Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

Teknikproblem kring digitala artefakter i skolan är enl. forskning ett störande moment som påverkar lärarens arbetssituation negativt, vilket leder till ökad arbetsbelastning, stress och slutändan till sämre resultat för eleverna. Undersökningen fokuserar på medielärare som undervisar i praktiska medieämnen på gymnasiet inriktning Estetetik & Media, som dagligen bedriver undervisning med hjälp av digitalmedieutrustning. Medielärarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet bidrar till förväntningar som skolan har på dem att lösa teknikproblem och inkluderade dessa i yrkespraxispraxis, fastän medieläraren själva inte tycker de skall ingå. Beroende på det sätt tekniken tagit plats i skolan som pedagogiskt verktyg har digitala artefakter bundits till kunskapsmålen, vilket bidragit till att teknikproblem har fått en underordnad ställning och inte synliggjort i forskning som bedrivit kring effekterna av digitaliseringen av skolan. Med hjälp av öppna, halvstrukturerade kvalitativa frågor har fem medielärare utifrån sina upplevelser fått beskriva vad som fungerar och inte fungerar runt implementeringen av digitala artefakter i den lokala verksamheten. Slutresultatet visar att i de verksamheter där samråd mellan lärare och rektor runt ekonomi och ansvarsfrågor som berör den egna ämnena, minskar stress för lärarna och energin kan istället fokuseras på att hjälpa eleverna att nå kunskapsmålen.

Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera och utreda:  Nätresebutikernas respektive de traditionella fysiska resebutikernas funktion och betydelse i nutid och i framtid  Vilka olika typer av värden som genereras för kunden genom att handla resor i en traditionell fysisk resebutik respektive via en nätresebutik Min forskningsfråga är: Vad karaktäriserar serviceerbjudandet som nätresebutikerna respektive de fysiska resebutikerna levererar till kunden? Metod Jag har i denna uppsats använt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Detta metodval föll sig naturligt när tanken med min undersökning var att komma nära mitt valda problemområde och därmed gå djupet istället för på bredden. Intervjuerna som genomfördes bygger på sex personliga intervjuer med personer som alla har en stark anknytning till ämnet samt arbetar med resor och försäljning. Slutsatser De slutsatser jag har dragit utifrån denna studie är att internet är och kommer att vara den främsta kanal för reseförsäljning inom en tidsspann på tio år. De traditionella fysiska resebutikerna har fortfarande en plats på marknaden då de erbjuder kunderna värdet av främst kunskap och en fysisk kontakt som inte internet har. De traditionella fysiska resebutikerna måste försöka utveckla deras serviceerbjudande för att fortsätta ha en plats på marknaden. I och med den ständigt utvecklande teknologin är det enklare för reseföretag att synas och vara tillgängliga. För att vara unika har specialisering och nischmarknader blivit ett allt mer vanligare begrepp för att överleva på marknaden.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den alltmer ökande digitaliseringen av skolan, där både lärare och elever har större tillgång till personliga datorer och den upplevda avsaknaden av digitala verktyg i undervisningen anses behövs problematiseras. Detta leder i sin tur till frågan hur lärare ser på det ämne de undervisar i samt de digitala spelens pedagogiska möjligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares ämnesförståelse och deras upplevda syfte med ämnet historia, samt deras inställning till digitala spel i undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vad har lärarna för ämnesförståelse för historia? Hur resonerar lärarna kring användning av digitala spel i historieundervisningen? Vad för samband kan vi se mellan deras ämnesförståelse för historia och deras inställning till digitala spel i undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts med aktiva ämneslärare i historia som arbetar inom olika gymnasieskolor i Varbergs Kommun. Resultaten visar på en differens sinsemellan lärarnas ämnesförståelse, men att samtliga ställer sig positiva till de digitala spelens pedagogiska möjligheter i skolan. Något generellt samband mellan lärarnas ämnesförståelse och inställning till digitala spel går alltså inte att urskönja utifrån studiens resultat.

This paper covers schoolteacher´s experiences of IT development in Upper Secondary School concerning the school subject Swedish. The aim is to investigate how curriculums and teacher´s teaching have changed with the introduction of IT development in the school´s activities, in order to obtain a score of todays didactics in the classroom. To reach this goal I have asked three questions: With the introduction of IT development in schools, what changes have occurred in the curriculum for the Upper Secondary School of 1994, 2011 and 1970? How do the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that IT development has affected and changed their classroom didacties? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that they want to change in the work with IT tools? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish in having received support and education for the introduction of IT tools in their school? To get answers to these questions, the work is based on curriculum theory and uses two methods; curriculum analysis and interviews. These methods make the investigation qualitative as well as subjective, since it is based on teacher´s experiences. The conclusions revolve around two main factors. One main factor relates to generation, education and preference issues, which basically come down to poor and non functional resources for the school´s needs, lack of time and lack of teacher competence as well as the student´s lack of computer knowledge. The second main factor promotes reasons as to why change regarding IT development in School operations does not lasts. It is obvious that there are issues with management, politics as well as responsibilities on part of the Sales companies. / Uppsatsen omfattar svensklärares upplevelser kring IT-utvecklingen på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur läroplanernas krav och lärarnas undervisning har förändrats med IT-utvecklingens införande i skolans verksamhet, för att få en värdering av dagens klassrumsdidaktik. Till det har jag ställt tre frågor: Vilka förändringar kring kunskapskrav har skett i läroplanerna Lpf94, Gy11 och Lgy70 med införandet av IT-verktyg i skolan? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att IT-utvecklingen har påverkat och förändrat deras klassrumsdidaktik samt vad upplever dem att de vill förändra i arbetet kring IT-verktyg? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att de har fått stöd och utbildning vid införandet av IT-verktyg på deras skola? För att få svar på frågorna utgår arbetet från läroplansteorin och använder två metoder; läroplansanalys och intervjuer. Med det blir arbetet kvalitativt, men även subjektivt, då intervjuerna bygger på lärares upplevelser. Slutsatserna kretsar kring två huvudfaktorer. Den ena huvudfaktorn berör generations-, utbildnings- och inställningsfrågan, som i grunden handlar om dåliga och icke ändamålsenliga resurser, tidsbrist och bristande lärarkompetens samt elevers dåliga datakunskaper. Den andra huvudfaktorn synliggör anledningar till varför förändrings-arbetet med IT-utvecklingen i skolans versamhet inte blir varaktigt. Det framkommer klart att det är frågan om en ledningsfråga, politisk fråga och ansvarsfråga från försäljningsföretagens sida.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om det genom digitala medier går att stimulera flerspråkiga barns kommunikationsförmåga. Vårt intresse växte under arbetets gång successivt fram för att se om skillnader kan uppdagas i hur arbetet med digitala medier och om flerspråkighet skiljer sig åt beroende på olika förskolors lokalisering. För att ta reda på detta har vi genomfört samtalsintervjuer med beröda vuxna inom förskoleverksamheten. I viktiga styrdokument för förskolan framkommer digitala medier som ett läromedel som landets förskolor skall arbeta med och även erbjuda barnen utvecklingsmöjligheter inom. Vi belyser även vikten av barns trygghet i förskolan och dess innebörd för att barnens chanser till lärande samt betydelsen av pedagogers IKT-kompetens. Det multimodala – och det sociokulturella perspektiven utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna i detta arbete. Resultatet vi har fått syns det att pedagogerna har liknande synpunkter angående digitala medier i verksamheten.

BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.

I och med att det nu finns teknologi som kan ta oss bortom de gränser som våra biologiska förutsättningar sätter uppstod en nyfikenhet för mig kring digitala verktyg i matematikundervisningen. Denna studie riktar sig mot lärare och på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ forskningsinriktning med intervjuer av lärare arbetandes inom åldrarna f-3. Fem stycken lärare på fem olika skolor inom Sundsvalls kommun intervjuades. Studien kommer fram till att lärare ser positivt på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att det bland annat är viktigt att lärare använder sig av ett tydligt arbetssätt som innehar ett syfte så att elever förstår lärplattornas roll i klassrummet. Lärarna ser att det finns en rad olika för- och nackdelar med lärplattor i matematikundervisningen. Exempelvis menar lärarna att lärplattor bidrar till ett lustfyllt lärande där elever får färdighetsträning och begreppsförståelse. En annan positiv aspekt var att lärarna menade att eleverna får träna samarbetsförmågan när barnen kommunicerar med varandra kring aktiviteterna med lärplattan. Nackdelarna kunde enligt lärarna vara att nätet krånglar, att lärplattor används till fel saker av eleverna, samt att elever inte ser lärplattan som ett undervisningsverktyg utan som en spelkonsol. Vidare upptäcktes en skillnad huruvida i vilken omfattning lärplattor användes utav de intervjuade lärarna. Två av fem lärare använde lärplattan som ett kontinuerligt förekommande hjälpmedel i matematikundervisningen, medan de tre resterande lärarna använde lärplattan som ett komplement.

Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads.  The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.