The world’s need for energy increases every day while the high use of energy causes environmental issues and the energy prices are expected to raise. Instead of finding new energy sources the population should try to lower the use of energy to minimize for example the global warming. At the same time the society is getting more digital and the use of big data, data generated by users of different services, is getting more popular. On daily basis humans are using lots of devices that use energy to function and data is created for that use. It is for example easy to see when a person is awake or asleep by studying the use of energy. This thesis concerns how this energy data can create value with digital energy services for four potential user segment; real estates, industries, chain stores and municipalities. The thesis also examines what services that suits the segments and which segment that are most likely to adopt energy services the best. The segments that are best suited seem to be chain stores and municipalities. These segments are valuing energy services highly and are in need for big and complex services to make their energy work more efficient.

As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SL´s digital platforms could get families to travel more with public transportation. The method for this was a survey via e-mail in which families were asked how they experience SL on website, mobile phone and social media. The survey was highlighted with theories and concepts of network society, e-government, convergence and interaction. Results show that families are satisfied with the main content, especially real-time and mobile functions on SL´s digital platforms, but there is a lack of interaction on social media. But whether how SL´s communication on digital platforms can get families to travel more with public transportation, the answer is that it is difficult. The conclusion is that SL must continue improve existing and develop new popular features, and visualize themselves and "make more of and effort" on the website and mobile platform on social media, to hold on to current families travel with public transportation and win the trust of new ones in the long run. / Till följd av människans framgångsrika utveckling sker det runt om i världen en omfattande urbanisering med samhällen som är nätverkade på olika sätt. I dessa nätverkssamhällen är ökat resande och ökad digitalisering centralt med individer och organisationer som sammanstrålar i ett ständigt och omedelbart trådlöst och mobiltekniskt flöde. Ett exempel på detta är Stockholm och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även om dem flesta deltar i det mesta i detta nätverkssamhälle, brottas SL med en målgrupp som reser sällan med dem: barnfamiljer. Vi ämnade att ta reda på hur kommunikationen på SL:s digitala plattformar kunde få barnfamiljer att resa mer kollektivt. Metoden för detta var en enkätundersökning via e-post där drygt barnfamiljer fick svara på hur dem upplever SL på hemsida, i mobiltelefon och på sociala medier. Undersökningen belystes med teorier och koncept om nätverkssamhället, e-förvaltning, konvergens och interaktion. Resultaten visar att barnfamiljer är nöjda med huvudsakligt innehåll, i synnerhet realtids- och mobila funktioner på SL:s digitala plattformar, men det förekommer en bristande interaktion på sociala medier. Men närdet gäller undersökningens syfte om hur SL:s kommunikation på digitala plattformar kan få barnfamiljer att resa mer kollektivt, är svaret att det är svårt. Slutsatsen är att SL ska fortsätta med och förbättra befintliga och utveckla nya populära funktioner samt synliggöra och ”anstränga” sig mer på hemsida och mobil plattform beträffande sociala medier, för att behålla nu kollektivt resande barnfamiljer och vinna fler på sikt.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap.

Syftet med vår studie var att få ökad kunskap om hur elever upplever arbetet med digitala verktyg i sin läs- och skrivinlärning. Vårt intresse var att undersöka utifrån ett barnperspektiv och förmedla barns perspektiv. Tidigare forskning kring hur elever upplever och ser på digitala verktyg finns det lite om. Däremot finns mycket inom området om hur läraren ser på arbete och inlärning med digitala medier. Vi vill med vår studie bidra till att ge forskningen en ökad förståelse för barnens röster inom området. Digitala verktyg är en del av vår vardag och bör inkluderas även i skolan på ett för eleverna gynnsamt sätt. För att söka svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av metoder som observationer och intervjuer. Resultatet vi fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området med både likheter och skillnader. Några likheter vi kunde se i klassrummet och i tidigare forskning var hur elever gavs likvärdiga förutsättningar i sitt skrivande, de motoriska färdigheterna saknade betydelse i användandet av digitala verktyg. Eleverna upplevde talsyntesen som en stor hjälp i deras läs- och skrivinlärning då de både såg och hörde bokstäverna som de skrev, den tidigare forskningen framhåller talsyntesen som en god lärandehjälp och stöd vid inlärningen. Vi kunde se en skillnad i hur eleverna hellre arbetar enskilt än i par, forskningen anser dock att arbete i par gynnar eleverna på många sätt, men utifrån eleverna själva var det mer tidskrävande att göra uppgiften i par. Vi kunde inte under observationerna eller intervjuerna se att eleverna var mer motiverade, då de arbetade med digitala verktyg. De digitala verktygen blev för eleverna kompletterande redskap i deras läsande och skrivande. Vi hoppas vår studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring hur elever upplever och lär.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.

The aim of this thesis is to highlight the role as well as focus attention on the importance of upper secondary school librarians’ work with digital learning environments (DLE). While there is tremendous time and resources spent on digital learning environments in schools today there is still an immense dearth of research regarding how these digtial environments are employed by schools and school libraries and how that use might benefit learning. In this study I have focused on two areas: how the DLE is collocated and used at upper secondary school libraries, and how these choices can be viewed through theories of connectivism and connectivist learning. I have endeavoured to answer these questions through the use of a survey and for further depth I have collected information from three semi-structured interviews. The study found that most respondents’ DLE were comprised of combinations of several digital environments. Sometimes there was a division of material between different environments whilst some had tried to consolidate most sources to one of their digital spaces. The most elaborated resources and DLE were found with those who worked according to the latter approach. The literature and research suggests that libraries may be viewed as important access points of information for students in their collection of the information nodes that encompass their connectivistic networks of knowledge. Though, there are rarely any traces of possibilities for user-generated content which would satisfy two purposes for school libraries: increased learning and knowledge via social interaction as well as an increase in the feeling of relevance for the library’s digital learning environment. The study found that the school librarians’ view their DLE as a resource to support learning. Learning goals, such as course or project specific goals or those concerned with information literacy, were often applied in the creation of material and collections of resources made available to students and teachers via the DLE. Based on connectivistic thoughts learning via the DLE would be enhanced through user generated content and discussion boards.

Genom en deltagande observation undersöks hur tre museum använder digitala verktyg i sitt publika arbete i museet genom appar och på deras hemsida. En kombination av Duncan F. Camerons och Shannon och Weavers modeller för kommunikation används för att undersöka de olika stegen i processen. Kommunikationen undersöks med fokus på hur museet vill nå fram till besökaren.

Digitaliseringen av skolan är i ständig utveckling och därför är det viktigt att lärare vet hur de använder sig av digital teknik i sin undervisning. EU har beslutat att digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Det innebär att tekniken kan användas på fritiden och i arbetslivet. Syftet med studien är att i matematikdidaktisk forskning undersöka hur IKT påverkar undervisning inom matematik i grundskolan. Syftet besvaras genom frågorna: Möjligheter och hinder med IKT i matematikundervisning, möjligheter och hinder för elevers lärande genom användandet av IKT samt vilka faktorer som påverkar användandet av IKT i skolan.   Litteraturen samlades in via sökningar i databaser. Resultaten som framgick var av stor del internationell och skriven på engelska. Vid analys av det material som samlats in användes en översiktsmatris samt innehållskriterier för att avgöra texternas relevans till studien. Resultatet visade att IKT kan vara både ett hinder eller en möjlighet inom matematikundervisning. Faktorer som påverkade var bland annat en välplanerad undervisning, den digitala infrastrukturen samt elevers motivation till lärande genom IKT. IKT i matematikundervisning är något som kräver fortsatt utveckling. Många lärare anser att det inte är lika kompatibelt med IKT i matematikundervisning jämfört med IKT inom språkämnen.

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur pedagoger arbetar i förskola och i förskoleklass med digitala lärresurser som en naturlig del i verksamheten, samt att få förståelse för rektorers och förskolechefers syn på användandet av digitala lärresurser i verksamheterna. Den metod som huvudsakligen användes för den empiriska studien att nå syftet och få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer.Resultatet i vår studie har analyserats utifrån frågor som ställdes under intervjun kopplat till våra frågeställningar samt till den sociokulturella teorin som är vårt teoretiska perspektiv i denna studie. Alla informanter svarade att de anser att de digitala lärresurserna som används främjar barnens utveckling. Flera nämner att det är mer en metod för att i sitt arbete visa på barnens utveckling, att det är en naturlig del i verksamheten men uttrycker att det inte finns någon speciell pedagogik. Andra pedagoger säger att de skulle behöva en mer pedagogisk tanke bakom, mer i verksamhetssyfte samt att dessa skulle kunna användas mera. Det framkommer från rektorer och förskolechefer att de inte känner till någon speciell pedagogik, utan de ser de digitala verktygen som ett komplement till andra läromedel. Rektorer och förskolechefer menar också att de tittar på vad, hur och varför samt att digitala lärresurser ska finnas som alternativa redskap och som hjälp för bästa möjliga lärande med tanke på barns olika lärstilar. Det verktyg som alla informanterna menar är det mest använda digitala verktyget är digitalkameran. Några av de fördelar som nämndes med användandet av digitala lärresurser var att det är ett bra hjälpmedel och att det blir väldigt användbart samt öppnar upp för nya möjligheter, det ökar barnens nyfikenhet och därtill även deras medvetenhet.Några av nackdelarna som nämns är att de digitala lärresurserna inte får användas på fel sätt, informanterna menar att det måste finnas ett medvetet syfte bakom användandet. Många av pedagogerna anser sig behöva mer kompetens och få mer kompetensutveckling inom området digitala lärresurser. De intervjuade rektorerna och förskolecheferna anser även de att kompetensen kan utvecklas mycket mer och att kunskapen fattas för att använda de olika digitala verktygen. En annan nackdel som framkom var bristen på digitala verktyg i verksamheterna för att kunna arbeta med digitala lärresurser, flera av informanterna nämner även avsaknaden av tiden som en nackdel. / <p>Inväntar betyg, termin</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk. I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.