Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.

Digitaliseringen av skolan har ökat användningen av digitalt material i undervisningssituationer. Vi ser nu en växande marknad och utbud av nya heltäckande digitala läromedel, som har andra möjligheter att integrera multimodala och interaktiva aspekter än traditionella trycka läroböcker. Detta ger lärarna nya pedagogiska verktyg och eleverna nya möjligheter till inlärning. De nya läromedlen och deras användning behöver dock grundas i forskningsbelagda metoder. Denna studies syfte är att öka kunskaperna om digitala läromedels interaktivitet och multimodalitet samt synliggöra om läromedlen använder den potential som finns tillgänglig för dem med teknikens möjligheter. Detta genomförs med en kvalitativ komparativ analys av två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet. Resultatet av studien visar att det i de digitala läromedlen finns få interaktiva och multimodala aspekter implementerade. Studien konstaterar att det däremot finns ett flertal olika funktioner med tillhörande alternativ som kan anpassa texten och talsyntesen i läromedlen. Angående interaktiva aspekter med spelmoment, såsom frågesport, finns det självrättande instuderingsfrågor. Utöver dessa fanns ytterst få interaktiva spel, kartor, 3D bilder m.m. Slutligen ur ett multimodalt perspektiv med avgränsningen film, ljud och animationer påträffades det få filmer och animationer sett till läromedlen omfattning. Ljud fanns dock i form av en talsyntes i alla delar av läromedlen. Resultaten visar att de digitala läromedlen som har möjligheten att implementera en mängd olika multimodala och interaktiva aspekter i sina läromedel inte gör det utan förlitar sig främst på interaktiva anpassningar av texten. Vilket ur ett socialsemiotiskt perspektiv påverkar läromedlen negativt genom att inte möjliggöra fler vägar till meningsskapande genom multimodala och interaktiva metoder.

Studien grundar sig i tidigare forskning inom området digitala verktyg i fritidshemmet och ställs mot genomförda undersökningar. Forskningsetiska aspekter tas i beaktning under undersökningens framväxt. Genomförd studie har genomsyrats av enkäter samt semistrukturerade intervjuer i en så kallad mixed methods. Studiens teoretiska förankring valdes att förhålla sig till det sociokulturella perspektivet, i och med de likheter som finns i denna teori, och den undervisningsform som bedrivs i fritidshemmet. I resultatet lyfts det att lärare som innehar ett eget intresse har lättare för att använda digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Undersökningens resultat ställs sedan mot tidigare forskning och relevant litteratur.

Den här uppsatsen handlar om hur digitala instruktioner i slöjd kan bidra till att hjälpa elever och lära sig att ta in kunskaper på ett bredare sätt än att bara få muntliga instruktioner och genomgångar från läraren. Studien är främst från ett elevperspektiv. Syftet var att bidra med att öka kunskapen om hur digitala instruktioner kan vara till hjälp för elevrnas lärande i slöjd. Studien utgick från två frågeställningar där svaren skulle synliggöra elevernas upplevelse om hur digitala instruktioner kunde användas som stöd i slöjdundervisningen. Det finns väldigt få didaktiska läromedel i slöjd och för att bidra till en bredare kunskap om slöjdens arbetsprocess så har jag tillverkat eget läromedel i form av digitala instruktioner, dvs filmer och bilder som jag haft som hjälp i min undervisning i ett arbetsområde. Jag upplevde svårigheter att nåfram till alla elever med mina muntliga instruktioner och ville därför undersöka om mina digitala instruktioner kan vara till hjälp för eleverna i sitt lärande och om eleverna kan bli mer självständiga i slöjden. Genom att använda datorer och surfplattor även i slöjden så får eleverna mer kanaler att hämta in information i slöjden. Istället för att vara en instruktör som visar allt så ändrar jag arbetssätt till handledare som istället stöttar eleven. Man har ofta ett fåtal minuter per elev och lektion, alltså är tiden begränsad för att kunna hinna med att se och stötta alla elever. Metoden att samla in empirin var genom aktionsforskning där jag prövade ett nytt sätt att undervisa genom att ge digitala instruktioner, etnografiska observation, enkätundersökning och intervjuer. Jag har observerat, instruerat och handlett eleverna i deras arbete mot ett färdigt slöjdföremål och då tillverkat en digital instruktion för denna studie. Resultatet av studien visar att arbetet med digitala instruktioner i slöjden skapar en trivsam arbetsmiljö för både elever och lärare. Eleverna är bekväma med att ha datorn till hjälp i sitt lärande och det blir inte lika mycket "vad ska jag göra nu" frågor för att komma vidare i sitt slöjdarbete. Vidare i slutsatsen så ser jag att det ändå är många elever som behöver få sina instruktioner visade "live" för att ändå vara säkra att de inte gör fel och det visar att fast man har digitala instruktioner som kan visas oändligt många gånger så kan man inte vara passiv som lärare utan måste vara med i bakgrunden för att stötta och visa olika tekniker och verktyg.

Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock är det inte alltid i en underhållande och positiv bemärkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien är att försöka lyfta fram och synliggöra det växande problemet med kränkande behandling via nätet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien är att först klargöra vad kränkande behandling är, och därefter hur kränkande behandling över nätet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte. Studien bygger på en kvantitativ undersökning gjord på två olika gymnasieskolor i södra Sverige, och som besvarades av 74 elever sammanlagt.I litteraturen behandlas bl.a. Dan Olweus böcker Vad vi vet och vad vi kan göra och Mobbning bland barn och ungdomar, samt den nationella studien Kränkningar i skolan av Osbeck, Holm och Wernersson. Även forskningsöversikten Skolan – en arena för mobbning av Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback har breddat inblicken i problematiken. Resultatet visar att kränkande behandling på nätet är lika vanlig som mobbning i skolan. Skillnaden är att det som sker på skolgården har många en större vetskap om, medan kränkningarna på nätet kan ske ” i det tysta”. Undersökningen pekar också på att flickor upplever sig mer utsatta av kränkningar på nätet än vad pojkar gör. Att ingen mår bra av att bli kränkt framkommer också tydligt, och detta medför att vi alla - inom skolans värld – har ett stort ansvar att informera, diskutera och engagera eleverna själva i arbetet mot kränkande behandling.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod. Intervjupersonerna kommer från olika avdelningar, vi intervjuade tre förskollärare och en förskolechef som har arbetat med surfplattor under ett års tid.Resultatet visar på att pedagogerna har använt surfplattan mest till att dokumentera barnen samt att de använder olika pedagogiska appar. De beskriver surfplattan som ett kompletterande verktyg och menar att det inte ska ersätta det material som redan finns på förskolan. Pedagogerna beskriver också att surfplattan inte blir ett didaktiskt verktyg om inte pedagogen sitter med barnet, att det är kommunikationen och reflektionen mellan förskolläraren och barnet som skapar lärande.Vi diskuterar hur viktigt det är att pedagoger följer med i den digitala utvecklingen. Vi tar även upp problematiken med att pedagogen tappar fokus på barnet när de dokumenterar och skriver under en aktivitet. Att vara kritisk till sitt sätt att dokumentera är också något vi skriver om. Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till surfplattan som didaktiskt verktyg och vi hade gärna velat observera pedagogerna och barnen med surfplattan. Det skulle även varit intressant att göra samma studie på andra förskolor för att få ett annat perspektiv.

Syftet med studien är att ta reda på hur mellanstadielärare resonerar kring användningen av rättstavningsprogram. För att ta reda på det har en kvalitativ insats med semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare gjorts. Resultatet visar att lärare har flera olika anledningar och resonemang kring användningen av rättstavningsprogram. Slutsatsen som kan dras är att lärare är väl medvetna om den forskning som finns idag. De vet att elever med läs - och skrivsvårigheter gynnas av rättstavningsprogram. Det saknas dock forskning kring hur elever utan svårigheter påverkas av rättstavningsprogram. Detta gör att lärare formulerar ett eget syfte till att använda dem.

Samhället har idag blivit alltmer digitaliserat vilket även synliggörs i Sveriges skolor. Digitaliseringen har bidragit till att dataspelsindustrin har vuxit och digitala lärspel har blivit ett populärt inslag i undervisningen. Däremot har det utifrån erfarenheter i skolan uppmärksammats att digitala lärspel i matematikundervisningen inte alltid sker med en genomtänkt pedagogik. Syftet med studien var att öka kunskapen om integrering av digitala lärspel i årskurs 2 utifrån ett lärarperspektiv. Studien undersökte lärares erfarenheter och reflektioner av digitala lärspel i årskurs 2. För att kunna besvara studiens tre frågeställningar användes två teoretiska ramverk, ramfaktorteorin och SAMR-modellen. Intervjuer har använts som metod för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat visade att digitala lärspel användes minst en gång i veckan. Lärarna beskrev att de använde digitala lärspel för att arbeta med samma ämnesinnehåll som i den ordinarie undervisningen men på ett annorlunda sätt. En positiv aspekt som lärarna lyfte fram med integreringen av digitala lärspel i undervisningen var att arbetssättet var motivationshöjande. I studien uppmärksammades det att lärarna sällan fick möjlighet till kompetensutveckling inom digitala lärspel

Den här studien har som syfte att undersöka musiklärares förhållningssätt till digitala verktyg samt implementering och användning av dem i musikundervisning på mellanstadiet. Studien använder som teoretiskt ramverk ett sociokulturellt perspektiv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma musiklärare i södra Sverige. Resultat av denna kvalitativa studie visar att musiklärarna anser att de har en tillräckligt god kunskap om användningen av digitala verktyg i mellanstadiet. I resultatet framkommer också att musiklärarna anser att de har en god inställning till användningen av digitala verktyg. De hjälper eleverna att lära sig på ett smidigt och roligt sätt samtidigt som de väcker musikintresse hos eleverna. Däremot kan största faran vara administrativa och tekniska fel med digitala verktyg. De medierande verktyg som förekommer hos musiklärarna är användande av datorer, Ipad, och olika onlineprogram för att förmedla kunskap inom musikskapande. I resultatet framkommer också användningen av skolans lärplattform där eleverna och lärare kommunicerar oavsett tid och plats. Vissa musiklärare ser att digitala verktyg i framtiden kommer att fortsätta utvecklas och troligtvis kommer att ersätta de analoga verktygen även om det inte är medvetet. Det är därför några av musiklärarna betonar vikten av att fortsätta arbeta med både digitala och analoga verktyg eftersom de kompletterar varandra, samtidigt som de utvecklar och arbetar olika förmågor och färdigheter hos eleverna inom musik i skolans mellanstadieundervisning.

The syllabus for mathematics states that the pupils shall develop an interest in mathematics. That an interested pupil is motivated and reaches higher levels of achievement is also something that sounds very natural. Different ways of teaching tend to benefit different types of motivation. Things such as digital tools are becoming increasingly more common in everyday teaching and these tools often contain gamified parts. These parts often put huge focus on points and we have analyzed how these tools with their gamified parts influence pupils motivation with primary focus on outcome and process focused motivation. A pupil with outcome focused motivation puts heavy focus on results such as points and grades but tends to not develop an interest. A process focused pupil tends to create an interest and feels joy while being in the process of completing a task and does not put the same focus on results and grades. Our study's purpose was to find out if digital tools influence pupils' outcome focus and process focused motivation. The study was conducted through an online survey that 131 pupils in the grades 1-3 answered.  Our final result shows that pupils' motivations are influenced positively by digital tools, both the outcome focused and the process focused motivations.