Syftet med detta examensarbete är att undersöka svensklärares arbete med hemmasittare. Detta görs genom att söka svara på följande frågeställningar:  Vad fokuserar svensklärare på och vilka avvägningar gör de i arbetet med hemmasittare?  Vilka framgångsfaktorer finns det när man jobbar med hemmasittares kunskaper i svenska? Undersökningens relevans motiveras med den betydelse både svenskämnet och fungerande skolgång har för elevers framtida utveckling. Det är därför intressant att se hur lärare  arbetar med att tillgodose kunskaper hos elever som är hemma större delen av sin skoltid. Metoden är en empirisk kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med fem svensklärare verksamma på mellan- och högstadiet. Intervjuerna analyseras utifrån ett antal teoretiska perspektiv, däribland Bernsteins teori om klassifikation och inramning. Även distansundervisning, bedömning och samtal diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv.  Resultatet  av intervjuerna visar att de avvägningarna som svensklärarna gör, när de utformar uppgifter för hemmasittare, är att de väljer bort uppgifter som handlar om samtal och muntliga redovisningar, ofta på bekostnad av en formativ bedömning. Fokus ligger istället på att eleverna ska få grundläggande kunskaper i svenska. De framgångsfaktorer som lärarna uppger är struktur, tydlighet, resurser och flexibilitet. Två av  lärarna i undersökningen har kunnat ge sina elever godkänt betyg i svenska. Det rör sig om tre elever som samtliga går på högstadiet. I två av dessa fall har det  funnits stöttning av assistent eller specialpedagog.

As a result of covid-19 restrictions universities were encouraged to conduct their education remotely. Because of this remote education students could not live the social life they had expected to do during their education. The purpose of our study is to examine the importance of social interactions for the students' learning/academic success during remote education as well as if it was related to any challenges. Furthermore, we intend to compare how the social interactions differ from remote education to the current university-based education. The study was conducted through a qualitative approach with interviews being conducted with students who began their education when it was remote during covid-19. The collected material has been analyzed using Goffman’s dramaturgical theory, social integration and the educational contract. The results show that the students had a lack of social interactions during the remote education. This has also led to a lack of knowledge acquisition for the student when the education was held remotely. The results further show that the student had struggles with the ability to concentrate and motivation during the remote education as well as experiencing difficulties asking for help. In conclusion the results show that the social interaction during university-based education differs significantly from remote education. When the education switched back to being university-based the students got to know each other, which contributed to a better social interaction.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Studiens syfte är att undersöka klassiska sångpedagogers upplevelser av distansundervisning i enskilda lektioner i klassisk sång. Fyra pedagoger som är verksamma vid gymnasieskolor i Stockholm har intervjuats. Den sociokulturella teorin har använts i studien som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att undervisningen på distans inte kan bedrivas på samma sätt som traditionell undervisning i klassrum. Musikaliskt samspel mellan pedagog och elev är svårt med de verktyg som används i dag vid distansundervisning. Den kontinuitet som undervisningen på distans har möjliggjort under Covid-19-pandemin har varit en positiv aspekt då pedagogerna utforskat andra sätt att arbeta med eleverna under distansundervisningen. Andra studier visar också på svårigheter med samspel mellan pedagog och elev och belyser vikten av fortsatt forskning inom området. Det behövs mer forskning inom området för att utveckla de arbetssätt och verktyg som används vid musikundervisning på distans. / The purpose of this study is to explore classical singing teacher’s experiences of remote teaching in one-to-one lessons in classical singing. Four singing teachers who are active pedagogues at high schools in Stockholm have been interviewed. The sociocultural theory has been applied to this study as the theoretic perspective. The result of the study shows that teaching classical singing in remote cannot be taught as it’s taught on location. This is due to the difficulty for musical interaction during distance teaching when using today’s technology. The continuity which remote teaching has allowed during the Covid-19 pandemic is seen as a positive aspect due to teachers exploring other ways of teaching their students remotely. More research on this subject is needed to develop the work procedure and the tools that are used in remote teaching. Other studies also highlight the difficulties of musical interaction between teachers and students during remote teaching and stress the need of further research within the field.

As technological advancements and improvements are made, the concepts of school digitalization and distance teaching become increasingly interesting and relevant. While distance teaching has existed for over a decade, it was not commonly practiced until the global pandemic 2020 where schools all around the world decided that teaching would be conducted remotely reduce the risk of spreading COVID-19. Sweden was one of these countries and decided that teaching in Swedish upper secondary schools would transition into being conducted at a distance. This master thesis focuses on students’ and teachers’ experiences of distance teaching in upper secondary school mathematics in Sweden during the years 2020-2022. The study is divided into two parts, one with a research purpose of examining how distance teaching has influenced students’ and teachers’ experiences of teaching and learning mathematics, and the other with the intent to create a support material in the form of a handbook to facilitate and integrate distance teaching in upper secondary school mathematics. Quantitative and qualitative data were gathered from 80 students using an online survey and nine interviews with three being with teachers and six being with students. The quantitative data were analyzed thematically to identify focus points and resulted in the focus of five different aspects of mathematics teaching - students’ general work, student motivation, the possibility of receiving help from a teacher, classroom communication and classroom participation. The theoretical frameworks used were sociocultural theory and equivalency theory. Results from the quantitative data revealed that students’ experiences of distance teaching were mostly negative with a very small amount noting positive experiences. A small but notable amount stated that distance teaching had no effect on their learning experiences. Qualitative findings revealed that the reason for the negative experience was that most students were dependent on external factors such as outer motivation, social interaction, teacher help and classroom communication. Students who were not negatively affected were self-regulating and whose studies and learning were independent of external factors. The development part of this study aimed at developing a handbook that could help schools implement and utilize distance teaching. The handbook was created through analyzing previous findings to identify challenges and difficulties with distance teaching that the writers could provide potential solutions for, and advice on, how to prevent. The initial prototype of the handbook was exposed to a limited form of testing due to upper secondary schools having transitioned back to traditional teaching at the time of the study. Therefore, the presented version of the handbook remains a prototype. / I takt med att tekniska framsteg och förbättringar görs blir digitalisering inom skolväsenden och distansundervisning alltmer intressanta och relevanta. Även om tillgängligheten till distansundervisning har funnits i över ett decennium, var den inte vanligt förekommande förrän den globala pandemin 2020 där skolor runt om i världen beslutade att undervisning skulle bedrivas på distans för att minska risken för spridning av COVID-19. Sverige var ett av dessa länder och beslutade att undervisning i svenska gymnasieskolor skulle övergå till att bedrivas på distans. Detta examensarbete fokuserar på elever- och lärares erfarenheter av distansundervisning i matematik på gymnasieskolor i Sverige under åren 2020–2022. Studien har två huvudsakliga syften, det första syftet är att identifiera hur distansundervisning har påverkat elever- och lärares upplevelser av undervisning av gymnasiematematik. Det andra syftet är att utveckla ett stödmaterial i form av en handbok vars syfte är att underlätta utförande och integrering av distansundervisning i matematikundervisning på gymnasieskolor. Det första syftet korresponderar till studiens forskningsdel och genomfördes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ datainsamling genom 80 elev respondenter i en webbenkät och nio intervjuer varav tre var med lärare och sex med elever. Kvantitativa data analyserades tematiskt för att identifiera fokuspunkter och resulterade i fokus på fem olika aspekter av matematikundervisningen – elevernas allmänna arbete, elevmotivation, möjligheten att få hjälp av en lärare, kommunikation i klassrummet och deltagande i klassrummet. De teoretiska ramar som användes var sociokulturell teori och ekvivalensteori. Resultaten från den kvantitativa forskningsdelen visade att elevernas upplevelser av distansundervisning var mestadels negativ med endast en liten andel som noterade positiva upplevelser. En liten men anmärkningsvärd andel uppgav även att distansundervisning inte hade någon effekt på deras inlärning. Resultaten från den kvalitativa delen visade att orsaken till den negativa upplevelsen var att de flesta elever var beroende av yttre faktorer som yttre motivation, social interaktion, hjälp från läraren och klassrumskommunikation. Elever som inte påverkades negativt var självreglerande och vars studier och lärande var oberoende av dessa yttre faktorer. Det andra syftet motsvarar studiens utvecklingsdel. Handboken skapades genom att analysera resultaten från forskningsdelen för att identifiera utmaningar och svårigheter med distansundervisning. Sedan skulle potentiella lösningar och råd om hur man kan förebygga dessa utmaningar och svårigheter ges i handboken. Den ursprungliga prototypen av handboken genomgick en begränsad form av testning på grund av att gymnasieskolan vid studietillfället redan hade övergått tillbaka till traditionell undervisning. Därför förblir den presenterade versionen av handboken en prototyp.

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare ser på digitala medier i bildämnet på gymnasiet, under tiden då coronapandemin 2020 bröt ut. När detta skedde förändrade det skolundervisningen då man var tvungen att lägga om till distansundervisning. För att undersöka bildlärares syn på digitala medier på gymnasiet, valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer av fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet analyserades med hjälp av temaanalys och tolkades i ljuset av sociokulturell teori. I resultat och analysdelen framkom det att digitala medier som artefakt är ett hjälpmedel till det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev vid distansundervisning. Genom elevernas kunskap om digitala medier, att kunna använda och kommunicera med hjälp av datorer, blev det en räddning för att kunna fortsätta bedriva undervisning i bildämnet. Det framkom även att bildlärare ser digitala medier som en grundkompetens för även framtida yrken för elever och variation till bildämnet.

Denna studie syftar till att ge en översikt av insatser som finns i åtgärdsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolans senare år samt undersöka på vilket sätt särskilt stöd ges. Urvalet bestod av 40 pågående åtgärdsprogram från kommunala skolor i tre av Sveriges storstäder. Fokus riktades även mot insatser i ämnet svenska med tillhörande betygskriterier eftersom det är ett av kärnämnena som krävs för vidare studier. För analysen användes kvalitativ tematisk analys enligt induktiv metod. Resultatet visade att anpassad studiegång, utökat stöd i sociala kontexter och avvikelser från timplan var vanliga insatser. Placering i särskild undervisningsgrupp förekom i många fall. Insatser riktade mot kärnämnet svenska rörde betygskriterier kring språk-, läs- och skrivutveckling. Majoriteten av personal hade inte specialpedagogisk kompetens. Skolor bedrev distansundervisning trots att särskilt tillstånd krävdes, vilket visar att ett behov finns att se över lagstiftning. Slutsatser var att eleverna har behov av skräddarsydda specialpedagogiska insatser för att skolan ska bli meningsfull och lärorik. För att förebygga problematisk skolfrånvaro måste fokus flyttas från åtgärdande insatser till förebyggande. Studiens evidens kan användas som ett stöd inför elevhälsans arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. / This study aims to provide an overview of interventions in Student education plans for students with problematic school absences in primary school and to investigate how special education is given. The selection consisted of 40 Student education plans from municipal schools in three of Sweden's major cities. The focus was also directed towards interventions in the subject of Swedish with associated grading criteria, as it is one of the core subjects required for further studies. For the analysis, qualitative thematic analysis according to the inductive method was used. The results showed that adjusted study programme, extended support in social contexts and deviations from the timetable were common interventions. Placement in a special learning group occurred in many cases. Efforts aimed at the subject Swedish concerned the grading criteria language, reading and writing development. The majority of staff did not have special education competence. Schools conducted online education despite the fact that special permission was required, which shows that there is a need to review legislation. Conclusions were that the students need tailored special educational interventions in order for the school to be meaningful and educational. In order to prevent problematic school absenteeism, the focus must be shifted from remedial efforts to prevention. The study's evidence can be used as support for school health care in their work with problematic school absence.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för gymnasielärares upplevelser av distansundervisningens påverkan på lärande i ämnet svenska. Syftet var även att få en inblick i hur lärarna ser på distansundervisningens framtid i ämnet svenska. Frågeställningarna handlade således just om lärarnas upplevelser, hur de ser på distansundervisningens framtid i ämnet svenska och även hur distansundervisningen inom ämnet svenska skulle kunna utvecklas. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod.  Resultatet av studien visar på olika upplevelser som lärarna upplevde under tiden för distansundervisning, hur undervisningen såg ut, olika aspekter som påverkade undervisningsformen och avslutas sedan med lärarnas tankar om distansundervisningen och hur undervisningsformen skulle kunna utvecklas. / The purpose of the study was to get an in-depth understanding of high school teachers’ experiences of distance education’s impact on learning in the Swedish subject. The purpose was also to get an insight of how teachers see the future of distance education within the Swedish subject. The research questions were therefore about the teachers’ experiences, how they see the future of distance education within the Swedish subject and also how distance education within the Swedish subject could develop. Interviews were used as a data collection method in the present study.  The results of the study showed different experiences that the teachers experienced during the time of distance education, what the education looked like, different aspects that affect the form of teaching and then ended with the teachers’ thoughts on the distance education and how the form of teaching could develop.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.