Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare.    Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.

Arbetet är utformat efter genomgången undersökning av matematiska spels inverkan på elever. Under arbetets gång hittas vägar till nya intressanta aspekter som tillför ett djup i vårt eftersökande av hur den digitala ökningen i matematik, eller alla ämnen för den delen, påverkar elever och lärare. Som utgångspunkt har vi till stor del använt oss av en publikation från Lunds universitet (2014), bland annat gällande vad som utgör ett bra digitalt läromedel. Eftersom en-till-en-projektet, där varje elev får en egen enhet, har vuxit med tiden är det omöjligt att undgå digitala enheters ökade inblandning i skolans verksamhet. Efter egen erfarenhet är det tydligt att elever föredrar användningen av sina datorer. Eleverna känner sig manade att använda sin egen enhet för att arbeta. Samtidigt är det lätt att bli något lurad, då många elever enkelt skyndar sig igenom sina uppgifter för att gå över till eget nöje när läraren inte ser. Vad vi kommit fram till är att, som väldigt ofta i väldigt många olika sammanhang, en kombination av olika enheter mer optimalt än uteslutandet av den ena. Efter det PISA-underlag som presenteras i arbetet är det tydligt att digitala program bidrar med uppgifter som inte är möjliga att tillhandahålla analogt. Att använda drag-och-släpp-funktion eller automatisk sortering underlättar grunden av en uppgift, utan att nödvändigtvis förändra svårighetsgraden. Via digitala medier är det möjligt att se en figur tredimensionellt, att dra i den för att se alla dess håll och kanter. En kub ritad på ett papper är just det; ett papper. En kub, som är tvådimensionell och enbart synlig från ett perspektiv. För att kontra det digitalas möjligheter, så finns inte en ritad tredimensionell figur i verkligheten. Det är ingen fysisk figur som går att vända och se alla sidor på. En ritad kub på ett papper är platt, men en tärning är en fysisk, tredimensionell figur som går att ta på, hålla i, och själv titta på ur alla möjliga vinklar utan att behöva använda sig av en datormus.

Det digitala har tagit en allt större plats i det svenska samhället och ska även ingå i den undervisning som elever tar del av i svenskämnet. Skrivundervisningen som bedrivs ska erbjuda elever möjlighet att skriva dels digitalt, dels analogt. I kunskapsöversikten har artiklar valts som behandlar delar av förskoleklass och årskurserna 1-6 för att belysa vikten av samarbete i hela skolans organisation. Fokus är att undersöka hur digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling ser ut, därav är forskningsfrågorna följande: Vad karakteriserar forskning om digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling? Vilka digitala lärresurser lyfts fram i forskningen kopplat till skrivundervisningen? Till en början genomfördes en litteratursökning där kunskapsöversiktens inkluderingskriterier låg till grund. Sökorden togs fram gemensamt utifrån den första forskningsfrågan då den andra forskningsfrågan tillkom under arbetsprocessens gång. Ett första urval gjordes där titel och abstract lästes och de artiklar som var relevanta lästes i sin helhet av oss båda. Stegen i arbetsprocessen har dokumenterats och beskrivits noggrant, det vill säga arbetet har utförts systematiskt. En analysmetod redogörs för i metodbeskrivningen där digitala lärresurser har kodats. Det som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är nio vetenskapliga artiklar som samtliga är genomförda i den svenska skolan. Varierande metoder har använts av de artiklar som valts ut, majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska och samtliga var publicerade efter år 2013. Utifrån resultaten går det att utläsa att samtliga studier använt sig av digitala verktyg för att skapa en variation i skrivundervisningen där både det digitala och det analoga skrivandet får utrymme. Överlag lyfts positiva aspekter fram kring användandet av digital teknik. Kunskapen kring digitala verktyg är betydelsefull för både elever och lärare. Bristfälliga kunskaper kring digitala verktyg kan leda till att elever inte får ta del av digital teknik i skolan. Vår slutsats är att det är värdefullt att skapa en variation i skrivundervisningen och att både elever och lärare har en god kompetens kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.

Digitala läromedel används alltmer i den svenska skolan och förändrar elevers inlärningsmiljö. Forskning har visat på att det digitala läromedlet har många fördelar gentemot det analoga när det kommer till representation, interaktion och social positionering, men forskning har visat på det digitala läromedlets brister och tillkortakommanden när det kommer till att läsa informativa texter digitalt. Forskning visar också att med digitala läromedel så försvinner handskriften, som är till stor hjälp för att viska lagra det vi arbetar med i minnet. Syftet med den här studien är därför att bilda kunskap om hur elever i årskurs 4 upplever lärandet med hjälp av digitala och analoga läromedel. Erfarenheter från 6 elever i årskurs 4 har belysts med hjälp av öppna intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att återkoppling till elever, orientering i text i de båda läromedelstyperna och att särskilda uppgifter föredras på grund av bekvämlighet. Elevers behov av god och forskningsbaserad återkoppling samt den digitala textens svårigheter diskuteras. Vidare forskning behövs om yngre elevers upplevelser av läromedel, men då med ett perspektiv som också fokuserar på elevers motivation till olika läromedel och uppgifters utformning i de olika läromedlen.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om personalen på förskolor har de kunskaper i olika digitala appar som behövs för att uppfylla läroplanens mål. Metoden som användes i studien är kvalitativ analys utifrån intervjuerna som utgjorts av totalt åtta förskollärare från två olika kommuner. Att intervjua enbart förskollärare gör det lättare att sammanställa och analysera materialet. Bearbetning och tematisk analys av det insamlade materialet skedde med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultaten visar att förskollärares förhållningssätt och upplevelse till digitala verktyg och digitala appar, är en viktig faktor för att lära barn om digitala appar och digital kompetens. Förskollärares kompetens av användningen av digitala appar i verksamheten är varierad. Förskollärare använder de digital appar de behöver och känner sig trygga med och hjälper varandra om de känner sig osäkra.

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4–6 kan utvärdera digitala matematikspel i undervisningen om rationella tal i bråkform, med hänsyn till elevernas möjligheter att utveckla en grundförståelse. Metoden som har använts är en komparativ textanalys där tre olika digitala spel har jämförts med en aktivitet från en tryckt matematikbok. De digitala spelen, boken samt aktiviteterna är gjorda utifrån ett subjektivt urval där en variation av hur det matematiska innehållet presenterats har prioriterats. Resultatet visar att digitala spel kan medföra nya möjligheter sett till multimodala aspekter och möjligheter att anpassa svårighetsnivån jämfört med den tryckta boken. Vidare visar även resultatet att de digitala spelen kunde ge respons som var direkt utan att avslöja svaret, vilket därmed kan göra det möjligt för elever att arbeta mer självständigt. Avslutningsvis har resultatet synliggjort att trots att samma representationer är närvarande i både den tryckta boken samt i ett digitalt spel, kan elevernas möjligheter att uttrycka sig förändras.

Syftet med studien är att undersöka hur en elev på estetiska programmet bild och formgivningser på sitt eget lärande inom bild och bildframställning, hur eleven uppfattar och ser på syfte och innehåll i bildämnet på estetiska programmet relevans för dagens samhälle och deras framtid samt hur elever använder digitala resurser på sin fritid. Detta undersöktes genom en intervju med en elev som läste sitt tredje år på gymnasiets estetiska program. Resultaten tolkades sedan utifrån utbildningsvetenskapliga teorier. Elevens informella lärande kan tolkas som att främst bestå av informellt självstyrt lärande och tillfälligt lärande. Man kan också tolka resultatet som att eleven känner ett behov av att använda digitala lärresurser och informellt lärande för att komplettera sin formella utbildning. Man kan tolka svaren som att eleven främst såg ämnet ur ett hantverksbaserat perspektiv och att detta till viss del skilde sig från läraren.