Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

Läromedel har använts i många år i skolan och många lärare använder dem som en grund i deras undervisning. Tidigare har läromedlen kritiskt granskats av staten, idag är det däremot upp till lärarna att själva göra denna granskning. Läromedel idag består dessutom inte bara av den traditionella boken, idag finns även digitala läromedel att tillgå i undervisningen. I läroplanen har det getts mer utrymme för det digitala och digital kompetens ses som en nyckelkompetens för att ett livslångt lärande ska kunna ske. De digitala läromedlen kommer användas mer i undervisningen och även dessa behöver kritiskt granskas.        I studien granskas tre digitala läromedel och två frågeställningar besvaras, dessa är ”Hur är avsnitten med lässtrategierna strukturerade i de utvalda läromedlen?” och ”Hur ger avsnittet Sammanfatta möjlighet att utveckla läsförståelsen när läsningen sker via digitala medier?” Resultatet visar att de digitala läromedlens innehåll är bristfälligt för eleverna och utvecklingen av läsförståelsen. Utifrån resultatet konstateras det att läromedlen är svåra att navigera i och flera av dem saknar en tydlig guide över hur de ska användas. När läsning ska ske finns flera brister i utformningen och layouten som gör att läsförståelsen kan påverkas negativt. Genom studien kan lärare få verktyg och inspiration till att själva granska digitala verktyg som de tänkt använda i undervisningen. Genom granskningen får lärarna även större förståelse för hur läromedlet fungerar. Genom att ta del av denna studie kan lärare även inspireras att skapa egna analysaspekter i en läromedelsgranskning för att på så sätt undersöka om läromedlet erbjuder det som läraren efterfrågar.    Fortsatt forskning hade kunnat ske genom att elever får använda läromedlen och att deras åsikter uppmärksammas genom intervjuer eller enkäter. På så sätt granskas läromedlet ur ett elevperspektiv och nya egenskaper i läromedlen kan upptäckas

Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval. / Program: Bibliotekarie

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur bildlärare tolkar sitt uppdrag att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker i bildämnet och vad dessa digitala delar kan innebära för bildundervisningen samt kunskapsutvecklingen hos elever i åk 1–6. Detta görs genom fyra kvalitativa intervjuer. Hela studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt det designteoretiska perspektivet för att få en helhetssyn av lärarnas upplevelser av sin digitala bildundervisning. Resultatet av de fyra intervjuerna visar att lärarnas upplevelser skiljer sig samt att det finns vissa gemensamma synsätt. Dessa grundar sig i att lärarna upplever att de förutsättningar som lärare har till sitt förfogande inte är tillräckliga för att upptäcka och ta till vara på de möjligheter som digital bildundervisning kan innebära. Enligt lärarna i denna studie så brister det i rektorernas ansvar att se till att dessa förutsättningar finns. Vilket resulterar i att nästintill alla av de intervjuade lärarna inte heller upplever att de kan och förmår att undervisa med digitala medier, verktyg och tekniker.

En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else. A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity. The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it’s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity. The patrons who said they didn’t experience serendipity at the physical library or on other web sites, didn’t experience it at the digital library either – or at least only partially. However, the patrons who didn’t experience serendipity at the digital library still did so in other environments. A digital library is an environment with many possibilities for serendipitous encounters and discoveries, but what is missing is a better understanding of how serendipity can actually help in finding information. By teaching patrons to actively seek out serendipity, and by offering a serendipitous digital environment in which to do so, the library can further information literacy in our society.

Syftet med denna studie var att studera hur elever själva uttrycker sig kring vad de anser att de lärt sig genom att spela digitala spel, och i synnerhet de två spelen skylanders och minecraft, samt vad de skulle vilja lära sig när de spelar digitala spel. Intervjuerna har skett i lugna och avskilda miljöer, med en intervjuguide som underlag för frågorna jag ställt. Lärande i digitala spel är ännu inte utforskat i så stor utsträckning, och speciellt inte ur elevers eget perspektiv. Analysen utgick ifrån Collins och Browns kategorisering av fyra olika typer av kunskaper, vilka också är de kategorier jag delade in barnens svar i: fakta, algoritmer, kontrollstrategier samt lärandestrategier. Alla dessa fyra olika typer av kunskaper kunde urskiljas i elevernas svar, på ett eller flera ställen. Eleverna ansåg att de lärt sig mycket i spelen, och främst var det lärande av det engelska språket som de pratade om, men de nämnde också lärande av naturvetenskap, färglära samt olika sätt att hitta lösningar på problem. Spelen fortsatte faktiskt att locka flera av eleverna just för att de var svåra och tog tid att lösa.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.