktigt komplement i undervisningen inom matematik i dagens skola. Då vårt samhälle blir allt mer digitaliserat är det ännu viktigare att skolan anpassar sig och utvecklar sina kunskaper inom digitala verktyg. Att lärare då har kunskap om hur dessa läromedel är uppbyggda och fungerar är nu ännu viktigare, dels för att de ska veta vilket läromedel som är mest effektivt både före elevens kunskapsutveckling och som hjälpmedel för lärarens möjlighet till bedömning. I detta arbete har en kvalitativ innehållsanalys av fem digitala läromedel inom matematik gjorts. Syftet med innehållsanalysen var att se vilka digitala läromedel som har återkoppling som en del av sitt utbud samt om läraren har möjlighet till att ge återkoppling till eleverna via de digitala läromedlen i matematik för år 1–3. Alla de digitala läromedlen har analyserats utifrån elevens och lärarens insyn i dem, detta gjordes med hjälp av ett analysschema. Resultatet har sedan ställts emot olika nivåer av återkoppling för att komma fram till att alla de fem digitala läromedlen har återkoppling på uppgiftsnivå som en viktig aspekt. Vidare visade analysen att det finns tre ”typer” av e-läroböcker, det vill säga digitala läromedel. Ett av dem som undersöktes tillhörde en ”typ” av e-lärobok medan de andra fyra tillhörde ett annat digitalt läromedel. Slutligen kunde det konstateras att alla de digitala läromedel som undersöktes har några brister när det kommer till återkoppling.

No description available.

No description available.

In addition to a global endurance test for the health system, the Corona pandemic triggered a tremendous social and economic crisis. Health professionals as well as politicians and business managers have to make decisions with considerable consequences under great time pressure. In this context, numerous international organizations - including Transparency International, GRECO and IACA - point out that the Corona crisis can be a breeding ground not only for conflicts of interest, but also for corruption. Even though quick decisions have to be made at present, it is clear that the strict prohibitions on corruption must be fully observed also in times of the Corona crisis. In order to avoid violations from the outset, existing compliance systems should continuously be updated and adapted to the current situation. This article begins with a description of possible forms of corruption in the health care sector that are particularly relevant in the current times of crisis. Finally, the article offers ideas for updates on the company's internal healthcare compliance system with regard to anti-corruption.

No description available.

Medical tourism, as many other industries, has suffered a big hit during the Covid pandemic. Being impacted both on the tourism and the healthcare side of the industry, it faces multiple challenges to recover. Looking at another period in time when the medical tourism industry was this heavily impacted and comparing technological advances during the respective periods, this article elaborates on how to better use digital technologies to rebuild and strengthen international patient care infrastructures. Before delving into the topic at hand I make the usual disclaimer: Due to the sensitive nature of the industry, there is not a lot of hard data available on medical tourism. Many hospitals do not record foreign patients differently than local patients, due to the specific set of laws that apply to them. Only a few medical tourism destinations collect hard data and survey medical tourists on their experience. Thus, any quantative analysis of the impact the Covid pandemic had and will have on medical tourism is strongly limited.