Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

Tidigare forskning har visat att bolag har olika incitament för att manipulera sina resultat och att det tenderar att ske mer ofta under finansiella kriser. Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan globala kriser och resultatmanipulering i svenska bolag med regressionsanalys. Urvalet i studien baseras på Small-, Mid- och Large-cap bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien utgörs av 220 observationer under åren 2017, 2018, 2019, 2020 och 2021. Resultatmanipulation via totala periodiseringar utgör studiens beroende variabel och beräknas med den Modifierade Jones Modellen. Studiens oberoende variabler utgörs av 1 dividerat med totala tillgångarna för föregående period, förändring i kontanter samt anläggningstillgångar. Regressionsanalysen påvisar inget statistiskt signifikant bevis för att svenska bolag resultatmanipulerar mer eller mindre under kriser.

Sammanfattning Titel: Resultatmanipulering bland svenska aktiebolag åren innan konkurs. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Mohammed Nader Hamidi och David NgodaHandledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – januari Syfte: Studiens syfte är att undersöka om svenska aktiebolag resultatmanipulerarår innan konkurs och ifall de använder sig av en positiv eller negativresultatmanipulering år innan konkurs. Och om resultatmanipulering berorpå kapitalintensitet samt företagsstorlek under åren innan konkurs. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ undersökning där sekundärdata från åren2010–2020 samlats in från databasen Retriever Business. Denna studie har använt sig av den modifierade Jones-modellen för att mäta onormalaperiodiseringar som en proxy, för att mäta resultatmanipulering. SPSS ochExcel användes för att ta fram alla beräkningar, som är grunden tillstudiens resultat och slutsats. Resultat & slutsats Resultatet från denna undersökning till skillnad från tidigare studie visaratt svenska aktiebolag inte manipulerar resultat år innan konkurs.Dessutom har denna studie till skillnad från tidigare studier funnit attresultatmanipulering inte beror på kapitalintensitet samt företagsstorlekåren innan konkurs bland svenska aktiebolag. Bidrag: Denna undersökning kan bidra med en ökad förståelse för hurredovisningsnormerna kan utvecklas och reformeras för att stävjauppkomsten av resultatmanipulation för exempelvis reglerare ochinvesterare i Sverige. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att exempelvis använda olikamodeller i mätningen av resultatmanipulation, detta för att få ett bredareperspektiv. Ett annat förslag kan vara att även använda svenskabörsnoterade aktiebolag i fortsatt forskning. Nyckelord: Diskretionära periodiseringar, Earnings management, konkurs, denmodifierade Jones-modellen, redovisning, periodiseringar.

Denna studie syftar till att undersöka skillnader i förekomsten av resultatmanipulation mellan den internationella redovisningsstandarden IFRS och huvudregelverket inom K-regelverken, K3. Studiens hypotes är att företag som tillämpar IFRS, som har mer vägledning och mer omfattande upplysningskrav än K3, uppvisar lägre grad av resultatmanipulation. Resultatmanipulation mäts av studien primärt genom en regressionsanalys, vilket ger ett mått på diskretionära periodiseringar vars resultat testas mellan de olika redovisningsstandarderna. Sekundärt undersöks resultatmanipulation genom visualisering av företagens önskan att slå uppsatta mål i histogramform. Vidare testas asymmetrin i histogrammens staplar kring gränsvärdena för att testa förekomsten av resultatmanipulation via target beating. Resultaten indikerar på att företag som redovisar enligt K3 resultatmanipulerar mer än företag som redovisar enligt IFRS.

Denna studie undersöker om det föreligger en skillnad i resultatkvalitet mellan familjeföretag och icke-familjeägda företag i en svensk kontext. Likt tidigare studier utgår denna studie från agentteorin, the alignment effect och the entrenchment effect. Majoriteten av tidigare studier inom området har främst genomförst i USA eller Ostasien och finner tvetydliga resultat. För att mäta hur ovan nämnda teorier påverkar familjeföretags resultatkvalitet i Sverige använder denna studie den modifierade Jones-modellen för att beräkna företagets diskretionära periodiseringar, vilka används som proxy för resultatkvalitet. Genom en multipel regressionsmodell på ett stickprov om 1475 observationer från NASDAQ Stokholms Large-, Mid- och Small cap-listor under perioden 2003 - 2013 finner denna studie, i enlighet med the entrenchment effect, att familjeföretag i genomsnitt har en högre grad av diskretionära periodiseringar än icke-familjeägda företag.

Denna studie undersökte om företagsstorlek påverkar förekomsten av resultatmanipulation på Stockholm OMX large cap och mid cap. Studien undersökte om dessa företag använder sig av periodiseringsbaserad resultatmanipulation för att uppnå ett mer positivt eller negativt resultat. För att studera förekomsten av periodiseringsbaserad resultatmanipulation applicerades den modifierade Jones modellen för att identifiera diskretionära periodiseringar. I samband med detta utfördes en regressionsanalys för att förklara sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna. Datainsamlingen skedde via databasen Orbis och urvalet för studien var 154 företag. Resultatet bekräftar att det finns ett signifikant samband mellan periodiseringsbaserad resultatmanipulation och företagsstorlek. Förklaringsvariabeln är dock låg. Studien kan även visa att företag som är noterade på Stockholm OMX large cap resultatmanipulerar i större utsträckning än företag noterade på mid cap och gör det främst för att uppnå ett lägre redovisat resultat. Studien fann även att företag noterade på mid cap resultatmanipulerar i huvudsak för att minska det redovisade resultatet. / This study examines how company size affects the occurrence of earnings management on Stockholm OMX large cap and mid cap. The study further aimed to investigate whether these companies use accrual-based earnings management to achieve a more positive or negative result. To study the occurrence of accrual-based earnings management, the modified Jones model has been applied to identify discretionary accruals. In conjunction with this, a regression analysis was performed to explain the relationship between the dependent and the independent variables. The data collection took place via the Orbis database and the total sample for the study was 154 companies. The result confirms that there is a statistical significance between accrual-based earnings management and company size, however, the explanatory variable is low. The study can also show that companies that are listed on Stockholm OMX large cap use earnings management to a greater extent than companies listed on mid cap and they mainly do so to achieve a lower reported result. The study also found that companies listed on mid cap engage in earnings management to reduce the reported result.

Denna undersökning syftar till att bidra till den mängd studier som belyst området resultatkvalité samt revisionskvalité. En vanligt förekommande proxy för högkvalitativa resultat är mätningen av diskretionära periodiseringar. En stor mängd diskretionära periodiseringar, oavsett om de är resultathöjande eller sänkningar av resultat, ses som godtycklighet från ledningens sida och kan vara tecken på att företaget försökt dölja fundamental prestation. Flertalet studier undersöker vilken roll val av revisionsbyrå spelar för att upprätthålla resultat av hög kvalité och minska risken för earnings management. Syftetmed studien är att undersöka om företag vars revisor tillhör Big Four-firmor kan upprätthålla en högre resultatkvalité kontra Non-Big Four med hänsyn till mängden diskretionära periodiseringar. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad i resultatkvalité beroende på om företagen granskats av Big Four, respektive Non-Big Four. Det krävs däremot vidare forskning med fler variabler, företag, och år för att kunna fastslå resultatet som ett faktum.

Syfte: Resultatmanipulering har visat sig förekomma hos såväl övertagande företag som hos målföretag vid situationer där ett företag tar över ett annat. Övertagandets karaktär (fientligt eller välvilligt övertagande) kan påverka hur målföretag tenderar att nyttja resultatmanipulering, eftersom incitamenten vid fientligt och välvilligt övertagande skiljer sig åt. Denna studie har syftet att undersöka förekomst och riktning (uppåt eller nedåt) av resultatmanipulation hos målföretag under året före ett välvilligt övertagande. Metod: Denna studie har ett positivistiskt perspektiv och en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har utförts genom ett kvantitativt förfarande med en longitudinell design. Data har hämtats ur databaserna Thomson Reuters Eikon och Thomson Reuters Datastream, och data har analyserats med vedertagna statistiska metoder. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att målföretag tenderar att manipulera sina resultat i en nedåtgående riktning under året före ett välvilligt övertagande, vilket korresponderar med tidigare forskning. Även att manipulationen sker med målet att minska redovisade vinster är i linje med vad tidigare forskning har visat. Våra resultat visar även att potentiella skillnader hos redovisningsstandarder mellan USA och Europa inte tycks påverka förekomst eller riktning av resultatmanipulering hos målföretag vid välvilliga övertaganden. Förslag till vidare forskning: Vi har identifierat behov av vidare studier på följande områden: vi finner det motiverat att undersöka övertaganden där målföretaget är utomeuropeiskt men det övertagande företaget europeiskt. Vi finner det även motiverat att studera kassaflödesmanipulering istället för diskretionära periodiseringar eftersom en sådan studie kan ge en fullständigare bild av incitament och manipuleringens förekomst och riktning. Slutligen kan en jämförelse mellan länder med skilda redovisningsstandarder, och en studie som fokuserar på onoterade istället för noterade företag, tillföra ny information till litteraturen om resultatmanipulering. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar på det teoretiska planet genom att fylla ett gap i forskningen om resultatmanipulering hos målföretag vid välvilliga övertaganden i Europa. Denna studie ger stöd för påståendet att incitament för användandet av resultatmanipulering samt dess riktning (uppåt eller nedåt) skiljer sig mellan fientliga och välvilliga övertaganden. På det praktiska planet kan våra resultat vara till hjälp för lagstiftare och yrkesverksamma inom redovisning eftersom en ökad insikt i hur resultatmanipulation används ger bättre förutsättningar att motverka att denna sker. / Aim:Earnings management has been shown to take place at the acquiring form and at the target firm in takeover situations. The character of the takeover (friendly or hostile)can influence how target companies tend to utilize earnings management since incentives to manipulate varies between the twodiffering attitudes. The aim of this study is thus to investigate whether earnings management is utilized by target companies during the year preceding the takeover. As a side effect the net direction (upward or downward) of the manipulation will be revealed. Method:This study is based in the positivistic philosophy with a hypothetical deductive mode of operation.The study isquantitative with a longitudinal design. The secondary data used islocated and complied using the Thomson Reuters Eikon and Thomson Reuters Datastream databases. These data arethen handled and analyzed through well-recognized statistical methods. Results & conclusions:The results of the study show that target companies tend to manage their earnings in a downward manner during the year preceding a friendly takeover. That earnings management occurs in this context corresponds with previous research. The finding that the earnings are managed downward also coincides with earlier research. Our results also show that the distinction between the Americanand Europeancontexts have no effect on the prevalence of earnings management by target companies in friendly takeovers. Suggestions for future research:We identified the need for future research in the following areas: a study with a sample in which only the target company is non-European, but the acquiring firm is European. We also find that a study with a focus on real activitiesmanagement, rather than discretionary accruals could provide additional contributions. A deeper look at the differences between countries with differing accounting standards and a greater focus on unlisted, rather than listed, companies could give additional contributions as well. Contribution of the thesis:On a theoretical level our results enrich the existing body of knowledge and fill a void in the current research. The results lend support to the assertion that the incentives for earnings management and the direction (upward or downward) it takes differs between friendly and hostile takeovers. On a practical level our results might prove useful to lawmakers and practicing accountants considering a greater understanding of earnings management give these actors a greater likelihood to prevent manipulation from taking place.

Titel: Earnings management i svenska kommuner Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Frida Johansson och Jonas Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 – januari Syfte: Syftet med studien var att undersöka och kartlägga huruvida earnings management i form av diskretionära periodiseringar förekommer i svenska kommuner. Metod: I studien har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Finansiell information rapporterad från de 289 svenska kommunerna inhämtades från Statistiska Centralbyråns databas för räkenskapsåren 2017–2020. Insamlad data har testats med hjälp av multipla regressionsanalyser och har analyserats via statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet relaterat till studiens första hypotes påvisade ett starkt signifikant, negativt samband mellan den relativa förändringen i periodiseringskostnader och större underliggande underskott innan dessa periodiseringskostnader. Det negativa sambandet kan tolkas som att de svenska kommunerna inte är benägna att belasta större underskott med ytterligare periodiseringskostnader enligt teorin om reningsbad. Utifrån resultatet falsifieras studiens första hypotes. Resultatet kopplat till studiens andra hypotes påvisade ett mindre signifikant samband, vilket ger, om än icke signifikant, visst stöd till antagandet om att de svenska kommunerna strävar efter att rapportera moderata överskott. Utifrån resultatet falsifieras dock även studiens andra hypotes. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande earnings management i de svenska kommunerna genom förekomsten av diskretionära periodiseringar. Studien bidrar även till ett nytt teoretiskt perspektiv genom att föra in resultatutjämningsreserven i förklaringsmodellen till varför graden av earnings management i de svenska kommunerna minskat i omfattning. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning vore att undersöka om förekomsten av reningsbad och resultatutjämning som metod skiljer sig åt mellan kommuner de år ett val äger rum eller när en revision har skett. En annan synvinkel hade varit att genomföra studien med en kvalitativ inriktning. Detta då det endast finns ett fåtal tidigare studier gällande earnings management inom kommunsektorn som har använt sig av en kvalitativ metod. / Title: Earnings management in Swedish municipalities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Frida Johansson and Jonas Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: The aim of the study was to investigate and identify whether earnings management in terms of discretionary accruals occur in Swedish municipalities. Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Financial information reported from the 289 Swedish municipalities was obtained from Statistics Sweden database for the financial years 2017-2020. The collected data was tested using multiple regression analyses and is analyzed through the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The results related to the first hypothesis of the study demonstrated a strongly significant, negative relationship between the relative change in accrual costs and larger underlying deficits before these accruals. The negative relationship was interpreted as if Swedish municipalities are not likely to burden larger deficits with additional accruals, according to the theory of big bath accounting. Based on the results, the first hypothesis of the study was falsified. The results related to the second hypothesis of the study, indicated a smaller significant correlation which provides, although non-significant, support for the assumption that the Swedish municipalities strive to report moderate surpluses. Based on these results, the second hypothesis of the study is also falsified. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research for the Swedish municipalities on whether earnings management occurs in terms of discretionary accruals. The study also contributes to a new theoretical perspective by introducing RUR (profit equalization reserve) into the explanatory model of why earnings management has decreased in Swedish municipalities. Suggestions for future research: A suggestion for further research would be to investigate whether big bath or income smoothing as a method differs between municipalities in the years when an election takes place or when an audit has taken place. Another point of view would have been to conduct the study with a qualitative focus, as there are only a few previous studies for earnings management in the municipal sector that have used a qualitative method.

Världen ställdes 2020 inför en helt oväntad pandemi som pågick fram till 2022. Under pandemins gång tillkom flertalet olika lagar, stöd och begränsningar för både personer och företag. Vissa av dessa åtgärder var så extrema att ingen hade kunnat förutse att något sådant skulle ske. Eftersom detta hände hastigt uppstod en politisk osäkerhet där ingen riktigt visste vad som skulle hända i framtiden. Tidigare forskning har visat på att hastiga och oförutsedda förändringar angående politik, ekonomi eller lagar leder till en politisk osäkerhet och att denna osäkerhet i sin tur leder till en påverkan på företags användning av earnings management. Mycket tidigare forskning har gjorts inom ämnet earnings management men det finns inte många studier på covid-19 pandemins påverkan. Den forskning som finns är gjord på företag som ligger i andra länder än Sverige och har visat på en påverkan. Syftet med den här studien är därmed att se om även svenska företag har ökat sin användning av earnings management under pandemiåren 2021-2022. Studien utgår från en kvantitativ metod, med en deduktiv ansats och är en studie baserad på paneldata för åren 2018-2019 och 2021-2022. För att undersöka om earnings management har förekommit används den modifierade Jonesmodellen för att beräkna de diskretionära periodiseringarna som svenska börsnoterade företagen gjort. Urvalet bestod av 160 bolag som är listade på Large-, Mid- och Small cap-listorna på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att det finns en signifikant ökning i användningen av earnings management efter pandemins utbrott jämfört med före pandemin började. Vidare visar regressionsanalysen att pandemin hade en påverkan på förändringen. Men påverkan var liten och det finns en möjlighet att en annan variabel är den kausala variabeln. Uppsatsens språk i resterande del är svenska. / In 2020 the world faced an unexpected pandemic that continued until 2022. During the course of the pandemic numerous laws, subsidies and restrictions, both for private individuals and companies were implemented. Some of these measures were so extreme that no one could have predicted them in advance. Because this happened suddenly, political uncertainty arose whereby no one knew what was going to happen in the future. Previous research has shown that sudden and unpredicted changes regarding politics, economics or laws lead to political uncertainty and this in turn affects companies´ use of earnings management. There has been plenty of studies regarding earnings management conducted in the past, but very few exist that regards the effect of the covid-19 pandemic. The research that does exist, is about companies in other countries than Sweden and there the pandemic has had an effect on the use of earnings management. The purpose of this essay is to study whether Swedish companies have increased their use of earnings management during the pandemic years 2021-2022 as well. This study is a quantitative study with a deductive approach based on panel data for the years 2018-2019 and 2021-2022. To examine whether earnings management has occurred, the modified Jones model is used to calculate the discretionary accruals for the public Swedish companies. The sample consists of 160 Large, Mid and Small-cap companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The results show an increase in the use of earnings management after the start of the pandemic in comparison with the years before the pandemic. Furthermore, the regression analysis shows that the pandemic had an impact on this change. However, the impact was small and there is a possibility that some other variable was the causal variable. The rest of this thesis is written in Swedish.