No description available.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare. Fältstudier gjordes i form av fyra fokussamtal, med sammanlagt 11 elever på gymnasiets program estetiska med inriktning estetik och media och medieprogrammet, samt en lärarintervju. Resultatet från fältstudierna analyserades utifrån en behavioristisk, konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande där olika syn på kunskap utgjorde analysverktyg. Därigenom belystes olika perspektiv på lärande med hjälp av instruktionsvideo. Litteraturbearbetningen och fältstudierna visade att eleverna hade tilltro till digitala läromedel. Resultatet från den här studien bekräftade tidigare forskning om ett tydligt samband mellan användning av interaktiva läromedel och effektiv inlärning. Däremot visade resultaten att sambandet var situationsbundet och att undervisningsformen kunde medföra didaktiska svårigheter. Exempel på sådana svårigheter var om humor borde användas i undervisningsformen eller inte samt hur en instruktionsvideo rent tekniskt borde framställas. Slutligen framkom behov av fortsatt forskning som redovisades.

Denna studie har undersökt i hur stor utsträckning människor konsekvent upplever tonbaserade ljud ämnade för digitala gränssnitt som en specifik färg. Efter att ha genomfört en litteraturstudie kring ämnesområdet har en undersökningsprodukt framtagits som via en kvantitativ undersökning besvarat frågeställningen. Undersökningsdeltagarnas resultat har påvisat att tonbaserade ljud konsekvent upplevts som en specifik färg i över hälften av 24 givna fall. Tendenser som indikerar på att undersökningsdelagarna gemensamt upplever en viss typ av tonbaserat ljud som en specifik färg har även kunnat utvinnas.

På grund av ökad produktkomplexitet och digitala arbetssätt har fler företag insett nyttan i att implementera och använda sig av bra system för Produkt Lifecycle Management och Product Data Management för att hantera produkten genom dess livscykel. Funktionen hos PLM-system är framförallt att se till att alla har tillgång till den senast uppdaterade datan. Detta uppnås genom ett centralt ställe att lagra produktdata samt möjlighet att strukturera och hantera datan. Scania använder sig av Spectra och Enovia för att strukturera och lagra dagens konstruktionsdata. På senare år har digital provmontering införts i chassiproduktion som ett komplement till den fysiska provmonteringen. Detta för att digitalt simulera monterbarhet av nya artiklar innan de går ut i produktion. På provmonteringen på chassiavdelningen MSPAP har det upptäckts ett behov av att bättre lagra och strukturera de verktygsmodeller som används under provmonteringar. Framförallt behövs det skapas en större tillgänglighet till modellerna. Verktygsmodellerna används för att simulera åtkomst för verktyg vid montering. Examensarbetet utförs för att se över införandet av Enovia och Spectra även i produktionen för att hantera den ökade mängden 3D-modeller som idag lagras på processteknikernas egna datorer. Två metoder för att importera befintliga och framtida 3D-modeller in till Enovia har tagits fram. Det är processteknikerna i produktion som gör verktygsinvesteringar och därför ska de utföra importerna till Enovia när de får in nya ritningar/modeller från verktygsleverantörer. En teststruktur byggdes även upp i Spectra, Scanias PLM-system utefter dagens monteringssekvens på chassiline. En undersökning av hur verktygsmodeller ska positioneras geometriskt i den digitala miljön har också genomförts. Studien visade att chassiproduktion borde införa Enovia för lagring av modeller, och även se över strukturering och möjlighet till geopositionering, av verktygsmodeller. För att geopositionering ska ske korrekt krävs det att systemstöd tas fram även för verktygsmodeller och inte bara för produkter som finns idag. För att chassiavdelningen och Scania i stort ska förbättra sin utvecklingsprocess och minska omtag och slöseri bör kommunikationen mellan produktion och utveckling bli bättre. Kommunikation kommer att förbättra utnyttjandet av varandras kunskaper och resurser. Scania borde även ställa högre krav på sina underleverantörer av verktyg såsom krav på leverans av 3D-material för att underlätta sin strävan mot ett digitalt arbetssätt i en 3D-miljö. / The increasing product complexity and usage of digital methods has made more and more companies realize the usefulness of good systems for Product Lifecycle Management and Product Data Management to handle their product through its lifecycle. The idea behind PLM solutions is to make sure that everybody has access to the last updated data at all times. This is achieved through central vaults for storage of data and the possibility to structure and manage the data. At Scania, Spectra and Enovia are used to structure and store all the product data. In recent years Digital Test Assembly (DTA) has been used along physical test assembly at the department of chassis production. DTA is used to simulate the ability to assemble new products before production starts. At the department for test assembly a need has been identified for better management of 3D models for tools. Mainly a need for better availability of the models has been identified since the models are used to simulate access for tools during assembly. The master thesis will study a future usage of Spectra and Enovia, in the production department, in order for better management of the increased amount of 3D models that today are stored in the computers of the process engineers.    Two methods to import the 3D models, which are delivered from Scania's subcontractors, into Enovia have been developed. Since it is the process engineers that manage the investments of tools today they should also perform the imports to Enovia. A structure for the tools was made in Spectra, the PLM-system at Scania. The structure was built according to the assembly sequence at the production of chassis. A study of how the models of tools should be geometrically positioned in the digital environment was also performed. The study showed that the production unit of chassis assembly should implement Enovia for storage of models and also look into the possibilities to structure and geometrically position the models using Spectra. In order for the models to be geometrically positioned correctly the data system needs to be further developed to also handle tools instead of only products. To improve the development process and lessen the waste of time and money the department of chassis and Scania as a whole need to improve the communication between the production unit and the development unit. Communication will improve the exchange of knowledge and resources between the units. The personnel at Scania also need to make higher demands on the material they get from subcontractors. Scania needs to get digital 3D material from their subcontractors as well in order to reach the vision of a more digital way of doing things.

Detta är en kvalitativ studie om elevers och lärares syn på de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever användningen av dessa läromedel. Studien bygger på intervjuer av två lärare och två fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser på och upplever användningen av de digitala läromedlen. Med fokus på individen i en ”skola för alla” är det viktigt att anpassa utbildning och lärande utifrån elevers olikheter. Vi lär oss på olika sätt, medan en person lär sig bäst genom att se och höra kan en annan lära sig bäst genom att exempelvis läsa text. I denna studie undersöks hur lärstilar synliggörs genom användningen av de digitala läromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om användningen av dessa läromedel kan öka elevers möjlighet till inlärning utifrån Vygotskijs närmaste utvecklingszon. Resultatet visar att läromedlen används på olika sätt beroende på tillgång till It-teknik i slöjdsalen, vilket även påverkar behållningen av undervisningen. I den elevgrupp som använder de digitala läromedlen fullt ut visar resultatet att eleverna upplever att de lär sig mer genom att läromedlen skapar möjligheter till ett självständigt arbete som kan ske i elevens takt och att på så vis kan arbeta med avancerade projekt. De säger att mindre tid av slöjdlektionen går åt till att stå i kö vilket de menar gör undervisningen mer effektiv. Studiens resultat indikerar även att användningen av dessa digitala läromedel i slöjdsalen kräver ett engagemang av läraren och en medvetenhet om att det leder till nya undervisningsformer för både elever och lärare.

Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Digitala berättelser Ett mångsidigt verktyg för dokumentation inom förskolan   Digital stories A versatile tool for documentation within pre-school ___________________________________________________________________________   Vårt syfte är att undersöka i vilka sammanhang förskolan använder sig av digitala berättelser för att dokumentera verksamheten. Vi vill undersöka på vilket sätt digitala berättelser kan bli ett pedagogiskt verktyg inom förskolan och hur denna dokumentation används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där en digital enkät besvaras av pedagoger inom förskolan. Digitala berättelser visar sig vara ett utmärkt verktyg för att dokumentera inom förskolan och digital kompetens förespråkas i våra styrdokument för förskolan. Det visar sig i våra teoretiska utgångspunkter och i vår resultatredovisning att det finns många olika användningsområden beroende på vilket syfte som finns. Pedagogerna i vår studie använder digitala berättelser och anser att detta är ett pedagogiskt verktyg. Vårt resultat visar enligt oss att digitala berättelser är ett mångsidigt verktyg som bland annat kan användas vid föräldramöten, som pedagogisk dokumentation, i kvalitetsredovisningar samt för att synliggöra verksamheten, det enskilda barnet och läroplanen för förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:•Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?•Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?•Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?

Digitala spel är ett interaktivt medium. Engagemanget akten att spela kräver leder till känslan av immersion. Detta krav på interaktivitet har lett till undersökningar kring effekten av att spela digitala spel, på det etiska planet. Detta arbeta har gjorts för att analysera hur spelare med olika etiska spelarrepertoarer upplever etiska inslag i digitala spel. En undersökning gjordes genom att först skapa ett digitalt spel med etiska inslag och sedan låta respondenter spela det samt besvara några intervjufrågor. Resultatet av undersökningen gav inga tydliga svar men visade en tendens hos spelare med bredare etisk spelarrepertoar att de utövar moraliskt tänkande mer ofta och är mer moraliskt medvetna under tiden de spelar jämfört med spelare med smalare etisk spelarrepertoar. Framtida arbeten krävs för att undersöka enskilda faktorers påverkan, spelets utformning exempelvis, samt för att göra en mer omfattande, liknande undersökning för att nå tydligare svar.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan och sin förtrogenhet med att hantera dessa. Ett syfte är också att undersöka på vilka sätt pedagoger uppfattar att digitala verktyg bidrar till sociala samspel i förskolan. I läroplanen förespråkas användning av multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010). Det finns pedagogisk forskning kring digitala verktyg där utbudet riktar sig främst mot datorn, men forskning kring senare digitala verktyg är begränsad. Därför har vi inspirerats att söka mer fakta och ta reda på hur det ser ut på några svenska förskolor.   För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget för resultatet vi presenterar bygger på intervjuer av sju pedagoger som arbetar på förskolor i södra Sverige. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har utgått från det fenomenografiska samt det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att pedagoger förespråkar att använda surfplattan som digitalt verktyg i barngruppen, men vilka riktlinjer som gäller och hur de tolkar uppdraget i läroplanen varierar. Flertalet pedagoger resonerar kring att barn har större digital kompetens än pedagoger i förhållande till spelande på surfplattan, vilket de menar handlar om barns vana och mod att våga utforska verktygen. Samspelet mellan barn handlar om turtagning, kommunikation samt problemlösning och tillsammans med pedagoger fungerar det till största delen genom att pedagogerna är närvarande men inte nödvändigtvis deltagande.