Syftet med arbetet nedan är att få en uppfattning om hur lärare upplever att det är att arbetamed digitala lärospel i matematikundervisningen. Det kommer att lyftas fram vilka effekter arbetsmetoden kan medföra till elever samt hur bedömningsmöjligheterna ser ut. Denna fenomenologiska undersökning har pågått under 8 veckors tid och data samlades in genom intervjuer av verksamma lärare. Genom avkodning har essensen av fenomenet kunnat klargöras och skapat ett resultat. Det uppmärksammades i resultatet att lärare upplever arbetsmetoden som ett givande komplement till den traditionella undervisningen och att de tror att det digitala kommer att ta över mer i verksamheterna. Lärarna upplever också att de digitala lärospelen har goda effekter på elevernas utveckling som leder till att de får en ökad motivation och ett driv att lära sig matematik. Resultatet visar dock att lärarna känner en osäkerhet om elevernas matematikkunskaper kommer från lärospelen eller från den övriga undervisningen. Lärarna upplever att bedömningsmaterialen inte är tillräckligt tydliga eller utformade för att de ska kunna avgöra vad som bidragit till elevernas lärande. Är det matematikboken eller de digitala lärospelen?

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning? 
 Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen? 
 Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan? 
 För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne. 
 Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009). The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people. The goal of this study is to understand how pupils make meaning2of digital media as a resource for learning. Therefore we found it essential to examine how the conditions and opportunities in the schools affect young people's reflections. In order to achieve this we chose to use qualitative data collection methods such as observations and unstructured group interviews. We observed two different classes of core subjects, and conducted two unstructured group interviews with pupils from Tumba gymnasium. One of our results, and the most essential one, was a pattern of an abstract phenomenon. Teachers describe students as fed up and unmotivated, the students themselves say that "it's just boring". This is a fact that is accepted by teachers and students without deeper reflection. "It's school." We refer to this phenomenon as "the abstract tediousness" which constitutes the core of our analysis. "The abstract tediousness" is the result of what happens when teachers do not make meaning of what they are teaching their pupils, which therefore makes the pupils feel uninvolved. The absence of creative tasks and a structure of hierarchy where the presence of the pupils is of greater importance than the assignment itself, also contributes to "the abstract tediousness". Another element that can be explained by the phenomenon "the abstract tediousness" is that pupils can’t make relevant digital media because they get caught up in an endless argument about the importance of grades. Our conclusion is that the pupils cannot make relevant digital media as a resource for learning because the schools fail in explaining the importance of learning.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

Digitaliseringen har blivit en del av samhället och människors vardag. Det gäller även för barn i förskolan som nu enligt den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan. Det påbudet ligger till grund för vår studie där vi har valt att studera förskollärares syn på digitaliseringen i förskolan. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar med digitala verktyg i förskolan. Intervjuerna har spelats in och transkriberats varpå de har analyserats för att få en fördjupad förståelse. Resultatet av vår studie visar att det finns olika syn och förhållningssätt gentemot det ökade ansvaret att arbeta med digitala verktyg, samt hur det fungerar i praktiken ute i verksamheterna. Vidare fann vi att det finns olika synsätt på hur barn kan ta till sig digitala literacyförmågor, alltså förmågan att hantera digitala verktyg. Vissa av informanterna menar att barn bör ha tillgång till digitala verktyg för att kunna tillägna dessa kunskaper, medan andra påvisar att barn kan få en förståelse för digitalisering genom att öva analog programmering.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa gymnasieelevers uppfattning kring sin digitala kompetens. Vidare jämförs elevers digitala kompetens med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens och eventuella skillnader och likheter mellan flickor och pojkar. Regeringen förtydligade digital kompetens i styrdokumenten 2017, med fyra aspekter, i syfte att utveckla en adekvat digital kompetens hos elever. Dessa handlar om att använda, förstå, lösa problem och omsätta idéer med digital teknik, förstå digitaliseringens påverkan på samhället samt att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt (Skolverket, 2017). Utifrån Skolverkets fyra aspekter utformades en internetbaserad enkät, som skapades i Google Formulär, och som skickades ut till 142 gymnasieelever runt om i Sverige. Studien visar att elever generellt värderar sin digitala kompetens som god. Studien visar också att i vissa aspekter skiljer sig resultatet mellan flickor och pojkar åt, t.ex. vid intresse och hur man värderar sin förmåga. Pojkar värderar sin digitala kompetens något högre än flickor. Flickor är mer källkritiska än pojkar. Likheter mellan pojkar och flickor är att de vill lära sig mer om bildhantering och att de båda grupperna tycker att skolan utvecklar deras digitala kompetens. Studien visar också att elevers digitala kompetens är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens. Trots viss begränsning i studien visar resultatet att de delar som tillfrågats i studien är till viss del i linje med Skolverkets fyra aspekter. Denna studie uppmärksammar också att fler studier kring elevers digitala kompetens, utifrån Skolverkets fyra aspekter, behöver genomföras för att få en bättre förståelse kring elevers faktiska digitala kompetens och hur den eventuellt varierar mellan pojkar och flickor.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

Det finns många studier om hur lärare använder datorer eller surfplattor men få av dem innefattar vad de faktiskt gör med tekniken. Det som belysas i den här studien är hur gymnasielärare använder olika program och appar i undervisningen, både i och utanför klassrummet. Studien berör också hur digitala verktyg fungerar i klassrummet och huruvida de är anpassade efter elevernas behov men även lärarnas digitala kompetenser. Underlaget är insamlat via kvalitativa intervjuer på respondenternas skolor. Lärarna var överens om att tekniken i sig underlättar vardagen men överraskande var lärarna mestadels negativa till tekniken i klassrummet och ansåg att den endast bör vara ett komplement till traditionell undervisning då tekniken medför många distraktioner. Alla lärarna ansåg att de hade goda IT-kunskaper dock efterfrågar de fler utvecklings- och inspirationsdagar. Det skulle behövas en mer omfattande forskning kring hur och vad lärarna använder i sin digitala undervisning och vad IT ger som stöd till både elever och lärare.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.

Syftet med utvecklingsarbetet var att öka insynen i fritidshemmet för vårdnadshavare och synliggöra den pedagogiska verksamheten samt dess undervisning. Detta genomfördes som en aktion under fem veckor där innehåll från två olika fritidshem med koppling till fritidshemmets läroplansmål delats med vårdnadshavare i form av bilder, videos och text genom en app. Pragmatismen utgjorde den teoretiska utgångspunkten där kunskap ska uppfattas som nyttig utifrån en praktisk kontext. Utvecklingsarbetet tog även sin utgångspunkt i aktionsforskning och vi har tagit fram en modell inspirerad av Kurt Lewins aktionsforksningsmodell. Genom enkätundersökningar samlade vi information om vårdnadshavarnas upplevelse av sin insyn i fritidshemmet före och efter utvecklingsarbetet. Det genomfördes även intervjuer med personal där vi tog del av deras uppfattning av arbetet med appen. Utvecklingsarbetets resultat visade att de vårdnadshavare som deltagit i arbetet upplevde sig ha fått en ökad insyn i fritidshemmets pedagogiska verksamhet och dess undervisning.