No description available.

Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur två pedagogiska barnprogram arbetar med det språkliga innehållet. Forskningen som studien vilar på tematiserades utifrån tre huvudteman; det individualpsykologiska perspektivet, det socio-interaktionella perspektivet samt forskning om barnprogram. De teoretiska utgångspunkterna baseras på teorier om språk, läs- och skrivinlärning samt metoder för läsundervisning. Materialet som användes var utvalda sketcher från barnprogramserierna Fem myror är fler än fyra elefanter och Livet i Bokstavslandet. Inom vardera programserie valdes tre sketcher ut som problematiserade en bokstav genom missförstånd/problem. Sketcherna som valdes ut handlade om bokstäverna C, N och Ö. Analysverktyget som användes i studien var delvis inspirerat av samtalsanalys, CA - Conversation analysis, vilket innebar att sketcherna granskades, transkriberades och analyserades utifrån bland annat samtalsdeltagarnas olika kommunikativa mål. Analysen visade att alla sketcher berörde det läs- och skrivteoretiska begreppet fonologisk medvetenhet. Samtliga sketcher visade exempelvis på koppling mellan bokstavsljud och bokstavssymbol. Resultatet visade även att sketcherna lyfter avkodning och interaktion. En skillnad mellan de olika programmen var att Livet i Bokstavslandet oftare baserade problemen på rena missförstånd, med ett fokus på underhållning, medan Fem myror är fler än fyra elefanter ofta riktade problemen mot en gestaltad okunskap med tillhörande lärande. Studiens slutsats var att båda programserierna bör kompletteras med annat undervisningsmaterial då de inte tycks fungerar som självständiga lärresurser vid läs- och skrivundervisning.

Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilket förhållningssätt som finns bland förskollärare till lärplattan. Vilka möjligheter och hinder anser förskollärare att det finns i relation till yrkesrollen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod, där verksamma förskollärare har intervjuats. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där olika kategorier inom forskningsområdet framkommit. Under diskussionsavsnittet diskuteras vilka möjligheter och hinder som det anses finnas i relation till yrkesrollen och barnen. Denna studie visar att det anses finnas flera möjligheter med lärplattan i relation till barnen, samtidigt finns det en hel del hinder när det gäller den egna yrkesrollen. En av grunderna till att man såg fler hinder till yrkesrollen beror på att kunskap och kompetens inom området saknas och därför är utbildning högt efterfrågat.

Today´s society is overwhelming with new technology and expressions of new media outlets.Forums, podcasts, easy internet access, videoblogs etc. is a new part of how people in generalare consuming media, searching for information and finding community. Previous studies haveshown that religious groups tend to use and interact with digital media in other ways than othersocial groups in the society. Therefore, the aim of this study is to examine how members of twocongregations in Umeå interact and use different forms of digital media in relation to theirreligious offline-community. Four people agreed to be interviewed and be a part of this studyand semi structured interviews were made.The results was analyzed in relation to theories about how religious communities traditionallyhas used and interacted new forms of digital media. Also, theories about how traditional mediaoutlets changes forms and how people tend to use them was used for analyzing the finding. Theoutcome of those interviews revealed that there is a slight variation in how digital media isconceived and used in these religious communities, but the general view is that the offlinecommunityis a central part of their religious life. The opportunities that, for example religiousteaching online offers is viewed as only complementary to the teachings and other rituals thatoccur in the offline-community.

Bakgrund: De senaste två åren har nya beslut tagits på nationell nivå som syftar till att ytterligare digitalisera svensk skola. Det innebär nya krav och förväntningar på såväl ledning som den enskilde läraren. För de naturorienterande ämnena innebär revideringen av läroplanen 2018 en ökad användning av digitala verktyg. Samtidigt som lärare förväntas utveckla elevernas digitala kompetens behöver undervisningen balanseras med verkliga upplevelser och praktiskt undersökande arbete. Hur det ska gå till och hur lärarna resonerar kring de digitala verktygens roll inom NO-undervisningen behöver studeras djupare. Forskning kring digitala verktyg i den svenska skolans naturorienterande ämnen för årskurs 4–6 är fortfarande begränsad. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer och NO-lärare resonerar kring att använda digitala verktyg i undervisningen för årskurs 4–6, samt vilka de största utmaningarnaär för att en lärare ska använda sig av digitala verktyg. Metod: Via telefon utfördes semistrukturerade intervjuer med elva NO-lärare och fem rektorer för att kunna identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder. I intervjuerna fick respondenterna presentera sina tankar, erfarenheter, resonemang och upplevelser kring såväl digitaliseringen som den enskilda NO-undervisningen. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien identifierade sex dominerande uppfattningar vilka får konsekvenser för utvecklingen av en digitaliserad NO-undervisning. Uppfattningarna gäller vad digitalaverktyg kan och inte kan erbjuda, elevernas användning av digitala verktyg, organisatoriska aspekter samt att naturorienterande ämnen karakteriseras av praktiskt arbete. Uppfattningarna visar att det pågår förhandlingar kring synen på digitalisering, lärande och ansvarsfördelning.

I denna uppsats intervjuas åtta olika grundskollärare om deras användning av digitala verktyg i undervisningen. De kvalitativa intervjuerna har utgått ifrån arbetets två forskningsfrågor som syftar till hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen samt varför. Intervjuerna har transkriberats innan de sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning kring digitala verktyg och IKT. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna är positiva till digitala verktyg som verktyg i undervisningen där motorik inte är avgörande för eleverna. De är däremot negativt inställda till att det finns en bristfällig tillgång till de digitala utbildningarna. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning i förhållande till yrkesverksamheten.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärarens upplevelser om digitala verktyg i matematikundervisningen. För att få fram dessa upplevelser har vi ställt följande frågor: Hur beskriver förskollärare att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?  Vilken matematik beskriver förskollärarna att barnen får möjlighet att utveckla kunskap om, när de använder digitala verktyg i matematikundervisningen?   Denna studien inspireras av fenomenologi. Fenomenologi söker efter enskilda individers erfarenheter och upplevelser. Studien undersöker förskollärarnas upplevelser om fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen.     I denna studie används kvalitativ intervju som metod för att samla in empiri. Sex deltagare från samma kommun har intervjuats. Deltagarna i studien är strategiskt utvalda. Urvalet i vår studie baseras på att förskolorna och förskollärarna arbetar aktivt med digitala verktyg i matematikundervisningen.     Studiens resultat visar på essensen av hur förskollärare upplever fenomenet digitala verktyg i matematikundervisningen. Essensen redogörs för i tre övergripande teman. Dessa tre teman menar vi bildar kärnan av deltagarnas upplevelser om det undersökta fenomenet. Förskollärarna beskriver att de använder digitala verktyg i matematikundervisningen som en pedagogisk resurs. Pedagogisk resurs innebär att de digitala verktygen är ett verktyg på förskolan som förskollärarna kan använda sig av för att bedriva undervisning. Förskollärarna lyfter att digitala verktyg används som ett komplement i deras matematikundervisning, med komplement betonar förskollärarna att de digitala verktygen exempelvis förstärker den matematik de vill undervisa. Avslutande essens är den matematik som förskollärarna upplever att barnen utvecklar i samband med digitala verktyg i matematikundervisningen.

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att analysera och studera vad forskning visar gällande hur digitala spel och brädspel i undervisningen kan bidra till utvecklingen av elevers taluppfattning. Studien undersöker spelens konstruktion och undervisningens organisation kring dessa. Insamlingen av data gjordes genom databassökning och manuell sökning. Detta område är väsentligt då taluppfattning är grunden till matematikämnet och att undervisningen bör vara varierad och inte begränsad till läroböcker. Resultatet visar att digitala spel bör ha en anpassbar progression och att eleverna bör få pröva sig fram till rätt svar. Brädspel bör vara talbrädspel där talen är linjärt ordnade och grupperade enligt tiobassystemet. Resultatet visar också att reglerna är väsentliga för elevernas lärande. Båda typen av spel bör åtföljas med scaffolding från en lärare så att eleverna kan befinna sig i den proximala utvecklingszonen. Slutligen visade det sig att både digitala spel och brädspel kan vara motiverande för eleverna, men läraren bör undersöka spelens konstruktion och ge eleverna scaffolding för att spelen ska bli väl integrerade i undervisningen.