Digitaliseringen av skolan har framställt en ny metodik gällande informationssökning ochkunskapshämtning, vilken uppenbarat sig av personlig erfarenhet. Dels under grundskoletiden,dels under praktikperioder och vikarieanställningar under högskoletiden. Digitaliseringen harsedermera fört med sig en utveckling av att läroböcker alltmer försvunnit frånlektionssammanhang, till förmån för informationssök via internet. Utvecklingen öppnar för endiskussion angående informationen som eleverna tar del av via internet, specifikt via digitalauppslagsverk. Därav ämnade uppsatsen undersöka likheter och skillnader mellan fyra digitalauppslagsverk i beskrivning av den nya religiösa rörelsen Folkets tempel. Uppsatsen ämnadeockså undersöka likheter och skillnader i redogörelserna mellan användarbaserade- och ickeanvändarbaserade digitala uppslagsverk. Därmed undersöktes de användarbaserade digitalauppslagsverken Wikipedia och SO-rummet samt de icke-användarbaserade digitalauppslagsverken Nationalencyklopedin och Encyclopedia Britannica.Ur syftet framkom tre frågeställningar som ämnade besvara frågorna hur de digitalauppslagsverken beskriver Folkets tempel, vilka likheter och skillnader som står att finna mellandem och vilka likheter och skillnader står att finna mellan användarbaserade- och ickeanvändarbaserade digitala uppslagsverk. För att undersöka källmaterialet användes enkvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt, vilket innebar att källmaterialetbearbetades via närläsning. Således kategoriserades innehållet utefter olika teman, som därefteranalyserades för att frambringa resultatet.

No description available.

Vi lever idag i ett samhälle där digitala verktyg är en del av barn och ungdomars vardag. Teknikens utveckling har idag resulterat i ett flertal möjligheter för skolor att integrera digitala läromedel i matematikundervisningen för att på så sätt effektivisera elevernas lärande. I ämnet matematik och specifikt i problemlösningsundervisning har det rapporterats av lärare att användningen av digitala läromedel är förhållandevis låg.  Denna studie syftade till att undersöka huruvida det problemlösningsmaterial som erbjuds genom digitala läromedel, möter det som lärarna efterfrågar till sin matematikundervisning i årskurs 1–3. Vidare undersöktes på vilket sätt digitala läromedel används i problemlösningsundervisningen samt hur lärare upplever att de digitala läromedlen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har därmed besvarats genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 vilket därefter har analyserats och diskuterats med hjälp av ett teoretiskt ramverk.  Utifrån ramverket PIC-RAT påvisade resultaten hur lärare använder de digitala läromedlen delvis på ett förstärkande sätt, då de oftast används som variation i undervisningen samt vid genomgångar och mängdträning i form av lärospel. De digitala läromedlen används även interaktivt då eleverna endast interagerar med det digitala verktyget. Genom det interaktiva arbetet med det digitala blir eleverna således passiva med sina klasskompisar, något som lärarna i denna studie misstycker. Resultatet av denna studie påvisade att det problemlösningsmaterial som förekommer i de digitala läromedlen, inte möter det som respondenterna önskar. Lärarna anser därmed att innehållet bör utvecklas så att en mer kreativ undervisning kan utföras. / Today we live in a society where digital tools are a part of children’s and young people’s everyday life. The current development of technology has provided opportunities for schools to integrate digital teaching materials into mathematics teaching in order to make learning more efficient. In mathematics, particularly with problem solving, teachers have reported infrequent use of digital aids.   This study aimed to examine whether the problem solving material offered through digital teaching aids, meets teachers’ needs for their mathematics teaching in grades 1–3. Furthermore, this study also investigated how digital teaching aids are used in problem solving teaching as well as how teachers think digital teaching materials affect student learning.  Based on the framework PIC-RAT, the results showed how teachers use digital teaching aids in a reinforcing way, as they are most often used as variation in teaching in reviews and practicing basic skills through educational games. The digital teaching aids are also used interactively, as students only interact with the digital tools. However, the students become passive with their classmates when working interactively with digital tools, which teachers in this study disapprove of. The results of this study showed that the problem solving material that appears in the digital teaching materials does not live up to the respondent’s needs. The teachers thus believe that the content should be developed to support more creative teaching methods.

Syftet med studien är att undersöka hur digitala verktyg inom IKT används i fritidshemmet. Sett utifrån frågeställningen så kan vi se ett problem med att styrdokumenten utifrån dess skriftliga form är oerhört abstrakta och tolkningsbara. I styrdokumenten finner vi IKT:s syfte och sammanhang, men inte hur det ska integreras i fritidshemmets kontext under strukturerade former. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, eftersom undersökningen grundar sig utifrån pedagogernas uppfattning av integreringen. För att närma oss detta så använde vi oss av observation och semistrukturerad intervju som metod för att få fram det empiriska underlaget utifrån de 5 medverkande pedagogerna. I studiens resultat påvisas en viss skillnad utifrån integreringen och motiveringen av digitala verktyg inom fritidshemmets kontext.

Utvecklingsarbetets syfte är att belysa hur fritidshemslärare nyttjar digitala verktyg och digitala lärresurser i fritidshemmets verksamhet och hur lärare och elever upplever och påverkas av en ökad användning. Utvecklingsarbetet bygger på en aktionsforskning som innefattas av tre olika aktioner som genomförs under en tvåveckors-period. Aktionerna utgår från digitala medier som eleverna använder under fritiden och de digitala verktygen som användes var ipads. Aktionerna var frivilliga för lärare samt elever och syftade till att inspirera och visa på hur och vilka effekter ett ökat användande av digitala verktyg och digitala lärresurser medför. För att synliggöra upplevelserna och påverkan av en ökad användning genomfördeswebbaserade frågeformulär med lärare samt elever både före och efter aktionerna. I aktionerna användes deltagande observationer som ytterligare metodval för datainsamling. Resultatet av aktionerna pekar på diverse ramfaktorer som påverkar i vilken grad nyttjandet görs samt vilka positiva och negativa effekter det ökade användandet medför utifrån lärarnas och elevernas upplevelser av aktiviteterna.

Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka de digitala verktyg som används i undervisningen av sju grundskollärare och för att öka kunskapen om lärarnas uppfattningar och erfarenheter kring digitaliseringens påverkan på elevers läsutveckling i årskurs 4. Undersökningens ansats är kvalitativ. Metoden som används för datainsamling är frågeformulär som besvaras av sju lärare i tre olika skolor inom Mälardalen. Några av studiens viktigaste resultat är att informanterna använder digitala verktyg så som e-böcker och inläsningstjänst när det kommer till läsning av skönlitteratur. Digitala verktyg har visat sig användas för att främja läsutvecklingen hos elever med särskilda behov. Informanternas uppfattningar och erfarenheter kring digitala verktyg skiljde sig åt och informanterna tog upp både positiva och negativa aspekter kring digitala verktyg i undervisningen.

The aim of this thesis was to gain insight into how children's librarians, at public libraries, work to promote reading towards children between the ages of 6 and 16. The two main purposes were to study the view of reading and investigate how they   approach the multimodal world where digital media and tools make a complement to traditional media and how the work with  them can be related to reading motivation.  The methods used in this study were semi structured interviews and qualitative content analysis. Five children's librarians were interviewed. To analyze the responses from the interviews, we used a motivational theory to study how motivational factors are used in reading promotion. We also used a theory which includes different views of reading. Our results show that the view of reading reflects how the librarians perform their reading promotion. The respondents are mostly positive to both traditional and digital media and tools. They appreciate various media and tools and tend to use several formats. One of the respondents describes her work, with different media to promote reading, in terms of “having a toolkit to work with” and that different media inspire the use of another. The study also shows that motivation is an important factor to be considered in the work of reading promotion. Motivation can, for example, be reached within the children’s and young adults´ own interests and the media formats that they prefer.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ läromedelsanalys av ett digitalt läromedel för att se hur det kan påverka undervisningen. Detta görs genom att bryta ner läromedlet till dess komponenter, analysera dem och koppla till teori för att se möjliga konsekvenser av dess struktur och möjliga användning. Ursprunget till intresset av denna studie har mycket att göra med det ökande kravet av digital kompetens för både pedagog och elev ifrån Läroplanen vilket i sin tur skapar relevans för ämnet. Underlaget till studien är baserad på ett digitalt läromedel från Gleerups vid namn Samhällskunskap 4–6, digitalt som används som konkret bevis på olika teorier som det kopplas till i analysen. Den slutsats som kan dras av resultatet är att läromedlet i sig själv kan, på grund av sin flexibla och versatila natur och struktur, vara givande för undervisningen under omständigheterna av att pedagogen har uppnått digital kompetens sen tidigare. Annars, enligt forskning, tar det en längre tid innan man uppnår samma effektivitet och kompabilitet med verktygen som man annars hade med de traditionella fysiska läromedlen. Detta på grund av att det nämnda digitala läromedlet innehåller funktioner som de fysiska läromedlen inte kan besitta, så som multimodalitet med videos, interaktiva funktioner och länkar. Det krävs även en del kunskap inom värdering av digitala läromedel för att avgöra om det kan vara värdefullt för ens klassrum då det inte nödvändigtvis behöver fungera för alla. / The purpose of this bachelors thesis is to make a qualitative analysis of a digital teaching aid to see how it could affect the day to day education. This is done by breaking down the teaching aid by its different components, analysing them and then connecting them to adequate theories to see possible consequences and possibilities. My interest in this subject originates from the fact that there’s a constant rising pressure to accomplish digital competence for both pedagogue and student in the swedish curriculum. The foundation of this study is based on a teaching aid from Gleerups which is called Samhällskunskap 4–6, digitalt which is used to connect the chosen theories and how it can look in reality in my analysis. The conclusion that can be drawn from the results is that the teaching aid in itself can, because of it’s flexible and versatile nature and structure, be rewarding. However only under the circumstances that the pedagogue has previously achieved what is known as digital competence. If this is not the case, then according to research shown in my study it will take a longer time to accomplish the results that otherwise would be reached earlier with traditional teaching aids. This is because of the fact that digital teaching aids including functions that physical teaching aids can not. Such as multimodality with videos, interactive functions and links. It takes certain knowledge of evaluating digital teaching aids to be able to decide if it can be useful to your classroom since that is not necessarily the case for everyone.

Inom ramen för grundlärarutbildningen F-3 i kursen ”självständigt arbete i fördjupningsämnet”, vid Malmö Universitet, har vi fått i uppdrag att skriva ett självständigt arbete med utgångspunkt i vårt fördjupningsämne: svenska. Genom vår kunskapsöversikt vill vi ta reda på vilka faktorer det är som påverkar lärarens inställning till digitala verktyg och hur lärarens inställning i sin tur påverkar i vilken omfattning de digitala verktygen används i undervisningen. Vi har under hela arbetsprocessen haft en jämbördig arbetsfördelning. I samråd med varandra har vi disponerat läsningen av artiklar och litteratur som vi använt oss av i denna kunskapsöversikt. Vidare har vi även ansvarat för detaljerade anteckningar så att vi båda kunnat få en inblick i allt material vi baserat denna kunskapsöversikt på. Förord, sammandrag, syfte/fråga, och innehållsförteckning har vi formulerat gemensamt. Arbnora har agerat sekreterare och Anna har korrigerat texten. Arbnora har ansvarat för utkastet av inledning och metoddiskussionen i metoddelen. Anna har ansvarat för utkast av bakgrund och sökprocess och urval i metoddelen. Vi har därefter gemensamt bearbetat utkasten till den slutgiltiga texten. Resterande delar av kunskapsöversikten har vi skrivit gemensamt.