InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.

Aesthetics is an important part of a user experience and can affect users in several different ways. This study aims to examine how the aesthetics of games affect the user experience and furthermore, it tries to establish which aspects and elements of game aesthetics that are relevant for this purpose. However, this study only aims to examine the visual part of game aesthetics and therefore, sound has been precluded from the games that were used in this study. To gather information about these user experiences, eight respondents got to play five games each – Minecraft, Monument Valley, Portal, Pac-Man and Unravel. Their experience was then evaluated, partly through a semi-structured interview but also with the methods 3E – Expressing Emotions and Experiences and This-or-That. The gathered data was then analyzed through theories of game aesthetics, both according to its functionality and its impact on feelings and beyond this, theories of emotional design and the hedonic and pragmatic model of a user experience.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor. När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige. Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor. Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen. Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer

Denna studie baserar sig på tre olika metoder som behandlar hur lärare på en skola i förskoleklass till årskurs 3 använder IKT i sin undervisning i ämnet svenska samt deras inställning och kompetens inom IKT. De metoder som utfördes i denna studie var en enkätstudie, två intervjuer och två observationer. Huvudfokus på metoderna var att undersöka lärares användande av IKT i undervisningen i ämnet svenska f-3 samt deras inställning och kompetens inom IKT. I det insamlade materialet redovisas bland annat att lärare anser att de behärskar alla digitala verktyg som de använder sig av i undervisningen i ämnet svenska och att IKT är något som lärare använder dagligen eller flera gånger i veckan.

Digitala medier blir mer och mer vanligt i samhället och därför blir det även vanligare i skolans värld. Många kommuner och skolor satsar på digitala medier i skolorna. Det är inte längre en fråga om lärarna använder digitala medier utan snarare en fråga i hur lärare använder digitala medier. I den här studien har åtta lågstadielärare intervjuats om sin syn på hur de använder digitala medier imatematikundervisningen och vilka för- och nackdelar lärarna upplever med att använda digitala medier. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala medier i matematikundervisningen i genomgångar, när de arbetar med färdighetsträning eller när elever behöver extrauppgifter. Resultatet visar även på att lärare använder digitala medier vid planering och i det kollegiala lärandet. Lärare anser att genom att använda digitala medier blir matematikundervisningen mer varierad, det ökar elevers motivation och undervisningen blir mer vardagsnära och individanpassad. Till en början kan användandet avdigitala medier upplevas som tidskrävande då det är något nytt att sätta sig in i upplever lärare. Även det tekniska underhållet kan vara tidskrävande och när tekniken inte fungerar är det svårt. Trots det ser lärare positivt på användandet av digitala medier och de ser det som en nödvändighet för framtiden.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som används inom matematikundervisningen samt hur de används. Vi ville även ta del av vad lärarna ansåg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär att vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som 37 matematikundervisande lärare har besvarat och den kvalitativa metoden består av fyra intervjuer med verksamma lärare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna använder de digitala verktyg de har tillgång till men behöver mer kunskap för att kunna använda dessa på ett effektivt sätt. Lärarna ser även tillgången och tillgängligheten till de digitala verktygen som ett stort hinder i användningen. Slutsatser för effektiv användning av digitala verktyg i matematikundervisningen är att utbudet måste ökas och kunskapen hos lärarna måste utvecklas.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och åsikter kring digitala medier, samt hur de anser att digitala medier påverkar inlärning, arbetssituation, attityder hos eleverna och i deras eget arbete som undervisande lärare.

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

A Geographic Information System (GIS) is about presentinginformation with the map as a base. This is increasingly being used on internetsites and in mobile apps. With a GPS it is possible to see where you are andhow to reach a destination or check if the bus is in time. A question to ask isif this technology is possible to implement in ordinary primary schooleducation. If it is, learning history, geography, religion and so on with a GISlearning tool might be possible. Then, it is interesting to know which thepossibilities and obstacles are for such implementation. This paper presentssome of the possibilities and barriers. A scenario of an idea of a GIS learningtool was made and presented for some teachers and pupils. In the interviewswhere teachers were one by one and the pupils were in groups they could tellwhat they thought about the idea. This study shows that one of the possibilitieswith implementing a GIS in primary school education is that it is seen as apedagogical tool which creates an interaction with the tool and the the way themap creates context. It was also seen as an important learning tool for pupilwith reading and writing difficulties because it allows learning using multiplesenses. Futhermore this study identifies som barriers in the form of lacking internetconnections, and computers that do not work in a proper way, and it can take along time to get support. Other things that were mentioned was that allteachers do not have an interest in IT and the risk that pupils would ratherplay computergames than do school work. In sum, this study show that GIS havethe potential of being the pedagogical learning tools that teachers aresearching for.

No description available.