Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Arbetets syfte är att på ett metodiskt vis utveckla en produkt som skall fungera som ett tillbehör för en smartphone vid dokumentering. En förstudie gjordes för att få en djupare kunskap och förståelse kring digitala mötesrum, hur en kamera fungerar samt vad upplösning är. Med den informationen gick arbetet vidare till en litteraturstudie kring additiv tillverkning, hur en design kan konstrueras och skrivas ut i 3D-skrivare. Förstudien mynnade ut i en kravspecifikation som låg till grund för konceptgenerering och senare ett resultat.  Resultatet blev en prototyp av en lätt och portabel hållare för smartphones som är utskrivbar via 3D-skrivare och tillverkad i endast ett material vilket medför goda återvinningsmöjligheter för användaren. Prototypen uppfyller flertalet av de delmål som tidigt ställdes upp och huvudsyftet med projektet kunde även tillgodoses. / The purpose of the degree project is to methodically develop a product that will serve as an accessory for a smartphones during documentation. A preliminary study was done to gain a deeper knowledge and understanding of digital meeting rooms, how a camera works and what resolution is. With the information gathered, the work went on to a literature study on additive manufacturing, how a product can be designed and printed digitally. The preliminary study resulted in a requirement specification that formed the basis for concept generation and later a result.  The result was a prototype of a lightweight and portable holder for smartphones that is 3D-printable and made out of only one material, which provides good recycling opportunities for the user. The prototype fulfills most of the sub-goals that were set up early and the main purpose of the project could also be met.

No description available.

<p>Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.</p>

Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler individer möjlighet att studera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer också i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras på flera olika sätt med allt från videoöverförda föreläsningar till självstudier vid datorn. Fjärrundervisning är en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs på grundskolenivå och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna där avstånden till närmaste skola är alltför långa för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en är fjärrundervisningen. Vi har i denna studie undersökt hur distansundervisningen bedrivs i olika konstellationer. Hur detta vuxit fram samt hur det upplevs av berörda parter. Vi har också för avsikt att lyfta fram vilka faktorer som är avgörande för att distansundervisningen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med personer som är involverade i undervisning på distans. De slutsatser vi kommit fram till utifrån vår analys och diskussion är att det framförallt måste ges tid till förberedelser, planering och utbildning av berörd personal. Har man en positiv attityd, starka motiv och en väl fungerande teknik finns goda förutsättningar för att distansundervisningen ska vara ett likvärdigt alternativ till traditionell klassrumsundervisning. Elevresultaten visar också på att det inte förekommer några märkbara kunskapsskillnader mellan elever som läser på distans och övriga samt att man uppfyller läroplanens mål. Videoöverförd undervisning och valet av handledare är mycket viktiga faktorer att ta hänsyn till vid genomförande av distans- och fjärrundervisning.

No description available.

I Sverige idag är det många som kompletterar sin gymnasieutbildning via kurser inom denkommunala vuxenutbildningen (komvux); och många gör det också på distans. För att synliggöradetta växande utbildningsområde som distansundervisningen utgör, fokuserar denna undersökning påde undervisande lärarnas tankar kring denna form av undervisning vid den kommunalavuxenutbildningen.Frågeställningen tar alltså upp vilka subjektiva teorier lärare inom distansundervisning (vid denkommunala vuxenutbildningen) har om sin distansundervisning; samt hur dessa subjektiva teorierförhåller sig till andra lärteorier. Som teori handlar Forskningsprogrammet ”Subjektive Theorien”om hur man vetenskapligt kan undersöka de teorier som människor har och uttrycker i vardagen.Teorins forskningsansats är inte att undersöka hur människor gör (handlingar), utan hur människortänker om sina handlingar, dvs. om deras kognitiva strukturer.För att undersöka detta valdes sex lärare ut vid en distansskola inom den kommunalavuxenutbildningen. Med dessa sex lärare genomfördes sedan semi-strukturerade narrativa intervjuer.Områden som behandlades var bland annat betygens reliabilitet – plagiat och fusk, elever i klassrumkontra på distans samt mer specifikt om hur lärarna såg på de elever som läser på distans. Ävenlärarnas syn på diskussion/grupparbete togs upp.Det som framkom var subjektiva teorier där lärarna var mycket utförliga, detaljerade ochnyancerade, samtidigt som det också framgick att lärarnas teoretiska kännedom om de olikaformerna av distansundervisning och om kopplingar till lärteorier var svagt utpräglad.

Den här studien undersöker huruvida fyra behöriga lärare på olika svenska gymnasium samt tvåelever på ekonomiprogrammet upplever distans och fjärrstudier med fokus på ämnetföretagsekonomi. Genom en kvalitativ undersökning vill författaren få fram effektiva didaktiskaverktyg som likställer och jämför distans och fjärrundervisning med den traditionella undervisningeni ett klassrum. Tidigare forskning visar på att distans och fjärrundervisning inte alltid passar alla menatt det kan likställas med den traditionella undervisningen. Samtidigt visar forskning också på att densociala kontakten begränsas men att andra medel och verktyg istället kan användas. Resultatet istudien påvisar hur fyra olika lärare inom olika ämnen, vissa med mångårig erfarenhet avdistansundervisning har varierande upplevelser av distans och fjärrundervisning samt vilka fördelaroch utmaningar dessa möter i sin vardag. Slutligen visar detta examensarbete på attdistansundervisningen erbjuder många olika och nya möjligheter men det kräver i sin tur också ettannorlunda sätt att arbeta och undervisa samt bli undervisad på.

Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.

Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.