Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar. Resultatet visade inga signifikanta skillnader för att ett mindre fysiskt aktivt arbete kompenseras med en mer fysiskt aktiv fritid. Studien visar på tendenser till högre kompensation av fysisk aktivitet på fritiden hos kontorsarbetare jämfört med undersköterskor.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv belysa hur skola och lärare arbetar med samverkan med hemmet samt hur lärare arbetar för att lyckas upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien syftar även till att undersöka hur lärare tänker kring vårdnadshavares betydelse för barnens utbildning.  Detta för att det i sin tur enligt aktuell forskning påverkar hur läraren ser på vikten av att upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien utgår ifrån hermeneutiken och kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med sex stycken lärare från fyra olika mellanstadieskolor i en liten kommun i södra Sverige. Till studiens teoretiska utgångspunkt användes Bronfenbrenners sociologiskt och antropologiskt inspirerade systemteori. Det framkom i resultatet att samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare är en mycket viktig del i elevens skolframgångar enligt respondenterna. De flesta respondenterna underströk också att om lärarna har med sig vårdnadshavarna så har de allt vunnet. För att lyckas skapa ett gott samarbete med alla vårdnadshavare ansåg respondenterna att det var viktigt att upprätta en god relation, att ha ett gott bemötande och ett tidigt förtroendeskapande möte med vårdnadshavarna.

<p>Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.</p>

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning på att särskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsägelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen närmare. Syftet med vår studie blev därmed att undersöka hur lärare tänker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studiedär fokusgrupper har använts som metod. Resultatet visar på att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande. Somliga menar att det är svårt att arbeta på ett inkluderande sätt och att de därförtvingats välja särskiljande tillvägagångssätt. Vidare talar pedagogerna om specialpedagogiska insatser utifrån ettkompensatoriskt perspektiv eftersom de tillskriver eleverna problem. Studien visar därmed att inkluderingsvisioneninte har fått fäste på våra undersökta skolor.

<p>Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.</p>

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

I detta arbete undersöks förskollärares upplevelser av det specialpedagogiska uppdraget i förskolan samt framskrivningen av sagda uppdrag i Salamancadeklarationen. Vidare analyseras kopplingar mellan dessa med hjälp av tre perspektiv på specialpedagogik sammanfattade av Claes Nilholm (2020). Dessa perspektiv är den teoretiska ansats studien utgår från. I arbetet används kvalitativa metoder som insamling- och analysmetod. Arbetet är uppdelat i två delstudier. Delstudie I består av en intervjustudie med verksamma förskollärare. Studien fokuserar, med hjälp av en semistrukturerad intervju, på förskollärares upplevelser av specialpedagogik i förskolan. Intervjuerna transkriberas och analyseras med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA) och de tre perspektiven på specialpedagogik som teoretisk grund. Delstudie II består av en textanalys av ett utdrag av Salamancadeklarationen. Analysen utgörs av en tematisk analys i sex steg med de tre perspektiven på specialpedagogik som teoretisk utgångspunkt. I studiernas resultat finns ett huvudsakligt tema som berör viljan och/eller strävan att inkludera alla barn. Men i förskolans verksamhet finns ett dilemma kring utförandet på grund av bland annat resurser och kompetenser. Spår av kategorisering och integrering återfinns i både intervjuerna och Salamancadeklarationen vilka kan förstås utifrån den resursfördelning som förskolans uppdrag står i relation till. Gällande den likvärdighet som förskolan påstås erbjuda (Lpfö18, 2018, s. 6) kan i arbetet konstateras att den i allra högsta grad kan ifrågasättas vad gäller det specialpedagogiska uppdraget. Slutsatser som dras av arbetets resultat är att förskolan befinner sig i ett dilemma mellan viljan att föra den pedagogiska inkluderingen framåt och att befinna sig i en verksamhet som inte tilldelas tillräckliga resurser för en sådan utveckling.

Enligt läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) fastslås att barn innehar rätten till en likvärdig utbildning, oberoende av förutsättningar eller behov. Mot bakgrund av detta avsåg författarna att studera pedagogers upplevelse och förståelse kring inkluderingsarbetet samt arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I arbetet användes en kvantitativ- och kvalitativ enkät vid insamling av det empiriska materialet och dess analys.  Den teoretiska ansats studien utgick från var Nilholms (2020) tre perspektiv på specialpedagogik. Både delstudie I och delstudie II bestod av en kvalitativ och en kvantitativ enkät med frågor där pedagogers upplevelse eftersöktes kring arbetet med särskilt stöd och inkluderingsarbetet. I delstudiernas resultat eftersträvades alla barns lika värde samt att alla barn inkluderas oavsett behov eller förutsättningar. Däremot visade resultaten i de båda delstudierna att det uppstod ett dilemma huruvida pedagogerna önskade arbeta med barn i behov av särskilt stöd i relation till den verklighet som råder inom förskolan. Resultaten påvisade att de två kommunerna avsaknade resurser likväl som de önskade kompetensutveckling inom området för att ge alla barnen en likvärdig utbildning. Läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) beskriver alla barns rätt för en likvärdig förskola och att verksamheten ska anpassas efter varje barns olika behov och förutsättningar. Resultatet i denna studie visade pedagogers vilja att anpassa verksamheten men att de saknar de resurser som behövs.

Föreliggande studie har till syfte att öka kunskapen om lärares kompensatoriska arbete i sex F-3 klasser. För att samla data har den kvalitativa metoden intervju använts. Studiens resultat illustrerar möjligheter, hinder och påverkande faktorer inom skolans kompensatoriska uppdrag i årskurs F-3. Olika former av samverkan och elevgruppers storlekar har visat sig ha avgörande betydelse för i vilken mån det kompensatoriska stödet kan ges.

<p>Denna studie har syftat till att undersöka och skapa förståelse för hur skolledare/rektorer resonerar runt specialpedagogiska frågor och hur de beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet. Inom vilket eller vilka specialpedagogiskt teoretiska perspektiv förs den specialpedagogiska diskursen bland skolledare/rektorer? Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig inom ett hermeneutiskt och ett tolkande/konstruktivistiskt paradigm. Undersökningsmetoden består av intervjuer med fem skolledare/rektorer inom olika skolverksamheter i en kommun. Intervjuerna analyserades utifrån frågeställningarna genom en analysnyckel och särskilda teman utkristalliserades. Resultaten visar att specialpedagogik är komplext och mångfacetterat och att begreppet specialpedagogik kan ses som en paraplyterm med ett omfångsrikt och växlande innehåll. Samtliga specialpedagogiska perspektiv; det traditionella/kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kommer till uttryck när skolledarna/rektorerna beskriver specialpedagogik i generella termer. Samtliga specialpedagogiska perspektiv återfinns också när skolledarna/rektorerna beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet om än i olika omfattning. Verksamheter inom det relationella perspektivet står tillbaka i jämförelse med verksamheter inom det traditionella/kompensatoriska perspektivet och inte minst dilemmaperspektivet. Slutsatsen av denna studie är att tyngdpunkten i skolledarnas/rektorernas beskrivningar ligger inom dilemmaperspektivet. Dilemmaperspektivet är ett nytt betraktelsesätt när man resonerar runt specialpedagogiska frågor och det behövs mer forskning inom det perspektivet.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>