Denna studie undersöker hur fyra gymnasielärare i svenska arbetade med formativ bedömning samt examination under utbrottet av Covid-19 våren 2020. Studien består av fyra nätbaserade intervjuer med verksamma svenskämneslärare i syfte att ta reda på hur de upplevde sin hantering av formativ bedömning och examination av elever i samband med den rådande coronakrisen. Studien delar upp den formativa bedömningsprocessen efter följande kategorier: Muntlig produktion, skriftlig produktion, grupparbeten, lärarrespons, självbedömning, kamratrespons samt examination. Resultatet indikerar bland annat att bristande möjligheter till fysisk kontakt har påverkat den formativa bedömningen samt examinationen, exempelvis genom att ställa högre krav på tydlighet och insyn. Resultaten pekar även på att rättssäkerheten är en utmaning med examinationen, medan behovet av att fortsätta utveckla nättjänster som Urkund eller Exam.net lyfts fram. Studiens resultat indikerar också att det har ställts högre krav på lärares prestationer gällande formativ bedömning, främst på grund av bristen på fysisk kontakt mellan lärare och elev. Därigenom bidrar denna studie till förståelse för användandet av formativ bedömning i svenskämnet via distansundervisning, samt för betydelsen av att rusta framtidens lärare inför liknande situationer i framtiden.

Pandemin Covid-19 hade en stor påverkan på mänskligheten under år 2020, förutom social distansering på allmänna platser fick dessutomarbete och studier ändras till distans för att undvika smittspridning i samhället. Forskningsfrågan var om denna ofrivilligt distansförlagdautbildning vid universiteten påverkade studenternas upplevdamotivation till studierna samt om det fanns ett samband mellanmotivationen och stresshantering. Vid en kvantitativ studie påstudenter vid Örebro Universitet som besvarades via frågeformulärutifrån studenternas egen uppskattning undersöktes upplevdmotivation och stresshantering. Resultaten visade att det verkade finnas en koppling mellan studenternas inre motivation ochmaladaptiv copingstrategi under de ofrivilligt distansförlagdastudierna 2020, samt att studenter upplevde en lägre nivå påmotivation i förhållande till året innan. Slutsatsen blev följaktligen attdet fanns ett samband mellan stresshantering och inre motivation hosstudenter samt att distansstudierna i samband med pandemin Covid-19 har bidragit till sänkt studiemotivation. Möjliga förklaringar till skillnaderna i resultaten jämfört med tidigare studierdiskuteras. / Pandemic Covid-19 had a major impact on humanity in 2020, inaddition to social distancing in public places, work and studies had tobe changed to distance in order to avoid the spread of infection insociety. The research question was whether this involuntary distancelearning at the universities affected the students' perceived motivationfor their studies and whether there was a connection between themotivation and stress management. In a quantitative study of studentsat Örebro University by way of questionnaires that were answeredbased on the students' own assessment, perceived motivation andstress management were examined. Results showed that there seemedto be a link between students' inner motivation and maladaptivecoping strategy during the involuntary distance studies in 2020, andthat students experienced lower levels of motivation relative to theyear before. The conclusion was therefore that there was a connectionbetween stress management and internal motivation in students andthat the distance studies in connection with the Covid-19 pandemichave contributed to reduced study motivation. Possible explanationsfor the differences in the results compared to previous studies are discussed.

Introduction. At the beginning of 2020, Covid-19 developed into a global pandemic, how this global pandemic would affect the Swedish upper secondary school no one knew during the first part of the spring term 2020. The upper secondary school went from traditional teaching to distance and distance education for a short period of time. The purpose of this study is to see if and if so how the forced distance learning that arose as a result of Covid-19 has affected teachers' attitudes to and use of digital tools in mathematics teaching in upper secondary school. Background. Digital tools are available in many shapes and designs. The focus is not on platforms that are used to conduct teaching such as Zoom and Teams. The same goes for calculators, as calculators range from simple calculations to advanced graphing calculators. TPACK. We have chosen to use the theoretical framework Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). We chose TPACK because this theory addresses several different parts of learning, of which technology is an important part. This fits well with our purpose because it is about teachers' attitudes and the use of digital aids in mathematics teaching. Method. A survey was created using Google forms containing both questions with multi-answer options mixed with open-ended questions. A coverpage for the survey was emailed together with a link to the survey for principals at a large number of schools spread across the country. Results. 56 mathematics teachers responded to the questionnaire, which was compiled into graphs for the multi-answer alternative questions and by thematization for the open-ended questions. Discussion. Distance learning during Covid-19 has affected both who and what the use of digital tools looks like. However, the view of digital tools is the same as before or more positive than before. / Inledning. Under början av 2020 utvecklades Covid-19 till en globalpandemi. Hur denna globala pandemi skulle påverka den svenska gymnasieskolan visste ingen under första delen av vårterminen 2020. Gymnasieskolan gick från traditionell undervisning till fjärr- och distansundervisning under ett kort tidsspann. Syftet med denna studie är att se om och i så fall hur den påtvingade distansundervisningen som uppstod till följd av Covid-19 har påverkat lärares attityd till och användningen av digitala verktyg inom matematikundervisningen på gymnasiet. Bakgrund. Digitala verktyg finns i många skepnader och utföranden. Fokuseringen ligger inte på plattformar som används för att bedriva undervisningen som till exempel Zoom och Teams. Det samma gäller för miniräknare, eftersom miniräknare finns från enkla för simpla beräkningar till avancerade grafritande miniräknare. TPACK. Vi har valt att använda oss av det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Vi valde TPACK eftersom denna teori tar upp flera olika delar av lärandet varav teknologi är en viktig del. Detta passar bra till vårt syfte eftersom det handlar om lärares attityd och användning av digitala hjälpmedel inom matematikundervisningen. Metod. En enkät skapades med hjälp av Google formulär innehållande frågor med flersvarsalternativ samt öppna frågor. Ett försättsblad samt länk till enkäten mejlades ut till rektorer och skolchefer på ett stort antal skolor spridda över hela landet. Resultat. 56 matematiklärare svarade på enkäten vilket samanställdes till grafer för flersvarsalternativfrågorna och genom tematisering för de öppna frågorna. Diskussion. Fjärr- och distansundervisningen under Covid-19 har påverkat både vilka och hur användningen av digitala verktyg ser ut. Däremot är synen på digitala verktyg samma som innan eller positivare än innan.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare har upplevt de sociala och psykologiska aspekterna av distansarbete och distansundervisning, i och med den snabba omställningen för att förhindra smittspridningen av coronaviruset. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, varav fyra var kvinnor och en man. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval med inslag av snöbollsurval. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematiska analys. Genom den tematiska analysen framkom tre olika teman vilka var: den digitala undervisningen, hemarbetets positiva och negativa aspekter samt vikten av socialt stöd. Resultatet visar på att respondenterna har upplevt det som utmanande att undervisa på distans, då upplägget har behövt förändras. Men det jobbigaste har varit den förlorade sociala interaktionen med eleverna, vilket också gjort att undervisningens kvalité upplevts som sämre. Respondenterna är mer produktiva i hemmet men är mycket sämre på att ta pauser och raster som vanligtvis kommer naturligt på arbetsplatsen, därmed blir de mer stillasittande. Det sociala stödet har varit av stor betydelse för alla parter och en anledning till att distansarbetet och distansundervisningen fungerat så bra. / The purpose of the study was to investigate how high school teachers have experienced the social and psychological aspects of distance work and distance education, since the rapid adjustment to prevent the spread of the coronavirus. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. Five respondents participated in the study, four women and one man. The participants were selected through a convenience selection with elements of snowball selection. The interviews have been transcribed and analyzed using thematic analysis. Through the thematic analysis, three different themes emerged which were: the digital teaching, the positive and negative aspects of homework and the importance of social support. The results show that the respondents have experienced it as challenging to teach at a distance, as the structure has had to change. But the hardest part has been the lost social interaction with the students, which has also made the quality of teaching perceived as worse. The respondents are more productive at home but are much worse at taking breaks that usually come naturally in the workplace, thus they become more sedentary. Social support has been of great importance to all parties and a reason why distance work and distance education have worked so well.

Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.

When originally introduced in Swedish schools, technology was taught as a purely practical subject. However, along with the technological development of society, the technology school subject has changed as well. For example, nowadays, a deeper theoretical knowledge and skills in digital technology are required. The practical moments have also changed accordingly, and the pandemic has made the teaching of technology even more challenging.  The purpose of this study was to describe how, according to a smaller group of technology teachers, the pandemic has changed the teaching of the practical moments. The questions cover the extent and the changes of the practical moments of technology teaching as well as the consequences there of for the students during the pandemic. A qualitative phenomenographic approach was used. Semistructured interviews were conducted with eight technology teachers at lower secondary school level. The study shows that according to the teachers interviewed, it has been possible to conduct the theoretical teaching in a satisfactory manner, and that the extent of the practical moments in technology classes has been reduced during the pandemic. The study also shows that the expansion of the theoretical teaching has led to reduced motivation and commitment as well as greater difficulties for low-achieving students. Moreover, the study supports the digitalization of the teaching of practical moments in the form of virtual laboratory experiments and digital models, with good results regarding the students’ learning outcomes, provided that there is a clear connection between the theoretical and the practical moments. However, for what concerns motivation and the possibility to develop physical skills that can only be obtained through physical experiences, digital laboratory experiments cannot replace regular physical practical moments entirely. Therefore, a well-equipped technology classroom is a fundamental prerequisite for ensuring qualitative technology teaching.

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.

Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat. / Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work. / År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.