Under 2019 drabbade covid 19 hela världen och även skolan har drabbats av pandemin liksom andra verksamheter i Sverige. Universitet, Folkhögskolor och gymnasieskolor har omvandlat klassrumsundervisning till distans/fjärrundervisning. Syftet med studien är att öka kunskap om engelsklärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever under covid 19 pandemin. För att belysa engelsklärares upplevelser av distansundervisning har jag valt att använda kvalitativ metod för insamling av material i form av semistrukturerade intervjuer. Sex lärare inom grundskola 7–9, som jobbar med att undervisa i engelska för nyanlända elever på olika skolor, intervjuades. Lärarna måste både stödja eleverna i engelska och samtidigt ge dem tillräckliga digitala kunskaper. Studien visade att lärarna upplevde att problemet inte var bristande digital kompetens utan problemet var pedagogiken under distansundervisningen. Resultaten visar att lärarna upplevde en stor brist i elevernas kunskaper gällande både engelska och digital kunskap. De två problemen existerar parallellt och tillsammans är det en utmaning för lärarna att stödja elevers utveckling och kunskapsinhämtning. Vidare forskning behövs för att ge en tydlig bild av pandemins påverkan på undervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

Den här studien undersöker hur fyra gymnasielärare i Malmö upplever att undervisa i samhällskunskap på distans samt huruvida det går att använda sig av vedertagna didaktiska tankesätt vid distansundervisning. Detta genom en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. Tidigare forskning om ämnet visar att distansundervisning ofta upplevs som positivt av elever, och att likvärdiga resultat går att uppnå på distans som med traditionell undervisning. Vårt resultat visar dock att de lärare vi intervjuat upplever mer eller mindre svårigheter med distansundervisning. Detta grundar sig främst i att det är svårt att använda sig av samma metoder på distans som lärarna normalt sätt använder sig av. Slutsatsen av arbetet är att intervjusvaren tyder på att lärarna ofta upplever en viss problematik med distansundervisning samt att deras undervisningsmetoder har behövt ändras.

Våren 2020 spreds ett coronavirus över världen. Pandemin ledde till att Folkhälsomyndigheten i Sverige valde att stänga ned gymnasieskolorna, vilket innebar att undervisningen över en natt övergick från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Med detta som bakgrund undersöktes i denna studie hur gymnasielärare i matematik arbetade under de första veckorna av omställningen, och vad i undervisningen som hade potential att förbättras. Detta gjordes genom intervjuer med fem lärare från några gymnasieskolor i södra Skåne. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i teorin om transaktionell distans. Utifrån teorin togs ett verktyg fram, som gjorde att lärarnas undervisning kunde operationaliseras. Undervisningen följde huvudsakligen samma mönster. Lärarna och eleverna följde samma schema som före omställningen, och hade kontakt via ett videosamtal. Lektionerna inleddes med en uppstart och närvarokontroll. Efter det hade läraren någon form av presentation av nytt material, antingen genom livegenomgång eller ett förinspelat videoklipp. Sedan följde oftast eget arbete för eleverna, där de hade möjlighet att ringa upp läraren för att ställa frågor. I slutet av lektionen hade läraren återigen uppsamling med eleverna, och lektionen avslutades. Operationaliseringen visade att den transaktionella distansen mellan elev och lärare var relativt låg, men att det fanns förbättringsmöjligheter. Lärarna behöver verktyg eller metoder som gör att de kan säkerställa att eleverna arbetar med det de ska. Vissa elever har mycket låg autonomi, det vill säga låg förmåga att ta ansvar för sitt lärande, och lärarna saknar goda metoder för att hjälpa dem. Lärarna behöver också hjälp med strategier för att hantera elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Några förslag på konkreta lösningar är utvecklad programvara som gör det möjligt för eleverna att kommunicera med läraren under genomgångarna. En funktion som gör det enkelt för lärarna att dela in eleverna i grupper hade också minskat den transaktionella distansen, eftersom det hade underlättat grupparbeten och därmed god kommunikation elever emellan. Slutligen hade mindre elevgrupper gjort att lärarna hade haft lättare att handskas med den transaktionella distans som oundvikligen uppstår, men det är inte en faktor som är unik för fjärr- och distansundervisning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur omställningen från undervisning i skolan till digital distansundervisning har sett ut och sedan applicera det på SO-ämnet. Detta kommer göras genom att se hur lärare utformar undervisningen, vad den digitala kompetensen har för betydelse, vad det finns positiv och negativt med distansundervisning och hur de sociala aspekterna påverkat elever. Genom olika databaser har vi funnit vetenskapliga texter från flera olika länder. Forskning vi har funnit har lyft fram flera olika aspekter lärare bör ha i åtanke vid distansundervisning samt hur viktig kommunikation är för lärande. Det vi har kommit fram till visar att omställningen har varit väldigt lik runt om i världen men dålig digital infrastruktur, bristande kommunikation och social deprivation har påverkat lärandet negativt. I vår framtida profession tar vi med oss detta då det kan bli aktuellt med digital distansundervisning då pandemier kan återkomma.

I början utav 2020 rullar Covid-19 in över världen och den 11 mars deklareradessjukdomen som en pandemi. För att minska smittspridningen så togfolkhälsomyndigheten och regeringen fram ett antal restriktioner, och den 18 mars så rekommenderades alla gymnasieskolor samt universitet/högskola att bedriva fjärr-eller distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka vilka upplevelser lärare, som aldrig arbetat med distansundervisning tidigare, har haft av den digitalaomställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19-pandemin. I studien undersöks lärarnas upplevelser av omställningen till digitalundervisning, vilka fördelar och nackdelar som visats under perioden samt vilkamöjligheter och lärdomar som kan följa med efter pandemin. Studien gjordes genomen kvalitativ datainsamlingsmetod i form utav semistrukturerade intervjuer med 4olika lärare anställda vid 3 olika universitet i Sverige. Frågorna i intervjuguiden har singrund i den analysmodell som skapats utifrån litteraturgenomgången som ligger tillgrund för arbetet. Studien visar att det fanns brister i de riktlinjer som gavs i början avomställningen och även i strukturen för hur information förmedlades. Lärarnaupplevde att interaktionen mellan lärare och studenter är viktig för en braundervisning. Alla lärare upplever bristen på interaktion mellan lärare och studentersom en stor nackdel i distansundervisning jämfört med campusundervisning. Enfördel som visar sig i studien är att det finns en högre närvaro hos studenterna påföreläsningarna vid distansundervisning. Studien visar även att de lärdomar som gåratt ta med efter pandemin kan vara att utnyttja de digitala verktygen för att undervisahemifrån vid eventuella förhinder som exempelvis sjukdom hos läraren. Ytterligare enlärdom som upptäcktes var hur viktig den sociala kontakten är, inte bara mellanlärare och studenter utan även mellan lärare då alla lärare upplever en minskadarbetsmotivation under den digitala undervisningen.

Denna studie ger en bild av elevernas motivation i samband med distansundervisning inom vuxenutbildningen. Studien visar även olika metoder och strategier som läraren kan använda sig av för att motivera eleverna att vilja lära sig. Syftet med studien är att lyfta fram distansundervisningens betydelse ur vuxna elevers perspektiv och erfarenheter samt att undersöka om den rådande distansundervisningen påverkas av elevers motivation och engagemang. Enligt olika motivationsteorier visar denna studie att för att öka elevernas yttre motivation ska läraren bemöta dem med respekt och vara lyhörd. För att stärka elevernas självkänsla ska läraren hjälpa eleverna att sätta upp realistiska mål som de kan uppnå samt ta vara på elevernas starka sidor. Elevernas psykiska hälsa spelar också stor roll. I detta syfte har jag genomfört en digital enkätstudie i Google Forms med 35 elever. Resultaten visade att motivation och engagemang är jätteviktiga inom distansundervisningen. Studien ger en bra inblick i hur lärare kan motivera och engagera eleverna i att lära sig effektivt. Undervisningen blir attraktivare när den innefattar prestation och erkännande samt när det ges utrymme för eget tänkande, självinsikt och självkänsla. Studien belyser också det faktum att lärarens anpassningar är viktiga för att göra undervisningen mer motiverande.

Covid-19-pandemin påverkade respondenterna på så sätt att undervisningen plötsligt behövde ställas om till distans, vilket medförde en hastigt förändrad arbetssituation. En del respondenter saknade kunskaper och erfarenheter kring användandet av digitala plattformar, vilket bidrog med att arbetssituationen blev svårhanterlig och obegriplig samtidigt som hälsan och deras hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet påverkades till viss del negativt. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärares hälsa och arbetssätt påverkades under covid-19-pandemin. Utgångspunkten i studien är den tidigare forskningen, teorierna sense of coherence (SOC) samt transformativt lärande. För att ta reda på detta har en kvantitativ forskningsmetod använts, där en webbenkät skickats ut till olika gymnasieskolor för att nå ut till deras lärare. Resultatet i studien visade att respondenternas hantering av pandemin varit till viss del utmanande för de flesta samt att de befunnit sig i en främmande situation. Slutsatsen i studien är att respondenternas hälsa påverkades till en viss del negativt, där majoriteten upplevde en sämre arbetssituation. Respondenterna har upplevt en utmanande arbetssituation där de genomgått en transformativ lärprocess som bidragit med nya kunskaper, erfarenheter och nya synvinklar som utvecklats i samband med hanteringen av distansundervisningen.

Utbildning på högskole- och universitetsnivå har under åren 2020-2022 präglats av enorma påfrestningar, förändringar och restriktioner i spåren av den pandemi som drog över världen. Under våren 2020 behövde många lärare inom högre utbildning, över en natt, ställa om sin undervisning från campusbaserad undervisning till onlinebaserad distansundervisning och många studenter fick därmed också helt andra förutsättningar inom sina utbildningar. Men denna nya situation var emellertid inte endast till ondo. Den väckte nämligen också i många fall nya progressiva pedagogiska och didaktiska idéer som gjorde det möjligt att fortsätta bedriva undervisning även om ett stort antal studenter inte var på plats i lärosalen. En av dessa idéer är den synkrona formen av hybridundervisning där studenter erbjuds att ta del av en och samma läraktivitet antingen genom att delta fysiskt på campus eller digitalt på distans. Denna studie utgör både ett didaktiskt och vetenskapligt kunskapsbidrag till den här formen av undervisning genom att, med kursdeltagares uppfattningar och erfarenheter som grund, sätta fingret på möjliga vinster och utmaningar i en högskolepedagogisk kontext och därmed vägleda lärare som vill prova på att undervisa på detta sätt i framtiden.

I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera. Dessutom anser DUKOM att fria undervisningsformer skapar möjligheter att spara pengar genom minskade lärartimmar. Jag har valt att göra en empirisk undersökning på en Komvuxskola där man använder sig av en form av flexibelt lärande, för att analysera hur lärarna ser på eleverna studiesituation. Går det att anpassa flexibla kurser efter elevernas olika behov och är det förenligt med att spara pengar genom minskade lärartimmar? / This essay deals with flexible learning as a study form. Flexible learning is a growing type of teaching in Sweden that is becoming more and more popular. The Swedish Government invests millions of crowns to develop flexible learning and support life long learning. Authorities such as DUKOM mean that flexible learning is a good alternative to traditional teaching because it is possible to individualize. In addition, DUKOM is of the opinion that flexible learning creates opportunities to save money by cutting down on teachers. I have chosen to make an empirical examination in a school for adults where flexible learning is used as a type of teaching, in order to analyse how the teachers there view the students' situation. Is it possible to adapt flexible courses after students' various needs and at the same time save money by reducing the number of teachers?