Spelbaserat lärande har på senare år blivit ett populärt inslag i skolmiljöer. I denna litteraturstudie har vi undersökt ochsammanställt flera studier inom ämnet digitala spel som ett verktyg för lärande i matematikklassrummet. Efter att ha granskat åtta olika studier från fyra olika länder är vår slutsats att spelbaserat lärande kan ha en positiv effekt för lärande och motivation i matematikklassrummet. Dock är det fortfarande ett ungt forskningsområde och fler studier behövs innan man kan dra några slutsatser med säkerhet. / Game-based learning has become more popular in educational environments in the last few years. In this literature study,we have examined and compiled several studies within the field of using digital games as an educational tool in themathematics classroom. After looking into eight different studies from four different countries, our conclusion is thatgame-based learning may have a positive effect on learning and motivation in the mathematics classroom. However,the research area is still in its early stages and more studies are needed before one can make any conclusions with certainty.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat i dagens samhälle. Detta ställer högre krav på förskollärarnas kompetens och förskolans innehåll. IKT i förskolan kan gynna barns utveckling och lärande om det används som ett didaktiskt verktyg. Läroplanen för förskolan lyfter att barnen ska få möjlighet till att använda sig av multimedia och informationsteknik för att gynna deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens resonemang om användning av informations- och kommunikationsteknik som didaktiskt verktyg i deras arbete. För att besvara detta har sex intervjuer med förskollärare genomförts. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring användandet av informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på tillgängligt och fungerande material i förskolan vilket leder till att det används mindre än de önskar. Förskollärarna lyfter IKT som ett användbart verktyg i förskolan med många möjligheter men behovet av större digitalkompetens och fler digitala verktyg finns. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärare vill använda informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Men något som minskar användandet är behovet av kompetensutveckling samt bristen på tillgängligt material i förskolans verksamhet.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare har för tanke och mål med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur de digitala verktygen kan påverka lärandet hos eleverna och på så vis hur det påverkar de sju matematiska förmågorna som står med i den svenska ämnesplanen för matematik. För att utföra studien användes en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen bestod av intervjuer med fem stycken verksamma lärare runt om i Kronobergs län, Sverige. I samband med intervjuerna gjordes även deltagande observationer. Resultatet visade att de flesta av lärarna var positiva till en integrering av digitala verktyg i undervisningen. En av lärarna menade dock att användningen av räknaren, i för stor utsträckning, kunde påverka procedurförmågan negativt. Eleverna använde räknaren till uppgifter som de egentligen kunde klarat av med förenklingar och huvudräkning. Lärarna påpekade även att olika digitala verktyg passade in olika bra på de olika matematiska områdena som undervisningen berörde. Till exempel så kunde programmet Desmos vara lämpligt att använda då eleverna skulle utöka sin förståelse om funktioner och grafer. Då eleverna arbetade med geometri så beskrev en av lärarna att programmet Geogebra kunde användas för att befästa kunskap inom området. Då det gällde de sju matematiska förmågorna som matematikundervisningen på gymnasiet utgår ifrån, så ansågs dessa främjas på olika sätt då olika digitala verktyg användes i undervisningen. Som exempel fick eleverna under en av lektionerna träna på sin problemlösningsförmåga i samband med att programmet Desmos och den grafritande räknaren användes.

I studien utforskas analogt och digitalt musikskapande. Syftet med denna uppsats är att beskriva processen, likheter och skillnader mellan analogt och digitalt musikskapande i två årskurs 6 klasser. Analysen utgår från inspelade videoobservationer under en fem veckors period där den ena klassen skapat musik genom analogt tillvägagångssätt och den andra klassen med digitala verktyg. Materialet transkriberas och analyseras därefter utifrån dessa fyra kategorier: Skapandets tidiga början, Verktygen i skapandet, Leken i skapandet samt Kommunikation. Resultatet visar att de flesta grupper som skapar musik genom analogt tillvägagångssätt börjar sin skapandeprocess genom textutformning. Dessa grupper stöter på komplikationer vid ett senare tillfälle när de ska applicera musik till sin text med fysiska instrument. För de grupper som skapar musik med digitala verktyg handlar musikskapandet i större utsträckning om hur musiken ska låta istället för vad texten ska förmedla. Gemensamt för dessa grupper är att skapandet sker genom att lyssna till den musik de komponerar utifrån det digitala musikprogrammet Garageband som de använder sig av i studien. De kan genom digitala verktyg pröva och ompröva sitt skapande och följa sitt arbete både genom örat och ögat. Det visar också att eleverna utvecklar sitt musikaliska språk desto mer de integrerar sig med det digitala verktyget.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Användning av digitala verktyg inom matematikundervisningen är väsentlig i dagens digitaliserade värld. De olika verktygen ger möjlighet för lärare att arbeta på olika sätt och tillåter elever att undersöka olika matematiska förhållanden inte minst inom problemlösning, som både är en förmåga och ett kunskapsområde inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas användning av digitala verktyg vid problemlösning i matematikundervisningen för årskurs 7-9, med utgångspunkt i lärarnas beskrivningar. Användandet undersöktes med utgångspunkt i rollerna ersättande, förstärkande samt transformerandet. Studien genomfördes genom intervjuer med sex matematiklärare för högstadiet, där resultatet visade att lärarna beskriver användningen av digitala verktyg vid problemlösning som ersättande, förstärkande, ersättande/förstärkande eller transformerande. Den förstärkande användningen var framträdande då varje lärare beskrev minst en användning av ett digitalt verktyg som kunde klassas inom kategorin.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på användandet av lärplattan i utbildningen. Studien har utförts genom kvalitativa metoder där empirin baseras på åtta intervjuer som genomförts med förskollärare från olika förskolor och kommuner. De datainsamlingsmetoder som använts är semistrukturerade telefon- och videointervjuer, även emailintervjuer med öppna frågor har använts till viss del. Vidare har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts för att tolka och förstå det insamlade datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskrev det som viktigt att aktiviteter med lärplattan har ett förankrat syfte och att det finns många möjligheter till lärande utifrån styrdokumenten. Begränsningar som förskollärarna upplevde var att det råder brist på kompetens men även att de inte har möjlighet att styra utbudet av applikationer i lärplattan själva. Studiens slutsats är lärplattan används i varierande utsträckning och med olika syften samt att den kan fungera som ett komplement till analogt material. En annan slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling inom digitala verktyg.

Forskning visar att användningen av digitala verktyg inte följt med i den samhälleliga teknikutveckling som beräknat. Syftet med studien är att undersöka tre F-3-lärares aspekter på digitala verktyg i matematikundervisningen och hur det här tar sig i uttryck för de lägre årskurserna. Metoden för den här kvalitativa studien och insamlade data var med semikonstruerade intervjuer. Elevernas matematiska förståelser, inlärning och kunskaper påverkas av lärarens undervisningsmetoder, aspekter och val av läromedel men hur tar det här sig i uttryck för digitala verktyg? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har empirin tolkats och hanterat fram svar. Resultatet i den här studien är att: Digitala verktyg används som ett kompletterande verktyg och för individuellt arbete. Det ger elever motivation för matematiklektioner vilket utvecklar IT-och matematikkunskaper. Det här har hanterat fram en slutsats att: F-3-lärare adderar digitala verktyg som ett komplement i matematikundervisningen vilket förstärker, anpassar och stimulerar elever till motivation för matematiklektion och därav utvecklar de både IT- och matematikkunskaper.

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren?  Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg.  Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.

Introduktion: Under de senaste decennierna har e-hälsan genomgått en ständig utveckling och Sverige har som mål att 2025 vara bäst i världen på e-hälsa. E-hälsa kan öka tillgängligheten, effektiviteten och jämlikheten i vården. I det fysioterapeutiska arbetet används digitala verktyg/tjänster dagligen. Litteraturen visar att digitaliseringen av vården är på frammarsch. Det är därför intressant att belysa fysioterapeutens perspektiv kring ämnet.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka användning av, uppfattning om och utbildning i digitala verktyg/tjänster inom sjukhusbaserad fysioterapi.  Metod: En enkätundersökning genomfördes för att besvara studiens syfte. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av elva frågor uppdelad på fyra delar. Resultat: Trettionio svar analyserades. Majoriteten av respondenter använde digitala verktyg/tjänster i sitt kliniska arbete. Det verktyg som majoriteten använde var digitala träningsprogram vilket också visades vara implementerad i samtliga verksamheter där det användes. Majoriteten av respondenterna ansåg att de digitala verktyg/tjänster de använder passade deras patienter. Respondenterna var positivt inställda till fördelarna med digitala verktyg/tjänster. I frågorna om arbetsgivare tillhandahåller utbildning vid införsel eller uppdatering av digitala verktyg/tjänster var respondenterna mer negativt inställda.  Konklusion: Studien visar att många fysioterapeuter använder sig av olika digitala verktyg/tjänster i sitt arbete och är positiva till verktygens/tjänsternas fördelar. Däremot delade inte respondenterna samma uppfattning angående utbildningsmöjligheterna som tillhandahålls av sjukhus. Mer forskning behöver genomföras inom området.