Den aktuella ämnesplanen för idrott och hälsa betonar att undervisningen ska syfta till att utveckla elevernas förmågor och kunskaper inom området. Detta tycks dock inte riktigt stämma överens med undervisningen som sker ute i skolorna. Där tycks syftet med undervisningen vara mer implicit och ett större fokus ligger på att aktivera eleverna än att utveckla förmågor. I och med Covid-19 pandemin så ställdes lärarna inför en ny utmaning då all gymnasieutbildning flyttas över till distans för att minska smittspridningen. Vissa källor menar på att undervisning på distans skapar tillfällen för lärarna att fundera över undervisningens syfte vilket kan ha bidragit till förändringar i undervisningen. Undersökningen syftar därför till att undersöka vad som framställs som undervisningens syfte när lärare i idrott och hälsa beskriver sin undervisning och de uppgifter eleverna fått på distans i och med Covid-19 pandemin. För att göra detta har jag gjort en diskursanalys på data från sex lärare. Datan bygger på en kvalitativ enkät och uppgifter som lärarna har använt sig av under våren 2020. Resultatet visar på tre diskurser som har analyserats ur datan: riskdiskurs, aktivitetsdiskurs och bedömningsdiskurs. Riskdiskursen var starkt förknippad med distansundervisningen då lärarna poängterade elevernas stillasittande under pandemin. Distansundervisningen återfanns även i bedömningsdiskursen då lärarna uttrycker svårigheter i att bedöma elevernas kvalitativa rörelseförmåga på distans. I bedömningsdiskursen fann jag även starkast kopplingar till ämnesplanens syfte som att utveckla förmågor och kunskaper hos eleverna. Jag ser med fördel att distansundervisningen kan skapa möjligheter till en mer individualiserad undervisning som kan fokusera mot att utveckla elevernas kunskaper och förmågor. För att göra detta ger jag förslag på att inkludera mer teknologi i distansundervisningen.

Studien syftar till att undersöka studenternas uppfattningar om social interaktion och dess betydelse i distansundervisning. För att undersöka fenomenet social interaktion har Illeris (2018) teori och den fenomenografiska ansatsen tillämpats. Tio studenter från tre olika lärosäten har intervjuats. Studenternas uttalanden har varit en grund till fem beskrivningskategorier och är utfallsrummet av social interaktion. Kategorierna skapades genom att uppmärksamma likheter och skillnader i deras uttalanden. Resultatet tolkades för en djupare analys med Illeris (2018) teori. I resultatet framgick att social interaktion i distansundervisning uppfattas som ensamt. De interaktioner som begränsas av distansundervisning är kroppsspråk och ögonkontakt samt att befinna sig i det fysiska rummet. De begränsade interaktionerna som uppfattas som främst saknade för att tillgodogöra sig undervisningen är direktkontakt med lärare och samtal med kurskamrater. Studiens resultat visar ett behov av social interaktion för studenter som studerar på distans och har betydelse för att tillgodogöra sig undervisningen.

Undersökningens syfte var att granska lärares och gymnasieelevers attityder till svenskundervisning på distans, för att öka den allmänna kompetensen i distansundervisning av svenska. För att samla in data användes en metodkombination i form av enkätundersökningar med lärare och elever, samt semistrukturerade intervjuer med lärare. Enkätresultatet visade att såväl lärare som elever har en positiv attityd till svenskundervisning på distans, medan intervjuerna visade tvärtom. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var att lärarkåren behöver mer kompetens om svenskundervisning på distans för att kunna sänka sin stressnivå och bedriva en undervisning där de själva känner att de håller en hög kvalitet.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur tre bildlärares planering och undervisning påverkats till följd av coronapandemin under 2020, samt att undersöka vilka problem och möjligheter lärarna upplever i arbetet med bildundervisningen. Empiriinsamling har skett genom digitala semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och tolkats i ljuset av studiens teorier. Studiens resultat visar att lärarna upplever stort motstånd i planering och undervisning, främst på grund av bristen på framförhållning och struktur. Avståndet mellan lärare-elev i form av distansundervisning upplever lärarna påverkar hur väl de kommunicerar med sina elever och att undervisningen behöver vara mer konkret för att spänna över det fysiska avståndet. Lärarna upplever att bristen på fysisk närvaro påverkar deras psyke negativt. De menar att det är i mötet, relationen till sina elever som kreativiteten och energin flödar och att utan eleverna på plats är det svårare att hålla motivationen uppe och att undervisningen inte håller samma kvalitet som innan coronapandemin. Studien avslutas med en diskussion där förslag ges på hur motståndet kan lättas och göra planering och undervisning mer strukturerad och greppbar både för lärare och elever. / This qualitative study aims to investigate how three art teachers' planning and teaching were affected as a result of the corona pandemic in 2020, and to investigate what problems and opportunities the teachers experience in the work with art teaching. Empirical collection has taken place through digital semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic analysis method and interpreted in the light of the study's theories. The results of the study show that teachers experience great resistance in planning and teaching, mainly due to the lack of foresight and structure. The distance between teacher-student in the form of distance learning, the teachers experience, affects how well they communicate with their students and that the teaching needs to be more concrete to span the physical distance. Teachers feel that the lack of physical presence has a negative effect on their psyche. They believe that it is in the meeting, the relationship with their students that creativity and energy flow and that without the students in place it is more difficult to keep the motivation up and that the teaching is not of the same quality as before the corona pandemic. The study ends with a discussion where suggestions are given on how resistance can be eased and make planning and teaching more structured and tangible for both teachers and students.

Våren 2020 tömdes svenska gymnasiums skolbyggnader och klassrum på både lärare och elever på grund av coronapandemin. Sveriges gymnasielärare skulle nu undervisa sina elever på distans och syftet med denna studie är att studera hur samhällskunskapslärare på två olika Stockholmsskolor upplevde möjligheterna att via denna distansundervisning utföra två av den svenska skolans viktigaste uppdrag: det kompensatoriska och det demokratifostrande. Svensk skola misslyckas sedan tidigare med sitt kompensatoriska uppdrag, då elevers sociala klasstillhörighet spelar allt större roll för deras möjligheter att klara skolan. Detta är ett faktum som också visat sig spilla över på samhällskunskapsämnets demokratifostrande uppdrag. Svenska elevers demokratikunskaper har nämligen också visat sig tätt kopplade till deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där elever från högre social klass är mycket bättre demokratiskt »fostrade«. Samtidigt pressas denna svenska skola av besparingskrav och en konstant jakt på effektiviseringar, där just en ökad digitalisering ofta ses som en nyckel för att kunna genomföra dessa effektiviseringar i framtiden. Under våren 2020 öppnades en lucka i tiden där jag i detta examensarbete tilläts studera hur svenska samhällskunskapslärare upplevde hur det fungerade att utföra det kompensatoriska och demokratifostrande uppdraget via deras helt digitala distansdidaktik. Genom att undersöka två olika gymnasieskolor i Stockholm, med väldigt olika elevunderlag vad gäller social klass, når denna studie slutsatsen att såväl det kompensatoriska uppdraget som det demokratifostrande uppdraget upplevs försvårat under perioden med distansundervisning. Samhällskunskapslärarna på skolan med elever som har svårare att nå målen upplever att deras möjligheter att nå ut till dessa elever försämrats och att det kompensatoriska uppdraget kommit i kläm. På båda skolorna har lärarna upplevt tydliga problem med att utföra de delar som de brukar prioritera i det demokratifostrande uppdraget, vilket lär kunna förstärka skillnaderna i demokratikunskaper mellan elever från olika sociala klasser, enligt min analys. För att placera in studien i sin skolpolitiska nutidskontext lyfts också lärarnas upplevda arbetssituation in i studien, då det i relativt stor mån påverkat deras val av didaktik. Arbetssituationen upplevs försämrad för de lärare som försökt arbeta på ett kompensatoriskt sätt under distansperioden.

Under året 2020 har distansundervisning stundtals bedrivits på gymnasieskolor på grund av Covid-19 pandemin. Denna forskningsöversikt har för avsikt att undersöka hur matematikundervisning fungerat på distans samt vad distansundervisning i allmänhet har för roll samt användningsområde. Undervisningen i matematiken på distans har ofta fortsatt i vanlig ordning där lärare har filmat sin whiteboard-tavla vid genomgångar med hjälp av digitala konferenssystem. Däremot uppmärksammas det att det inte är lika bra och många elever har svårt att följa med, framförallt är det svårt för lärare att bedöma hur väl eleverna följer med. Det har visat sig att styrkor med distansundervisning kan vara en mer lättillgänglig och individanpassad utbildning men att svagheter kan vara ökad arbetsbörda för lärare och mindre social gemenskap. Användningsområden för distansundervisning har identifierats till att dels vara lösningen då närundervisning ej är möjlig och dels till att vara ett komplement. Det är möjligt för elever att ta del av en större variation av kurser än vad deras egna gymnasieskolor kan erbjuda.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har arbetat med distansundervisning under covid-19. Frågeställningarna formulerades på följande vis: ●      Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under covid-19?   ●      Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19? ●      Hur anser lärare i idrott och hälsa att elevernas lärande påverkas av distansundervisning under covid-19? ●      Hur har idrottsundervisningen i fysisk aktivitet bedrivits under covid-19? Metod  Studien innefattar fem lärare i idrott och hälsa på gymnasiet som valdes ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Metoden som användes för datainsamling till denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Data från intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat   Övergripande visade resultatet att det (1) finns många nackdelar och få fördelar med distansundervisning. (2) Lärarna upplevde digital undervisning väldigt olika där lärarna som var tekniskt kunniga upplevde den som enkel att implementera och lärarna som var mindre tekniskt kunniga upplevde svårigheter. (3) Lärarna upplevde att eleverna lärde sig mindre med distansundervisning och (4) eleverna har arbetat med uppgifter enskilt för att sedan filma sitt lärande och progression. Slutsats  I likhet med tidigare forskning visade studien att det finns många nackdelar och problem med distansundervisning. Studien visade även att skolorna och lärarna var dåligt förberedda och hur de upplevde distansundervisningen berodde mycket på teknisk kompetens. Pandemin är levande i allra högsta grad och studien visar att lärare behöver mer teknisk kunskap och skolorna behöver ha en plan för hur distansundervisning ska gå till här och nu men även om det behövs i framtiden. / Aim  The purpose of this study was to investigate how high school teachers taught physical education during distance learning and covid-19.   The study has following research questions:  ●      Witch pros and cons appeared while working with distance learning in physical education during covid-19?  ●      How did teachers experience working with digital tools and internet-based programs during covid-19?  ●      What is the teacher’s opinion about students learning and how it's affected by distance learning during covid-19?  ●      How did teachers educate students in physical education during covid-19?  Method  The study involved five high school teachers in physical education and a qualitative method which included semi structured interviews was used. The collected data was transcribed and then analyzed using a content analysis.   Results  The overall results show that (1) there are many cons and few pros regarding distance learning. (2) Teachers experienced distance learning very differently depending on their internet and digital skills. (3) The students learned less during distance learning and (4) the students worked with different tasks alone and recorded their learning and progression.   Conclusion  Like the other studies the results show that there are many cons and few pros regarding distance learning. The schools and teachers were not prepared for this pandemic and the conclusion is that teachers need more digital knowledge, and the schools need to be prepared.

Denna studie undersöker hur Idrott & hälsa- lärare på gymnasiet under hösten 2020 hanterar omställningen till växelvis distansundervisning i och med Covid-19. Fokus ligger på planering, genomförande samt teknik. Metoden som använts i denna studie är semi-strukturerade intervjuer, och resultatet har analyserats i relation till ramfaktorteori. Resultatet visar på en vilja att lägga teoretiska moment på distansveckorna och praktiska moment ansikte mot ansikte. Innehållet på respondenternas distanslektioner har inte ändrats nämnvärt men upplägget har det. Tillvägagångssätt har varierat mellan uppdrag till eleverna, inspelningar av olika rörelsemoment samt redovisningar online. Respondenterna kan se både möjligheter och svårigheter med upplägget men visar på en preferens förundervisning som sker närvarande på skolan på heltid. De menar att många moment tar längre tid än tidigare samt att det är svårare att utveckla en relation till eleverna. Vidare nämns svårigheter kring den minskade mängden bedömningsunderlag. De nämner möjligheterna att kunna förnya sig själv som lärare som en av möjligheterna med växelvis distansundervisning. Respondenterna har till stor del använt sig av olika digitala verktyg inom teknik och enbart stött på några små problem kring användandet av det i undervisningen. Den snabba kontakten med eleverna nämns som något positivt men relationsmässigt upplevs dock tekniken som ett hinder.

Denna studies syfte var att undersöka gymnasielärares och elevers erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till distansundervisning i ämnet svenska. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med svensklärare och gymnasieelever. Resultatet visar att omställningen från klassrumsundervisning till distansundervisning skedde väldigt fort, men lärarnas höga digitala kompetens bidrog till att distansundervisning i svenska gick relativt bra. Vidare visar resultatet att eleverna var positivt inställda till en början, men att bedriva distansundervisning under en längre period påverkade elevernas mentala mående vilket resulterade i minskad motivation till skolarbete. Följaktligen påverkades elevernas betyg till det sämre och de upplevde att svenskämnet var betydligt svårare på distans. Resultaten skulle troligen ha sett annorlunda ut om informanterna inte hade haft hög digital kompetens som informanterna i denna studie. Slutligen är de lärdomar lärarna tar med sig till framtiden att en blandning av distans- och närundervisning kan vara en möjlighet, eftersom det erbjuder en flexibilitet i undervisningsformen, men studien visar också hur viktig lärarens närvaro och stöd är för en lyckad studiegång för eleverna.