Denna studie belyser det komplexa aktör-nätverket som påverkar svensklärarnas digitaladidaktiska förutsättningar i svenskundervisningen. Studien syftar till att utforska ett urvalsvensklärares digitala didaktiska förutsättningar i svenskundervisningen och förstå vad digitalaoch digitala didaktiska kompetenser innebär för svensklärare. Studien undersöker ocksåsvensklärares beskrivningar av digitala didaktiska förutsättningar. För att besvara studiensfrågeställning om digitala didaktiska förutsättningar används Aktör-nätverksteorin och dessmetodansats. För materialinsamlingen tillämpas en semistrukturerad intervjumetod med fyrasvensklärare som respondenter. Totalt kunde 15 olika aktörer identifieras i respondenternasnätverk, som påverkar deras förutsättning i skolan. Svensklärare står inför digitalaomställningar vilket kräver holistiska strategier och det är med goda digitala didaktiskakompetenser samt rätt digitala didaktiska förutsättningar som det är möjligt. Respondenternaupplever att deras lärplattform inte är användarvänlig men också trubbig och i vägen, attprovverktygen leder till onödig arbetsbelastning. De anser deras behov och önskemål för engod digital ergonomi och infrastruktur i skolan inte bemöts uppifrån.

Digital technology has made great progress in a relatively short time, which has led to new needs emerging to take advantage of the opportunities provided thanks to the digitization of society. The digital progress has resulted in teaching conditions being changed. The curriculum standards that all pupils should have equal opportunities to be good democratic citizens, demand today that digital competence needs to be provided to pupils. In the revised curriculum for the subject of mathematics it is written that mathematical activities must be linked to digital progress. It also says in the aim of the subject that teaching should give pupils the opportunities to develope knowledge of using digital tools. The result of the study states that the pupils´digital competence is of great significance for their development in mathematics when using digital tools and digital learning recources. The result also shows that one needs to compensate for pupils´previous knowledge regarding digital competence. / Den digitala tekniken har på relativt kort tid gjort stora framsteg, det har lett till att det uppstått nya behov för att ta tillvara på de möjligheter som ges tack vare samhällets digitalisering. Den digitala utvecklingen har gjort att förutsättningarna för undervisning har förändrats. Läroplanskravet att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att vara fullvärdiga demokratiska medborgare gör att lärare idag behöver ge eleverna en digital kompetens. I den reviderade läroplanen för ämnet matematik står det att de matematiska aktiviteterna ska vara kopplade till den digitala utvecklingen. Det står också i ämnets syfte att undervisningen ska utveckla kunskaper i användandet av digitala verktyg. Resultatet av studien visar att elevernas digitala kompetens har stor betydelse för deras utveckling i matematiken vid användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser. Resultatet visar även att lärare behöver kompensera för elevers olika förkunskaper gällande digital kompetens.

Purpose: The purpose of this research is to contribute to a better understanding of the company's ability to communicate the message of a Corporate Rebranding. This is by examining the strategic implications that influence the control of communication on Social Digital Platforms during the implementation of a corporate rebranding. Method: This research study may be called a multidisciplinary study and is based on an abductive approach. It is written with a qualitative research strategy with a hermeneutic approach. Theoretical frame of reference: Model of Corporate Rebranding, compilation of previous research in the field of “External communication on Social Digital Platforms during a Corporate Rebranding”, the authors conceptual framework Empirical foundation: Empirical evidence has been collected through qualitative semi-structured interviews with a total of six (6) respondents. Conclusions: Based on empirical and theoretical analysis, the authors have come to three (3) promotional prominent actions that fulfill the study's purpose and the study's research question. These are (1) Brand Descriptions based on insights. Produce a clear Brand Description that is based on insights from external stakeholders to act from. (2) Internal Anchorage. A corporate rebranding must be anchored internally to externally be communicated uniformly, or coordinated. (3) Factual Convincing. Convince with facts and factuality to reduce subjective criticism. / Syfte: Syftet med denna studie är att komplettera existerande forskning med ökad förståelse för extern kommunikation vid corporate rebranding i den digitala eran. Detta genom att undersöka vilka åtgärder som bidrar till företagets möjlighet att bibehålla kontrollen av den externa kommunikationen vid genomförandet av en corporate rebranding. Metod: Studien kan liknas vara flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats, är skriven med en kvalitativ forskningsstrategi samt ur ett hermeneutiskt förhållningssätt. Teoretisk referensram: Model of corporate rebranding, sammanställning av tidigare forskning inom ämnesområdet “extern kommunikation på sociala digitala plattformar vid corporate rebranding”, konceptuellt ramverk Empiri: Empiriskt underlag har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sex (6) respondenter. Slutsatser: Baserat på empiriskt och teoretisk analys har forskarna kommit fram till tre (3) framträdande främjande åtgärder som uppfyller studiens syfte samt svarar på studiens frågeställning. Dessa är (1) Insiktsbaserad varumärkesplattform. Framställa tydlig varumärkesplattform som är byggd på insikter från externa intressenter att agera ifrån. (2) Intern förankring. En corporate rebranding måste förankras internt för att kommuniceras enhetligt, eller samordnat. (3) Saklig övertygelse. Övertyga med fakta och saklighet för att minska subjektiv kritik.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

Som resultat av globalisering och teknologisk utveckling genomför människor flera beslut i sina privata och professionella liv från digitala enheter. Beslutsfattningen varierar från informationsinhämtning, underhållning och framför allt näthandel. Användandet av digitala miljöer för detaljhandeln ökade under Covid-19 pandemin, och en ledande marknad var sport- och livsstilsmodesegmentet. Däremot har digitaliseringsvågens tillgång inneburit ett informationsöverflöd, som ofta överskrider individers bearbetningsförmåga. Utfallet är felaktiga eller närmare bestämt dåliga beslut utifrån snabba och impulsiva beslut utifrån heuristiska och underliggande fördomar. Som svar försöker organisationer implementera knuffar i sina digitala kanaler för att vägleda individer till bättre beslutsfattning. Tidigare forskning gällande knuffar har analyserat traditionell handel, användarupplevelse och design av digitala knuffar, däremot finns det begränsad forskning om detaljhandelsföretag med digitala handelskanaler och plattformar inom det alltmer viktigare segmentet för sport- och livsstilsmode. För detaljhandelsföretag med digitala teknikkanaler kan det vara svårt att identifiera lämpliga knuff-tekniker och ofta står verksamheterna inför en tids- och resurskrävande arbetsprocess, med risk för negativ påverkan av kundupplevelsen och eventuellt förlorade försäljningsintäkter. Denna studie syftar till att öka förståelsen om hur digitala knuffar kan appliceras och används av detaljhandelsföretag med digitala teknikkanaler inom sport- och livsstilsmodesegmentet. Detta uppnås genom att besvara forskningsfrågorna: Hur kan detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet gynnas av digitala knuffar utifrån interna företagsfördelar? Och vilka knuff-tekniker kan tillämpas av detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet för sina digitala handelskanaler? För att kunna uppnå forskningsarbetets syfte och svara på forskningsfrågorna applicerades en kvalitativ enfallsstudiedesign hos ett ledande detaljhandelsföretag, inom sport- och livsstilsmodesegmentet, med digitala teknikkanaler. Datainsamling skedde genom semi-strukturerade intervjuer samt analys av publika dokument, rapporter och pressmeddelanden som fallföretaget har publicerat. Studien redogör hur detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet kan gynnas av digitala knuffar utifrån interna företagsfördelar då knuff-arbetet möjliggör bättre förståelse av detaljhandelsföretagets målsättning och konsumenternas livsstil och behov, effektivare resursanvändning, utveckling av digitala förmågor som möjliggör medarbetarnas arbete, och till en intern arbetskultur som utgår från företagsmålen för att skapa en miljö där samarbete och en lärande organisation står i fokus. Vidare redovisas fallföretaget arbete med knuff-strategierna känsla av brådska och multiplattformsaktivitet, och presenterar exempel på hur applicering av knuff-tekniker såsom förenkla och inrama information, använda och påverka sociala normer, och förändringar av handelsmiljön kan planeras, implementeras och integreras i ett detaljhandelsföretags verksamhetsaktiviteter. / As a result of globalization and technological development, people make many decisions in their private and professional lives from digital devices. The decision making varies from gathering information, entertainment, and online shopping. The degree of use of digital environments within the retail industry increased during the Covid-19 pandemic, where a leading market was the sports and leisure fashion segment. However, the digitalization wave has led to an abundance of information which often surpasses the individual's ability to process, resulting in wrong or simply put bad decision making which is quick and impulsive, and based on heuristic and underlying prejudices. To respond, companies implement nudges to help guide consumers in their digital channels. Previous research regarding nudging has focused on nudging in traditional retail, as well as the user experience and design of digital nudges. Yet there is limited research on retail companies with digital channels within the increasingly important segment of sports and leisure fashion. For many retail companies with digital channels, it is difficult to identify which nudging techniques are appropriate. In many cases, retail companies are faced with work which is consuming both time and resources, and with the risk of negatively impacting the consumer experience and possible loss of revenue. This research aims to increase the understanding of how digital nudges can be applied and used by retail companies with digital channels in the sports and leisure fashion segment. This by answering the research questions: How can retail companies in the sports and lifestyle fashion segment benefit from digital nudging based on internal company benefits? And what nudging techniques can retail companies in the sports and lifestyle fashion segment apply to their digital channels? To achieve the study’s purpose and answer the research questions, a single-case case study design was conducted at a leading retail company within the sports and leisure fashion segment, with digital channels. Data collection materialized through semi-structured interviews and analysis of public documents, reports, press statements released by the case company. The study showcases how retail companies within the sports and leisure fashion segment can benefit from digital nudges and attain internal company benefits as the nudging work enhances understanding of the company's objectives and the consumers' lifestyles and needs, enables resource efficiency, development of digital capabilities which enables the employees, and contribute to improved internal work culture which is based on the company’s objectives, where collaboration and a learning organization are at center stage. Furthermore, the study showcases how the case company works with the nudging strategies sense of urgency and multiplatform activity, and presents examples on how nudging techniques as simplification and framing of information, use of social norms and changes to the retail environment can be planned, implemented and integrated in a retail company’s activities.

This essay has tried to acquire a deeper understanding about how and why our society’s agents leave or try to leave the digital world. What problems do the ones who tries to leave, the ones who choose to step aside from the digital world experience and why. To reach this knowledge, a digital ethnographic study has been done by looking at discussion forums online that treats the topic of people wanting to leave or limit their participation in the digital world. The findings are clear and in line with previous attempts at this - it seems like people find themselves in a loss of agency, in a loss of the possibility to do what they want to because of their experiences with the digital world. This seems to relate to the new social possibilities and therefore needs, the digital social platforms give rise too. This essay can also provide knowledge for a deeper understanding of why people on discussion forums find that kind of participation more meaningful than other social media such as Facebook and Instagram. The reason for this, which also is the most important takeaway from this essay, is the difference between acting digital alienated and acting out of oneself. Being digital alienated seems to have a relationship with the things we do that doesn’t end up with a feeling of meaning, meanwhile acting from oneself in all its forms, seems to do so.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

No description available.