Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.

Tidigare forskning lyfter förskolläraren och dennes betydelsefulla roll för barns möjligheter att använda och utveckla olika färdigheter i relation till digitala verktyg i förskolan. Dock finns det studier som också visar att förskollärare ifrågasätter användandet av digitala verktyg i förskolan. Då förskolan ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ett barn går på är syftet med denna studie att undersöka vad förskollärare har för erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, hur de resonerar om uppdraget samt hur de erbjuder barn att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och med vilket syfte de gör det. Studien är kvalitativ och som metod används semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av begrepp från sociokulturell teori samt tidigare forskning. I resultatet blir det synligt hur förskollärarnas ibland bristande digitala kompetens får betydelse för arbetet med digitala verktyg, vidare visar resultatet att de ändå anser sig kunna leva upp till de riktlinjer läroplanen anger men att de anser att den digitala kompetensen alltid kan vidareutvecklas, bland annat genom det kollegiala lärandet. Genom att de även tar vara på barnens kunskaper och tidigare erfarenheter visar resultatet även att de anser sig utvecklas tillsammans med dem. Resultatet visar också att förskollärarna erfar att det finns ett antal faktorer som försvårar arbetet med digitala verktyg, dessa svårigheter berör bland annat organisatoriska aspekter såsom bristande ekonomiska resurser, tid och svårigheter att ladda ner applikationer. Dessa faktorer påverkar även hur de kan erbjuda barnen att använda de digitala verktygen i förskolan enligt resultatet.

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

This research review investigates the effectiveness of digital multimodal learning games in teaching and how digital learning games affect students' language learning in English teaching. In society, it is becoming increasingly common to use digital means in teaching. There is an interest among educators and researchers in gaining knowledge and understanding of how game technology can be implemented for learning and to find out how digital games can help students develop language skills. In this research review we used various databases to find relevant scientific articles that could answer the research questions. The results of the research review show that digital multimodal learning games in English teaching have a positive impact on students' language learning. The result also shows that there are both advantages and disadvantages to digital learning games in teaching, but that the advantages outweigh the disadvantages.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.

In this essay, the Swedish National Agency for Education's course ”Choosing and Evaluating Digital Learning Resources” is analyzed. The research questions include how the course is structured, if anything is emphasized as important in working with digital tools (and what is emphasized if so), and how much explicit advice is given to teachers and how this advice is formulated. The analysis is conducted through a qualitative content analysis and a coding scheme has been developed for each research question. The TPACK-model is the theoretical framework of the study. The results show that the course primarily consists of explicit advice and that, in most cases, this advice is formulated as lists of concrete advice or lists of questions to reflect on and work with. Important aspects of working with digital tools include purpose, always having a purpose as a teacher, considering didactic questions, and being able to evaluate digital resources. Additionally, the analysis shows that teachers need opportunities for reflection, both individually and together with colleagues. The conclusion is that what is important in all teaching is also important in the development of digital competence. Technology itself does not contribute knowledge, but it must collaborate with the teacher's didactic competence and thus become part of the teacher's professionalism.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen. / <p>Betyg i Ladok 240430.</p>

Digitaliseringens roll i skolan är en pågående och aktuell debatt. Denna litteraturstudie syftar till att granska hur digitala skrivverktyg, i form av surfplatta och dator, kan påverka skrivprocessen och motivationen hos elever i årskurs 4–6. Det analyserade materialet består av tretton vetenskapliga publikationer varav en litteraturöversikt och en doktorsavhandling. För att avgöra materialets relevans utvärderades publikationerna genom en översiktsanalys och kriterier för inklusion användes. Förutom mellanstadiet inkluderades även studier från lågstadiet, högstadiet och universitetet. Forskningen visar att det digitala skrivandet tenderar att underlätta textskapande, redigering samt grammatik och meningsuppbyggnad. Med hjälp av olika skrivprogram upplever elever en ökad motivation och förmåga genom att använda olika typer av digitala skrivverktyg, både individuellt och i samspel med andra. Slutsatsen är att digitala skrivverktyg skapar fler gynnsamma möjligheter för elevers skrivprocess samt stärker deras motivation att skriva.

Rekryteringsprocessen är en central del av personalhanteringen för organisationer och företag, men rekryterare stöter ofta på utmaningar som kan påverka beslutsfattandet och anställningsresultatet. Rekryterarnas egna upplevelser av rekryteringsprocessen kan ge insikter om vad dessa utmaningar är och vad som kan påverka bedömningarna av kandidater. Studien syftar till att undersöka hur rekryterare upplever och hanterar utmaningar i rekryteringsprocesser, detta genom att analysera följande frågeställningar: Vad upplever rekryterare för utmaningar i rekryteringsprocessen? Hur påverkar användandet av digitala intervjuer bedömningar av kandidater? Vad anser rekryterare vara vanliga felbedömningar då rekryteringen misslyckas? Studien genomfördes med en tematisk analys baserat på 10 intervjudeltagares svar, där samtliga arbetar inom rekrytering. Av dessa är sju kvinnor och tre män, med en medelålder på 31 år. Den mest erfarna rekryteraren har arbetat inom området i 13 år, medan den med minst erfarenhet har arbetat med rekrytering i 7 månader. Av deltagarna arbetar fem rekryterare inom offentlig sektor och fem rekryterare inom privat sektor. Resultatet presenterar teman som framkom under intervjuerna och besvarar studiens frågeställningar. Rekryterarna rapporterar kommunikationsproblem med chefer, vilket påverkar hela rekryteringsprocessen från att definiera kravprofiler till genomförandet av intervjuer. Rekryterarna beskrev hur digitala intervjuer underlättar objektiva bedömningar men begränsar möjligheten att skapa en helhetsbild av kandidaten. Vanliga felbedömningar beskrevs ofta orsakas av subjektiva bedömningar, som kan påverkas av första intryck och personliga preferenser. Studien föreslår att förbättrad kommunikation och utbildning kan minska dessa utmaningar och förbättra rekryteringsprocessen. Studien betonar vikten av tydligare kommunikation och strukturerade metoder för att säkerställa rättvisa och effektiva rekryteringsbeslut. / The recruitment process is a central aspect of personnel management for organizations and companies, but recruiters often encounter various challenges that can affect decision-making and hiring outcomes. Recruiters' own experiences of the recruitment process can provide insights into these challenges and what might influence candidate evaluations. This study aims to investigate how recruiters experience and handle challenges in recruitment processes by analyzing the following questions: What challenges do recruiters experience in the recruitment process? How does the use of digital interviews affect the evaluation of candidates? What do recruiters consider to be common misjudgments when recruitment fails? The study was conducted using thematic analysis based on responses from ten interview participants, all of whom work in recruitment. Of these, seven are women and three are men, with an average age of 31 years. The most experienced recruiter has worked in the field for 13 years, while the least experienced has been involved in recruitment for 7 months. Among the participants, five recruiters work in the public sector and five work in the private sector. The results present themes that emerged during the interviews and address the study's questions. Recruiters report communication problems with managers, which affect the entire recruitment process from defining requirement profiles to conducting interviews. They described how digital interviews facilitate objective evaluations but limit the ability to create a comprehensive view of the candidate. Common misjudgments were often described as being caused by subjective evaluations, which can be influenced by first impressions and personal preferences. The study suggests that improved communication and training can mitigate these challenges and enhance the recruitment process. The study emphasizes the importance of clearer communication and structured methods to ensure fair and effective recruitment decisions.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.