Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.

The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

Rummet och människan i det digitala mötet, är ett självständigt examensarbete inom huvudämnet Informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Arbetet har haft ett utforskande tillvägagångssätt och applicerats på en befintlig kontext, det digitala köksplaneringsmötet på IKEA. Under år av pandemi har rekommendationerna i Sverige varit att hålla avstånd och undvika mänsklig kontakt för att minska smittspridningen av covid-19. Detta har bland annat inneburit att verksamheter behövt anpassa både arbetssätt och lokaler för att uppfylla de krav som ställts och för den enskilde individen har begränsningar i det vardagliga livet varit påtagligt. Att kunna träffas digitalt har varit avgörande för att låta människor arbeta hemma och digitala möten har även möjliggjort för verksamheter, som IKEA, att möta deras kunder.   Omställningen från ett vanligt kundmöte i en köksplaneringsstudio till att träffa kunder digitalt har varit märkbar och för IKEA:s köksspecialister är förutsättningarna för de digitala mötena olika. Av flera anledningar används många gånger inte kamera och arbetet avser att undersöka hur kundens upplevelse påverkas och hur den annars gemensamma mötesplatsen i en planeringsstudio verkar i ett digitalt sammanhang.    Arbetet belyser det digitala mötets potential till att fungera som en kommunikativ mötesplats men det lyfter även en problematik och avser att diskutera vissa faktorer som anses betydande för hur ett digitalt möte kan skapa en känsla av gemenskap. Utifrån teorier om visuell perception och kommunikation skapas ett gestaltningsförslag som avser att fungera för IKEA och tillämpas för att deras köksspecialister kan ges goda kommunikativa förutsättningar för ett digitalt köksplaneringsmöte.

No description available.

I ett allt mer digitaliserat och tjänstebaserat samhälle ter det sig viktigt att se över på vilket sätt olika typer av produkter framförs och används. Världens framtida ekonomi beräknas ligga inom tjänstesektorn, och då främst den digitala, vilket gör att tjänstelogiken verkligen är att ta på allvar. Denna studie syftar till att bidra med en ökad kunskap kring utvecklandet av främst digitala tjänster genom att påvisa de viktigaste faktorerna vid utvecklandet av dessa. För att påvisa detta genomfördes en enkätstudie samt en intervjustudie. Resultatet som påvisades är att tillgänglighet, bekvämlighet och tillit uppfattas som de viktigaste faktorerna. Dessa faktorer tenderar sedermera att vara vitala vid utvecklandet av digitala tjänster för att tjänsten skall upplevas som värd att nyttja. Dock så dras slutsatsen att de resurser som innefattas inom dessa faktorer är kontextbaserade och sedermera att samskapande mellan olika aktörer likväl är nödvändigt.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete. Jag samarbetar med två konstnärer där de tillverkar möbler och jag textilier. Vår ambition är att göra gränsen diffus mellan det massproducerade och unika, mellan konst, hantverk och design. Vi arbetar på temat illusion/verklighet och utgår från en institutionsliknande miljö. Som kontrast till ursprungsmiljön använder vi oss av fantasi, drömmar och natur för att öppna rummet och sinnet. Genom att arbeta med min formgivning utifrån ett konstnärligt sammanhang hoppas jag kunna ge textilierna ett uttryck som uppmuntrar till tankar och associationer. Eftersom textilierna är digitaltryckta behöver jag inte göra avkall på kvalitet till förmån för en konstnärlig känsla. Motiven kan reproduceras på material som lämpar sig för att faktiskt användas i väntrummet eller sjukhussalen.Old institutional furniture comes to life in a new furniture piece. The project is a collaboration with the artists an furniture makers Maria Segersäll and Rasmus Sköld. Our ambition is to make the boundary diffuse between the mass produced and unique, between art, craft and design. We work on the theme of illusion/reality with starting point in an institution-like setting. In contrast to the original environment, we use imagination, dreams and nature to open up the space and the mind. With digital transfer print, I can produce sustainable and practical fabrics with a hand-made impression, textiles that can actually be used in the waiting room or hospital. / Program: Textildesignutbildningen

Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

<p>Nimo Verken AB is the leading producer in the Scandinavia of drying cabinets. The construction has, with small changes, been the same since the 70s with a thermostat and a timer as controlling system. There was a wish to develop a modern cabinet which showed remaining time on a display and with energy saving functions.</p><p>In this report we go through how it is possible to implement a digital controlling system, where remaining time is shown on a display and where it is possible to choose a preset “program”.</p><p>The report first presents the fundamental theory for a PIC, where we describe the different registers, how interrupts are handled, the internal clock function and how data is sent to control the different parts of the construction.</p><p>Next the report presents and describes the new hardware that is needed, such as the encoder, the temperature sensor and the display.</p><p>After the theory we describe how the program in the PIC may be drafted. Last in the report we have the result of the tests of the temperature variations and the accuracy of the time.</p>

<p><em>We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly.</em></p><p><em>This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system.</em></p><p><em>In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.</em></p>