Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar. Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem. Det är viktigt att användare av internet är medvetna om hur de personliga bilderna sprids och arkiveras i de digitala bilddatabaserna. Jag kommer i denna uppsats att diskutera digitala fotoalbum med utgångspunkt från Bilddagboken.se. Detta är dock det enda digitala fotoalbum som jag kommer att diskutera i min uppsats, men jag är medveten om att det finns andra typer av digitala fotoalbum som skiljer sig en hel del från Bilddagboken.se. Anledningen till att jag valde just denna sajt som utgångspunk är för att den i första hand är baserad på fotografier och bilder. Bilddagboken.se är också en av de största i Sverige just nu. Bilddagboken.se går att använda på olika sätt beroende på medlemmens syfte och mål med publiceringen. Åldern på hemsidans besökare varierar, men uppskattningsvis ligger medelåldern på 14- 20 år. Det är en låg ålder och det är tydligt att ungdomarna inte är medvetna om riskerna de tar då de lägger ut sina bilder. Det är inte ovanligt att de visar upp sig både halvnakna och alkoholpåverkade, och de lägger inte bara ut bilder på sig själva utan också på sina vänner och bekanta. Jag har valt att göra min uppsats hypermedial eftersom jag anser att det blir mer spännande att läsa en uppsats på detta vis. Mitt mål var att forma den som en traditionell uppsats, till skillnad från att länkar och rubriker är klickbara. På så vis kan man välja vilka delar och i vilken ordning man vill läsa uppsatsen. Uppsatsen finns även som hypermedial version.

<p>Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar.</p><p>Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem. Det är viktigt att användare av internet är medvetna om hur de personliga bilderna sprids och arkiveras i de digitala bilddatabaserna.</p><p>Jag kommer i denna uppsats att diskutera digitala fotoalbum med utgångspunkt från Bilddagboken.se. Detta är dock det enda digitala fotoalbum som jag kommer att diskutera i min uppsats, men jag är medveten om att det finns andra typer av digitala fotoalbum som skiljer sig en hel del från Bilddagboken.se. Anledningen till att jag valde just denna sajt som utgångspunk är för att den i första hand är baserad på fotografier och bilder. Bilddagboken.se är också en av de största i Sverige just nu.</p><p>Bilddagboken.se går att använda på olika sätt beroende på medlemmens syfte och mål med publiceringen. Åldern på hemsidans besökare varierar, men uppskattningsvis ligger medelåldern på 14- 20 år. Det är en låg ålder och det är tydligt att ungdomarna inte är medvetna om riskerna de tar då de lägger ut sina bilder. Det är inte ovanligt att de visar upp sig både halvnakna och alkoholpåverkade, och de lägger inte bara ut bilder på sig själva utan också på sina vänner och bekanta.</p><p>Jag har valt att göra min uppsats hypermedial eftersom jag anser att det blir mer spännande att läsa en uppsats på detta vis. Mitt mål var att forma den som en traditionell uppsats, till skillnad från att länkar och rubriker är klickbara. På så vis kan man välja vilka delar och i vilken ordning man vill läsa uppsatsen.</p><p>Uppsatsen finns även som hypermedial version.</p>

Digitala fotspår är de spår av personlig information individer lämnar efter sig när de använder internet. Syftet med studien var att söka en förståelse över individers medvetenhet gällande dessa digitala fotspår och därmed insamling av personlig information. Vidare var det sekundära syftet att jämföra om det fanns en skillnad mellan två utvalda generationer. Tillvägagångssättet byggde på kvalitativa intervjuer för att skapa en djup förståelse för hur individer uppfattar digitala fotspår. Ett induktivt arbetssätt har tillämpats där teorier utvecklats utifrån det empiriska materialet för att ge empirin den största rösten. Studiens resultat visar att individer är medvetna om att deras personliga information samlas in när de använder internet och digitala tjänster. Följaktligen bekräftar studien att det finns en oro gällande sin integritet på internet, men trots denna oro kommer individer fortsätta använda internet och digitala tjänster då bekvämligheten överstiger. Slutligen visar studien att den största skillnaden mellan individer är att olika generationer spelar sin roll där en äldre generation ser en större medvetenhet av konsekvenser än vad en yngre generation gör. / A digital footprint is the personal data people leave behind when using the internet. The purpose of this study was to get an understanding of people’s awareness towards digital footprints and personal data. The secondary purpose was to compare if there is a pattern between different generations. The inductive study is based on qualitative interviews to generate a deep understanding of how people feel about their digital footprints and collection of personal data. Therefore, the theories have been developed according to the empirical data in order to truly present the voice of the respondents. The study shows that people are aware of the fact that their data is collected when they use the internet and digital services. Consequently, the study presents privacy concerns towards privacy attitudes in different contexts. However, despite the privacy concern, people will continue to share their data in exchange for using the internet and its digital services. Furthermore, the study came to the conclusion that the main difference between generational belonging is individual’s perceptions of digital footprint and has proven to be the base of their vulnerability and integrity on the internet.

The paper describes a qualitative study of users' attitudes to metadata in relation to their knowledge and how it affects their valuation of digital integrity. Method for data collection is semi-structured interviews and a critical event. The informants were two people who work with IT and two who do not. The theories of undesign, utilitarianism and privacy were chosen to discuss in relation to the result. A thematic analysis method is used to find relationships between attitudes and other interesting themes in the result. These themes, which we have named after the main attitudes of the informants, includes inter alia knowledge, trust, suspicion and positivity. In the discussion chapter, the results are linked with the analysis and answer the research question. The conclusion is that there is no clear correlation between the informants' knowledge and their attitude, knowledge of metadata has little significance for the attitude and the knowledge and attitudes have little effect on the evaluation of integrity among our four informants. / Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie av användares attityder till metadata i relation till deras kunskap samt hur det påverkar deras värdering av digital integritet. Metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer samt en kritisk händelse. Informanterna var två personer som är yrkesverksamma inom IT och två som inte är det. Teorierna avdesign, utilitarism samt privatliv valdes ut att diskuteras i relation till resultatet. En tematisk analysmetod används för att hitta samband mellan attityder och andra intressanta teman i resultatet. Dessa teman, som är döpta efter de huvudsakliga attityderna informanterna uppvisat, var bland annat kunskap, tillit, misstänksamhet och positivitet. I diskussionskapitlet sammankopplas resultatet med analysen och besvarar forskningsfrågan. Slutsatsen av denna studie är att vi inte funnit något samband mellan de fyra informanternas kunskap och deras attityd, kunskap om metadata har liten betydelse för attityden och att kunskaperna och attityderna i liten del påverkar värderingen av integritet.

Vi lever idag i ett samhälle där stora delar av den sociala kontakt vi harmed andra personer sker via sociala plattformar. På dessa plattformarlagras det otroliga mängder information om oss som användare. De vetvar vi befinner oss, våra intressen, vem vi tycker om att umgås med ochofantligt mycket mer. Vi har genom den här studien tagit reda på omattityden kring integritet och informationshantering på socialaplattformar påverkar kontinuitet i användandet av Facebook. Studiensdatainsamling har genomförts med en blandning av fokusgrupper, enintervju och enkäter. Resultatet visar att attityderna hos användarna serolika ut men att detta i större utsträckning inte påverkar användandet.Användandet sker mer av vana och är någonting som är inmatat i vårtbeteende och framförallt någonting som underlättar det vardagliga livet. / We live today in a society where large parts of the social interactions wehave with other people are done through social platforms. Theseplatforms keep an incredible amount of information about us as users.They know where we are, what our interests are, who we like to hangout with and much more. Through this study, we have identified whetherthe attitude towards privacy and information management on socialplatforms leads to another way of using these platforms. The datacollection of the study has been conducted with a mix of focus groups,interview and questionnaires. The result shows that the attitudes of userslook different but that this does not affect the use of social platforms toa greater extent. The use is more of a routine and something that isincluded in our behavior and, above all, something that facilitateseveryday life.

Det finns enorma mängder data att samla in om dagens internetanvändare. Det går idag att med hjälp av människors digitala avtryck avgöra vad de har för intressen, vart de rör sig, samt hur de i framtiden kan komma att agera. I denna studie har det studerats vilken roll attityder och tidigare kunskaper om digitala fotspår har i användandet av internet. Inom ramen för denna uppsats har det också studerats om och hur teorier grundande i begreppen tillit, integritet och egenmakt har haft för inverkan på informanterna. I studien har det använts kulturella sonder för att agera provokatör och inspiratör inför de efterföljande intervjuerna. Resultatet visar att tidigare utbildning och förkunskaper om digitala fotspår har en liten till icke existerande effekt på användandet. Istället verkar det som att tidigare upplevelser och attityder kring digitala fotspår har en större inverkan på användandet av internet. / There are huge amounts of data to collect on today's internet users. Today, with the help of digital footprints, we can calculate people´s interests, where they are moving, and how they may act in the future. In this study, I look at the functions of attitudes and previous knowledge of digital footprints in the use of the internet. In the context of this essay, it has also been examined how theories founded on the concepts trust, integrity and empowerment have had an impact on the informants. In the study, cultural probes have been used to act as provocateur and as inspiration for the subsequent interviews. The result shows that previous education and knowledge for digital footprints have a small to non-existent effect on the use. Instead, it seems that previous experiences and attitudes about digital footprints have a greater impact on the use of the internet.

Digitaliseringen av samhället har ökat kraftigt det senaste decenniet och hela 95% av Sveriges befolkning uppger att de använder internet dagligen. Det har också lett till att data som personer lämnar efter sig på nätet även den har ökat. Denna ökning i kombination med smartare analysverktyg för att utvinna information ur dessa datamängder har möjliggjort en ny typ av marknadsföring, den individanpassade marknadsföringen. Det innebär att företag riktar sina erbjudanden och annonser för den specifika konsumenten med hjälp av dennes egen data även kallat digitala fotspår. De digitala fotspår som företag använder sig utav kan vara köpbeteende, GPS- koordinater och tidigare sökhistorik på exempelvis Google. Dock finns det en risk att företag kan kränka den personliga integriteten när den individanpassade reklamen blir för specifik eller är baserad på känslig information om konsumenten. Detta leder in på studiens forskningsfråga som är ” Vad är konsumentens uppfattning kring individanpassad marknadsföring gällande den personliga integriteten?”. Denna forskningsfråga har även två delfrågor som är ” Vilka faktorer bidrar till att konsumenten i mindre utsträckning uppfattar individanpassad reklam som integritetskränkande?” och ” Vad uppfattas som integritetskränkande för konsumenten?”. Dessa delfrågor ska tillsammans hjälpa till att svara på huvudfrågan. Ordet konsument avser i denna studie de som handlar digitalt och använder sig av olika digitala tjänster där de blir exponerade för individanpassad reklam.Forskningsfrågan besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och samtalsintervjuer där en induktiv med inslag av deduktiv tematisk analys används för att analysera materialet. Studien kommer fokusera på att undersöka individanpassad marknadsföring gällande integritet utifrån ett konsumentperspektiv och kommer därmed inte gå in på hur företag resonerar kring denna fråga. Syftet med studien är att ge företag en inblick i vilken information som konsumenter tycker är okej att de använder sig av för att individanpassa reklam samt när de anser att det blir integritetskränkande.Det resultat som studien kom fram till är att olika åtgärder från företag så som att ge konsumenten ökad kontroll över sin personliga information samt en ökad transparens kring vilken information som samlas in och används leder till ett ökat förtroende för företaget vilket i sin tur bidrar till ett positivare mottagande av reklamen. Vidare uppfattas reklam som är baserat på konsumentens köpbeteende och tidigare sökningar3som minst integritetskränkande medan reklam som baseras på ljudupptag, GPS- koordinater samt vilka konsumenten integrerar med som mest integritetskränkande. Företaget som ligger bakom en reklam som uppfattas som integritetskränkande kan få en skadad image vilket kan leda till att konsumenten i framtiden väljer ett annat företag.