The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.

Vi ämnar utveckla förståelse för hur gymnasielärare i svenskämnet har upplevt skiftet från klassrumsundervisning till distansundervisning med särskilt intresse av läsning. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Det teoretiska ramverket består av paradigmforskning inom modersmålsundervisning utifrån Sawyer och Van de Ven (2006). Paradigmen är: (1) det akademiska paradigmet, (2) det progressiva paradigmet, (3) det kommunikativa paradigmet och (4) nyttoparadigmet. I Sawyers och Van de Vens (2006) paradigmforskning ingår de didaktiska frågor vad, hur och varför och de används som analysverktyg i vår studie. Studiens resultat visar att lärarna upplever avsaknad av det naturliga samspelet med eleverna. Lärarna upplever att det saknas lässtrategier anpassade för distansundervisningen. Det har blivit svårare för vissa lärare att genomföra läsning av hela romaner med eleverna på distans. Lärarna upplever att vissa elevgrupper behöver tydlig stöttning vid läsning av längre texter och det har blivit svårare på distans. Lärarna har i stor utsträckning försökt efterlikna klassrumsundervisning med varierat resultat. Resultatet tyder även på en tendens att undervisningen går i riktning mot ett digitalt paradigm där de didaktiska frågorna vem och var tar större plats. En av våra slutsatser är att svensklärare ställts inför nya utmaningar under coronapandemin. De nya utmaningarna har ställt krav på lärares kreativitet samt deras didaktiska- och digitala kompetens. En annan slutsats är att läsning av skönlitteratur ersatts med kortare utdrag.

This study aims to find out the advantages and disadvantages of online learning with regards to mathematics. During the Covid-19 pandemic, education could not proceed as usual. Online learning became the solution which affected all subjects including mathematics. This study uses twelve different scientific articles that examine this topic. The advantages and disadvantages of online learning that each article presented were put into a chart. From there, the advantages and disadvantages were color coded according to similarity and put into categories. The categories were then described thoroughly. The results show various problems with online learning, such as: lack of personal contact, restricted pedagogy, worse mathematical abilities among students, technological difficulties, less motivation and a bigger need for support among students. The advantages of online learning were less but consisted of: flexibility, increased technical knowledge and increased motivation. The results show that the articles that were examined contradict each other to some extent. The results were then discussed with regards to strengths, weaknesses and contradictions in the research area. The consequences of the results for the teaching profession were also discussed as well as further research needs.

När covid-19 pandemin drabbade världen i mars 2020 blev det många förändringar i samhället. En av de aspekter som förändrades var att utbildning på vuxennivå övergick till distansundervisning istället för på campus, och på grund av denna övergång uppstod flera problem, både tekniska och icke-tekniska.  Syftet med studien är att undersöka hur distansundervisningen under covid-19 pandemin har påverkat universitetsstudenter i Sverige och Tyskland, och därmed skapa underlag för att förbättra potentiell framtida distansundervisning. Med utgångspunkt i en litteraturgenomgång utformades en enkät i verktyget Survey & Report. Enkäten spreds därefter bland studenter i Sverige och Tyskland. Enkäten har analyserats med hjälp av Excel, där snitt av frågornas svar har beräknats, både totalt samt uppdelat Sverige/Tyskland. En sammanställning har utformats i Excel, och en jämförelse mellan svaren från Sverige och Tyskland har gjorts.  Några av de identifierade problemen som studenterna har upplevt är stress, ensamhet, sämre levnadsvanor, långsam internetuppkoppling samt brist på nödvändiga program och verktyg. Resultatet av studien visar att studenterna generellt har upplevt mer icke-tekniska än tekniska problem så som stress och ensamhet samt mindre studiemotivation och fokus. De upplever även brist på kunskap om tekniken från lärarnas sida vilket är något som har stor potential att förbättras inför framtida situationer. Generellt sett har problemen upplevts i högre grad bland de tyska studenterna än de svenska. För framtida studier är detta en början som hanterar ett antal studenters perspektiv. En utvecklingsmöjlighet för framtida forskare inom ämnet kan vara att inkludera fler skolor i fler länder, och därmed få svar från fler respondenter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever. Reguljära elever pratar mer på jämlik nivå och har livligare diskussioner jämfört med distanseleverna. Elever som har svenska som första språk kommunicerar annorlunda med varandra än elever som har svenska som andra språk. Även samarbetet under laborationen skiljer sig åt mellan reguljära elever och distanselever, där reguljära elever samarbetar mer.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Sverige står idag inför en stor digitaliseringsutmaning med avseende på de stora samhällsförändringarna som skett runt om i världen på grund av coronapandemin. Sedan mars 2020 har vuxenutbildningen och SFI organiserats om till distansundervisning. Många tidigare studier har gjorts utifrån ett lärarperspektiv på distansundervisning, men syftet med denna studie är att undersöka SFI:s C-elevers uppfattningar om för- respektive nackdelar med distansundervisningen under coronapandemin och hur de anser att lärarna kan bidra till deras språkutveckling genom lärarrespons. Det är ett forskningsområde som hittills är relativt outforskat, både i Sverige och internationellt. Materialet till denna uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med informanter från en och samma SFI C-klass på en SFI-skola. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och interaktionens roll för språkinlärning där språk, muntligt som skriftligt, är dialogiskt. Därför anses interaktion som en grundläggande inlärningsstrategi för andraspråksinlärning och utveckling av litteracitet hos SFI C-elever. I resultatet framkommer att SFI C-eleverna upplever att distansundervisningen har fler fördelar än nackdelar och att den kan ge goda resultat i andraspråksinlärningen om muntliga kommunikationsövningar organiseras i form av små gruppsarbeten. Resultatet visar också att framgången med distansundervisningen kan vara beroende av lärarens inställning till distansundervisning och elevernas personliga ansträngningar. Tre av fem informanter är eniga om att lektionsförberedelser spelar en viktig roll för L2-inlärningen på distans. Majoriteten av de tillfrågade SFI C-eleverna anser att muntlig lärarrespons, oavsett responssätt, bidrar bäst till deras språkinlärning. Därför konstateras att distansundervisning kan kombineras med lärarledda lektioner på plats, men bör inte ersätta klassrumsundervisningen just för SFI C-kursen.

En kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur fem informanter från högstadieskolor på Åland gick till väga för att hantera situationen då bildundervisningen var i behov av att kunna genomföras på distans. Studien granskade hur man lyckades behålla kreativiteten hos de unga under Covid19-pandemin. Empirin insamlades genom intervjuer med informanterna, antigen via personliga möten eller mailkontakt. Resultatet visade att perioden av distansundervisning varit oerhört svår och påfrestande, men även lärorik och utvecklande, för både lärare och elever. Det åländska skolsystemet hanterade situationen bra och trots både positiva och negativa erfarenheterfungerade bildundervisningen var slutresultatet lyckat. Elevernas ambitionsnivåer hölls stabila och kreativiteten utvecklades likvärdigt även då skolan använde sig av icke klassiska tillvägagångssätt.

Studien "Distansundervisningens bidrag till undervisning i Idrott och Hälsa: en studie om lärares erfarenheter av pandemin" syftar till att undersöka lärares erfarenheter av distansundervisning och undervisning i skolan på grundskolor under coronapandemin. Målet med studien är att undersöka vilka undervisningsområden inom Idrott och Hälsa som har påverkats av den plötsliga anpassningen till distansundervisning under coronapandemin, samt identifiera vilka förändringar lärare tänker sig kunna behålla från distansundervisning under coronapandemin i den dagliga undervisningen. Baserad på en webenkät som inkluderar 26 respondenter som jobbade inom grundskolan under coronapandemin och med hjälp av mixed-metod analys, visar studien att digitala resurser som mer specifikt relateras till de teoretiska momenten kan behållas för undervisning i skolan efter pandemin. / The study " The contribution of distance teaching to the teaching of Sports and Health: a study on teachers' experiences of the pandemic " aims to examine teachers' experiences of distance learning and teaching at school in primary schools during the corona pandemic. The goal of the study is to highlight which teaching areas in Sports and Health domain have been affected by the sudden adaptation to distance learning during the corona pandemic, as well as identifying which changes they think they can keep to the daily teaching. Based on a web survey that includes 26 respondents who worked in elementary schools during the corona pandemic and using mixed-method analyses, the study demonstrates that digital resources, more specifically related to theoretical knowledge can be retained for teaching in schools.