Abstract  The purpose of this study is to contribute knowledge about how digital resources can support students with mathematical text assignments. Specifically, the study aims to study what potential digital resources can have in linguistic support for students. The implementation of the study is based on socio-cultural and multimodal perspective. It is a quantitative study based on a content analysis of two digital resources for year 3. The digital resources that are analyzed are Bingel and NE. Tafflins framework and van Bommel’s description of mathematical text assignments are used to analyze three types of assignments. Division between assignments are text assignments, routine assignments and problem assignments. Past research and literature are also used to analyze different aspects of linguistic support for students.  The research questions of the study are: • What support is there for students with difficulties around mathematical text  assignments in digital recourses? • What are the differences and similarities between the reviewed digital resources  regarding support for students with difficulties?  The results show that all three types of assignments occur in digital resources Bingel and NE. The resources have auditive support and visual support, while only Bingel has word and conceptual explanation. Translation support is lacking in both resources.  Keywords: Digital resources, mathematical text assignments, support.

Miljöproblematiken har länge varit ett omdiskuterat ämne. Hållbarhet är ett ämne somgrundar sig i de problemen som finns i världen vilket innebär att högre krav ställs påföretagen baserat på kunders krav och efterfrågan. Digitala kanaler är ett relativt nyttfenomen som anses vara essentiell för att kunna särskilja sig som företag samt positionera sigpå marknaden utifrån de visioner och mål som företag har. Syftet med studien var att se hurföretag inom skönhetsbranschen använder sig av digitala kanaler för att särskilja sig ochskapa värde för kunden utifrån rätt sorts kommunikation. Uppsatsen genomfördes med enkvalitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats genom att genomföra intervjuer samt attsamla in teori, för att sedan jämföra det med den empiriska data. Författarna valde att göra enkvalitativ studie eftersom intervjuer med representanter från företag möjliggör för fylligabeskrivningar av hur företag är verksamma inom skönhetsbranschen samt har ett aktivthållbarhetsarbete. Genom de kvalitativa intervjuerna bekräftas att värde, särskiljning och rättkommunikation stärker ett företags positionering. Den förmedlade kommunikationen pådigitala kanaler är en bidragande aspekt för att uppnå en högre grad av kundlojalitet samt enstärkt varumärkesidentitet. Genom en tydlig kommunikation som korrelerar med visionerstärks positioneringen inom ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. / Environmental issues have long been a controversial topic. Sustainability is a subject that isbased on the problems that exist in the world, which means that higher demands are placedon companies based on customer requirements and demand. Digital channels are a relativelynew phenomenon that is considered essential to differentiate oneself as a company andposition oneself in the market based on the visions and goals. The purpose of the study was tosee how companies in the beauty industry use digital channels to differentiate and createvalue for the customer based on the right kind of communication. The thesis was carried outwith a qualitative research design with a deductive approach by conducting interviews andcollecting theory and then comparing it with the empirical data. The authors chose to do aqualitative study because interviews with representatives from companies allow for fulldescriptions of how companies are active in the beauty industry and are working activelytowards sustainability. The qualitative interviews confirm that value, distinction, and the rightcommunication strengthen a company's positioning. The mediated communication on digitalchannels is a contributing aspect to achieving a higher degree of customer loyalty andstrengthened brand identity. Through clear communication that correlates with visions, thepositioning within an environmental sustainability perspective is strengthened.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.

I den svenska läroplanen finns det mål om digitalisering och användning av digitalaverktyg. Internationell forskning pekar på att digitala hjälpmedel imatematikundervisning används på främst tre olika sätt; färdighetsträning,motivationshöjare och snabbrättande verktyg. Syftet med denna studie är attundersöka hur och i vilket syfte digitala verktyg används av lärare i årskurs F-3 imatematikundervisningen i svensk skola, då forskning om detta är från andra länder.Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare indikeras att digitala resurserfrämst används som komplement till de fysiska läroböckerna. Slutsatsen som kandras av resultatet är att respondenterna främst använder digitala verktyg för attfärdighetsträna och motivera elever.

Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare i årskurserna 4-6. Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg som används i lärarnas svenskundervisning samt vad lärarna har för attityder och funderingar kring användning av digitala verktyg och digital kompetens. Studien utgår ifrån TPACK som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att alla lärare i studien använder digitala verktyg inom någon av följande didaktiska områden: Språkutveckling, Differentiering, Engagering. Det förekommer även olikheter i attityd till digitala verktyg och upplevd digital kompetens bland lärarna i studien.

Programmering blev en del av den svenska grundskolans läroplan 2019 genom att skrivas in i matematikämnets kursplan. Därför är det viktigt att lärare vet hur de kan undervisa om detta. Dessutom kräver en stor andel av samhällets yrken en viss del av programmeringskunskap.  Syftet med studien är att i matematikdidaktisk forskning undersöka hur undervisning om programmering kan bedrivas i grundskolan. Syftet besvaras genom frågorna: vilka faktorer motiverar enligt forskning, att programmering behövs i matematikundervisningen, och hur kan matematikundervisningen utformas så eleverna får möjlighet att utveckla kunskap om programmering? Litteraturen för studien samlades in genom sökningar i databaser. Materialet som undersöktes är vetenskapliga artiklar, där såväl nationella som internationella studier har genomförts. Samtliga artiklar är skrivna på engelska.  Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris, dessutom användes innehållskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studien. Resultatet visade att programmering kan vara en möjlighet inom matematikundervisningen och även ha en positiv påverkan i andra delar av matematiken enligt genomförda studier och undersökningar. Resultatet visar även att undervisning i programmering kan genomföras både med och utan digitala verktyg. Området är relativt nytt i matematikundervisningen och kräver vidare undersökning. En del lärare uttrycker en osäkerhet kring hur deras undervisning ska bedrivas.

This study has its purpose in examining teachers' perception about digital tools and their competence development in using the tools in their teaching. The method for collecting data about this chosen subject has been by using both quantitative and qualitative methods in forms of surveys and interviews. The teachers in this study are all in elementary school. The main questions in this study have been formed in regards to how teachers view their competence in/about digital tools corresponds to which competence they consider themselves needed, and also which difficulties they see in using digital tools based on their digital competence. The results from the study have been analyzed based on the socio-cultural perspective. The main terms used in the analysis are tools, artefact and mediation in order to interpret the result. The result of the study shows that the majority of the teachers witness that they lack enough digital competence to use digital tools. Several teachers share that they constantly have to ask for help from other teachers. Many teachers also wish to gain more competence in digital tools so they can learn how to use them and also be able to handle any problems that might occur by themselves. Furthermore the results show that every teacher who participated in the study is positive about the use of digital tools in their teaching. Both when used in the classroom and as a planning tool. In conclusion the study shows that teachers wish to get more digital competence in order to more easily and in a more efficient way use digital tools in their teaching.

Syftet med studien var att bidraga med kunskap kring vad speciallärare tycker kring digitala hjälpmedel i skolans värld, är det något de använder eller ser man det som något som inte passar specialpedagogiken. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer och fick tag på fem speciallärare som ställde upp på en fysisk intervju. För att analysera resultatet så använde jag mig av SPSM´s delaktighetsmodell för att se om de tyckte digitala hjälpmedel hjälpte eleverna att bli delaktiga. Resultatet visar att speciallärarna överlag är positiva till att använda digitala hjälpmedel i sin undervisningen men att de faktiskt använder det väldigt lite tid. De kunde hitta många fördelar med användandet men såg även väldigt många nackdelar.

Digitala verktyg är idag ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten på många förskolor, inte minst efter att det sedan 2018 står i läroplanen att digitala verktyg ska användas i förskoleverksamheten och att barn ska ges möjlighet till att utveckla adekvat digital kompetens. Det står i läroplanen att digitala verktyg ska användas, men inte hur. Det finns därför anledning att tro att användandet skiljer sig åt mellan olika förskolor, och att olika förskollärare har olika inställning till och kunskap om hur digitala verktyg kan användas i den pedagogiska verksamheten. I denna studie har fem förskollärare på fem olika förskolor i fyra olika kommuner och tre olika regioner i södra Sverige intervjuats om deras inställning till digitala verktyg, hur de använder dem i den dagliga verksamheten och vilka möjligheter och utmaningar de ser med dem som pedagogiskt verktyg. Resultaten visar på att det verkar finnas skillnader i kunskap och inställning mellan olika förskollärare, och att olika förskolor och kommuner har kommit olika långt i digitaliseringen.

Syftet med studien är att undersöka om och hur svensklärare väljer att undervisa om och arbeta med handskrift. De deltagande svensklärarna, 26 till antal, fick svara på en enkät där de fick svara på frågor som innefattade uppfattningar om handskrift samt didaktiska val gällande användande av handskriften i lektionssammanhang. Enkäten var utformad efter både kvantitativ och kvalitativ metod där lärarna fick svara på flervalsfrågor och värdefrågor i kombination med möjlighet att komplettera sina svar i mer öppna frågor, där flervals- och värdefrågor utgjorde kvantitativa data och de mer öppna frågorna det kvalitativa materialet. Efter sammanvägning av respektive datainsamling visade de viktigaste resultaten att svensklärare i hög grad fortfarande värderar handskrift som viktigt i samhället, och därmed som en viktig förmåga att förvärva som elev, dock svarade även den största andelen av de deltagande att de själva inte väljer att arbeta med elevernas handskrift. Detta motiverades i stoffträngsel och digital förenklad tillgänglighet. Det var även ett stort antal av de deltagande som inte ansåg att läroplanen borde föra in handskrift som kriterier till följd av stoffträngsel. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var därmed att handskriftens värde fortsatt är aktuellt i samhälle och skola, men att upprätthållande av handskriften inte tränas till följd av olika ramfaktorer.