Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

Resultatmanipulering är ett ämne inom redovisning som innebär att redovisningen inte återspeglar företagets ekonomiska verklighet och därmed inte följer regelverket, vilket kan skapa problem. Forskning visar att det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering året innan bolagsskatten sänks för att minimera skatteinbetalningen. Revisorn ska kontrollera att företagets årsredovisning är i enlighet med regelverken. År 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige, vilket exempelvis har lett till ökade formaliafel i årsredovisningarna. Ett annat ämne som diskuteras i samhället är jämställdheten mellan män och kvinnor. I Sverige har en majoritet av de privata företagen en manlig VD och eftersom bland annat social role theory poängterar att de finns olika könsroller kan könet på företagets VD få betydelse för bolagen. Detta examensarbete kommer att kombinera dessa två problem och undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. För att besvara syftet utgår examensarbetet från privata aktiebolag i Malmö, Helsingborg och Lund med en nettoomsättning mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Vidare har årsredovisningar samlats in för åren 2010-2014. För att mäta indikationen på resultatmanipulering används diskretionära periodiseringar beräknade utifrån den modifierade Jones-modellen. Insamlad data visar att majoriteten av företagen har en manlig VD eller manlig revisor samt att majoriteten av företagen har revision. Vidare genomförs två regressioner för att kunna undersöka både reviderade och icke reviderade företag. Bland de reviderade företagen visar resultatet ett statistiskt säkerställt samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Även ett statistiskt säkerställt samband visas mellan könet på företagets revisor och indikationen på resultatmanipulering samt mellan interaktionsvariabeln bestående av könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre och detsamma gäller företag med en kvinnlig revisor. Detta skulle kunna indikera på att kvinnor är mindre riskbenägna samt mer konservativa. Däremot om företaget både har en kvinnlig VD och revisor förekommer indikationer på mer resultatmanipulering, vilket skulle kunna indikera på att två kvinnor får stöd av varandra för att fatta beslut. Regressionen för de icke reviderade företagen visar däremot inte något signifikant samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Detta skulle kunna bero på att det finns mindre kunskap inom redovisning i dessa företag eller att skillnaden i riskbenägenhet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är liten.

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

SAMMANFATTNING Datum: 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                       Boman Fanny                         Kråik Caroline                                         (97/03/17)                              (94/10/02)                 Titel: Är det redovisade resultatet pålitligt? - En kvantitativ studie om sambandet mellan frivillig revision och resultatmanipulation i små svenska aktiebolag                                                   Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Resultatmanipulation, resultatkvalitet, diskretionära periodiseringar, frivillig revision, små aktiebolag Forskningsfråga: Hur skiljer sig graden av resultatmanipulation i små svenska aktiebolag av att genomgå respektive inte genomgå revision för de företag som är undantagna revisionsplikt?     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan den frivilliga revisionen och resultatkvaliteten i små svenska aktiebolag.         Metod:  En kvantitativ studie som består av sekundärdata från 15 859 stycken små aktiebolags årsredovisningar för åren 2018 och 2019. Den statistiska analysmetod som används är multipel regressionsanalys, där Pearsons korrelationskoefficient och betakoefficienter för de olika regressionerna används.   Slutsats: Resultaten i studien visar att revisionen genomgående har ett positivt samband med resultatmanipulationen, vilket har en  negativ effekt på resultatkvaliteten. När fler kontrollvariabler inkluderas minskar dock effekten, vilket vidare betyder att det   inte finns ett tydligt samband mellan revision och resultatmanipulation när andra aspekter spelar in.

Verkställande direktörer kan ha incitament att manipulera resultatet i syfte att öka sin variabla lön, åtminstone påvisar amerikanska studier ett positivt samband mellan andel rörlig lön och resultatmanipulation. Då implementering av incitamentsprogram till VD sedan 2000-talets början ökat i Sverige, samtidigt som sambandet ej undersökts i en svensk kontext, syftar studien till att undersöka alternativhypotesen det finns ett samband mellan verkställande direktörers relativa andel rörlig ersättning och diskretionära periodiseringar genom regressionsanalys. Studiens urval baseras på Large och Mid Cap-bolag listade på Nasdaq Stockholm och det slutliga stickprovet utgörs av 208 observationer fördelade över 79 företag under åren 2017-2019. Resultatmanipulation via diskretionära periodiseringar utgör studiens beroende variabel och estimeras genom Modified Jones Model medan ration rörlig till total VD-lön utgör studiens oberoende variabel. Regressionsanalysen påvisar ett signifikant positivt samband på 5 %-nivån mellan resultatmanipulation och andel rörlig lön. Detta indikerar att bolag med hög andel rörlig lön har lägre resultatkvalitet.

Denna studie undersöker om det går att få överavkastning genom att använda periodiseringskvalitet som en investeringsstrategi. Studien utförs på 91 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden Q1 2012 - Q4 2019. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har visat ett positivt samband mellan periodiseringskvalitet och framtida avkastning samt att det utgör en övertygande anomali (Fama och French, 2008; Sloan, 1996). Denna anomali innebär att det varit möjligt att få överavkastning med en investeringsstrategi baserat på periodiseringskvalitet, vilket Bandyopadhyay et al. (2017) bekräftar i sin studie. För att mäta överavkastningen kopplat till periodiseringskvalitet skapar vi en hedgeportfölj som går lång i portföljen med högst periodiseringskvalitet och kort i portföljen med lägst periodiseringskvalitet. Hedgeportföljen ombalanseras kvartalsvis på periodiseringskvalitet och vi tar hänsyn till riskjusterad överavkastning genom Jensens alfa. Vi finner en underavkastning på 0,8 procent utan signifikans för hedgeportföljen. Studiens resultat ger tecken på att periodiseringskvalitet inte utgör en anomali på den svenska marknaden och att det således inte går att få överavkastning med denna investeringsstrategi.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.

Titel: Resultatmanipulation i ekonomiska kriser? - En studie av svenska bolags resultatmanipulation under COVID-19 pandemin. Datum: 2 juni 2022 Författare: Shajwan Karimi & Ludvig Trolle Grzechnik Handledare: Roland Almqvist Nyckelord: Resultatmanipulation, COVID-19, diskretionära periodiseringar, modifierade Jones-modellen, statliga interventioner (omställningsstöd). Forskningsfråga: Återfinns det en högre nivå av resultatmanipulation under COVID-19? Föreligger det något samband mellan statliga interventioner och nivå av resultatmanipulation? Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka om statliga bidrag som ges ut under ekonomiska kriser har inverkan på nivån av resultatmanipulation. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där årsredovisningsdata från 2010–2020 hämtats från 9191 svenska bolag och med hjälp av den modifierade Jones-modellen beräknas diskretionära periodiseringar. Vidare genomförs t-tester, korrelationstester och regressionsanalys för att undersöka samband för att svara på studiens syfte. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av teori och tidigare forskning om redovisningskvalitet, den positiva redovisningsteorin, resultatmanipulation och statliga interventioner, revision och resultatkvalitet och den modifierade Jones-modellen. Resultat: Resultatet påvisar en generellt högre nivå av diskretionära periodiseringar under pandemiåret 2020. Dock återfinns ingen förhöjd nivå av manipulation i samband med statliga interventioner på branschnivå. Studien pekar på att resultatkvalitet snarare tenderar till att öka i takt med statliga bidrag.

Aktiebolagslagen (2005:551) 4 kap. 5§ är ett avsteg från likhetsprincipen eftersom aktier med olika röstvärden tillåts. Vi undersöker om svenska noterade företag med röststarka aktier använder mer eller mindre resultatmanipulation än andra företag. Eftersom ägare i företag med röststarka aktier enklare kan erhålla kontroll torde agentproblem mellan företagsledning och ägare minska. Dock riskerar nya agentproblem uppstå mellan kontrollerande ägare och minoritetsägare. Dessutom värderas företag med röststarka aktier lägre än andra företag, vilket skapar incitament att sänka kostnaden för eget kapital genom resultatmanipulation. Vi undersöker resultatmanipulation med tre mått för periodiseringsbaserad respektive operativ resultatmanipulation. Resultaten indikerar att företag med röststarka aktier använder mer periodiseringsbaserad resultatmanipulation än andra företag. Däremot illustrerar operativ resultatmanipulation en tvetydig bild. Vi uppmanar att dessa operationella mått tolkas med försiktighet, då åtgärder kan drivas av olika bakomliggande motiv.

Forskningsfrågor: (1) Beskriva hur byrårotation påverkar revisionskvaliteten. (2) Utforska en indikation på om krav på en obligatorisk byrårotation ärnågot som bör införas för privata aktiebolag. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur byrårotation påverkarrevisionskvaliteten i svenska publika aktiebolag. Metod: Data från årsredovisningar har samlats in och analyserats genom denmodifierade Jones-modellen för att estimera revisionskvaliteten. Slutsats: Studien visar att det inte finns ett signifikant samband mellanrevisionskvalitet och byrårotationer i svenska publika aktiebolag.När en byrårotation sker i ett aktiebolag leder det ej till högrerevisionskvalitet. / Research questions (1) Describe how audit firm rotation affects audit quality. (2) Explore an indication of whether mandatory audit firm rotationrequirements should be introduced for private limited companies. Purpose: The purpose of this study is to investigate how audit firm rotationaffects the audit quality of Swedish public listed companies. Method: Data from annual reports have been collected and analyzed using themodified Jones model to estimate the audit quality. Conclusion: This study shows that there is no significant relationship betweenaudit quality and audit firm rotations at Swedish public listedcompanies. When an audit firm rotation takes place in a public listedcompany, it does not lead to a higher audit quality.