Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

This study means to examine and map out teachers' professional leadership and how distance learning has affected the quality of that leadership in the situation of having the physical classroom removed and new practical and social conditions to rule the everyday school life, caused by the global Covid-19 pandemic. To get a more nuanced insight in the different kinds of classrooms, teachings and the leadership that surrounds them I have studied both the teachers and students perspectives on the situation to compare them. It’s a qualitative study with a focus on reaching teachers and students personal experiences and thoughts through semi structured interviews as its main method. I limited my study to being on teachers and students from different high schools in the Blekinge and Kronoberg regions and used personal interviews with the teachers and small group interviews with the teachers' respective students. The overall results of my study shows that the conditions for effective leadership had been limited in several aspects. The most prominent being different social aspects of leadership, classroom management and teaching. The general experience were difficulties in communication and the ability to build and maintain relations and also problems with the ability of teachers to read their class’ different needs and respond to them efficiently due to missing body language and facial expressions of distance learning. The students'needs boiled down to adjustments in response to their increasing lack of motivation in their studies and need for further and easier contact with their teachers for questions and help. The study also revealed that the teaching situations needed to be a bit more fun and interactive to help restore the social needs but that the best for all would be to return to the normal physical classroom as soon as possible to ensure improvements in wellbeing and ability to learn for the majority of people.

The following study aims to contribute knowledge about the challenges civics teachers at secondary schools faced in assessment and grading when the digital teaching was applied due to the pandemic. The purpose of this study has been to find out how the grading and assessment practice was affected by the prevailing distance studies. In the study, the questions that have been answered are: In what ways was the grading and assessment practice affected by distance learning according to the social studies teachers? And the question: What were the biggest challenges and opportunities with grading during distance learning according to the social studies teachers? The method applied in the following study is semi-structured qualitative interviews. The selection of respondents was based on two criteria. One criterion for selection was that the teacher worked at secondary school level and within the subject of social science, and that the teacher in question taught digitally during the distance period. Eight teachers participated in the study. The theoretical framework that was applied in the analysis of the results is the TPACK framework. The results show that several different challenges and opportunities could be identified. Among other things, the teachers felt that legal certainty was a challenge during distance learning, the reduced interaction with the students and other external circumstances such as home conditions affected the teaching, which in turn also affected the grading. Two knowledge requirements within the subject of social studies are distinguished as particularly challenging to assess and grade remotely, factual knowledge and different forms of presentation. The reduced classroom interaction also meant that the discussion and communication which is what characterizes the subject civic, was challenged during the distance period. The possibilities of the digital tools that could be ascertained from the results section are, among other things, that the teachers perceived that the formative assessment became more efficient and structured and that more new accounting forms appeared in connection with the introduction of digital technology.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellandistansundervisning, ensamhet och depressiva symptom hos studenterfrån svenska högskolor och universitet. Tidigare forskning harindikerat att olika aspekter av distansundervisning kan varariskfaktorer för att uppleva ensamhet och nedstämdhet. Enligt denEvolutionära teorin av ensamhet kan ensamhet vara en riskfaktor fördepressiva symptom när dessa känslor blir bestående. Frågorskapades för att mäta distansundervisning samt interaktioner somsker i samband med undervisning. Ensamhet och depressiva symptommättes med etablerade mätinstrument. En webbenkät utfördes med ettbekvämlighetsurval som resulterade i 412 studenter.Distansundervisning korrelerade med flera aspekter av studenterssociala interaktioner. Regressionsanalyser indikerade att flertalaspekter av sociala interaktioner predicerade upplevd ensamhet ochen aspekt av sociala interaktioner predicerade även depressivasymptom. Slutligen indikerade en mediationsanalys att sambandetmellan kommunikation med lärare och depressiva symptom medierasav ensamhet. Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat attdistansundervisning i sig inte är en riskfaktor för ensamhet ochdepressiva symptom, men att interaktioner som sker i samband medundervisningen är viktiga för att undvika risker för detta. / The aim of this study was to investigate the relationship betweendistance education, experiences of loneliness and depressivesymptoms among students from Swedish colleges and universities.Previous research has indicated that different aspects of distanceteaching can be risk factors for experiencing loneliness and negativeaffect. According to the Evolutionary theory of loneliness, lonelinesscan become a risk factor for depressive symptoms when these feelingsare maintained. Questions were created to measure distance teachingand interactions that takes place in relation to studying. Lonelinessand depressive symptoms were measured with establishedmeasurements. An online-survey was conducted using conveniencesampling that resulted in 412 students. Distance education correlatedwith multiple aspects of students social interactions. Regressionanalysis' indicated that multiple aspects of social interactionspredicted change in loneliness and one aspect of social interactionspredicted change in depressive symptoms. Finally, a mediationanalysis indicated that the relationship between communication withteachers and depressive symptoms was mediated by loneliness. Thus,the results indicate that distance education is not a risk factor forloneliness or depressive symptoms on its own. However, it suggeststhat interactions that occur in relation to university studies areimportant to reduce risks for loneliness.

Upper secondary school students in Sweden had to experience how it was to hastily shift from classroom learning to distance learning due to the corona pandemic. Social support from classmates and teachers and social interaction on a daily basis has a great effect on students' mental health. Distance learning takes away the physical aspect of togetherness and brings freedom with responsibility. To maintain a good learning process the school needs to provide the right kind of conditions so the students can continue learning during the transition to distance learning. The purpose of this study was to investigate how distance learning due to the corona pandemic has affected the experience of mental health and learning process of senior high-school students. The study is done with a quantitative research approach for analyzing data gathered through a survey. A digital survey was used. The selection (N=89) consisted of senior high-school students’ in Sweden. The research showed a negative tendency on the students’ experience of mental health during distance learning in comparison with the students’ experience of mental health during classroom learning and a negative effect on the students' experience of the learning process during distance learning compared to classroom learning. / Gymnasieelever runt om i Sverige fick erfara att på kort tid övergå från närundervisning i klassrum till distansundervisning som en följd av coronapandemin. Socialt stöd från klasskamrater och lärare och en daglig social interaktion har god effekt på elevers psykiska hälsa. Distansundervisning tar bort den fysiska samvaron och medför frihet i studierna under eget ansvar. För att bibehålla goda inlärningsprocesser krävs det att skolan skapar rätt förutsättningar för elevernas fortsatta inlärning vid övergången till distansstudier. Syftet med denna studie var att undersöka hur distansundervisning som en följd av coronapandemin har påverkat upplevelsen av den psykiska hälsan och inlärningsförmågan hos sistaårselever på gymnasiet. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats för analys av data som inhämtats genom enkäter. Enkäterna har besvarats digitalt. Urvalet (N = 89) bestod av sistaårselever på gymnasiet runt om i Sverige. Resultatet av studien visade en negativ effekt av elevernas upplevda psykiska hälsa vid distansundervisning jämfört med närundervisning samt en negativ effekt av elevernas upplevda förutsättningar för inlärning vid distansundervisning jämfört med närundervisning.

Våren 2020 stängdes Sveriges gymnasieskolor som en konsekvens av Covid-19 pandemin, och undervisningen förlades till att bedrivas på distans. Denna hastiga övergång innebar drastiska skillnader i förändrade fysiska ramfaktorer för lärare och elever. Distansundervisning är som företeelse inget nytt men är ett relativt outforskat ämne inom undervisning av elgitarr. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöktes hur elgitarrlärare vid gymnasieskolan upplevde att distansundervisningens förändrade ramfaktorer påverkade undervisningen och elevernas lärande och motivation. Genom kvalitativa intervjuer visade resultatet att flertalet elevers lärande och motivation upplevdes påverkas negativt som följd av bristen på social interaktion. Undervisningen hämmades till viss del av tekniska begränsningar där minskade möjligheter till samspel beskrevs som den största nackdelen. Dock gav distansundervisningen och användandet av digitala verktyg upphov till kreativitet hos vissa elever. Studiens resultat leder till en diskussion om hur lärande som en social aktivitet påverkas av förändrade ramfaktorer, och hur distansundervisning i framtiden kan utvecklas genom forskning och nya teknologiska landvinningar. / In the spring of 2020, Sweden's upper secondary schools were closed as a consequence of the Covid-19 pandemic, and teaching was resituated to distance education. This transition meant drastic differences in changing physical framework factors for teachers and students. Distance education is not a new phenomenon but lacks research regarding teaching of electric guitar. Through a socio-cultural perspective it was investigated how teachers at upper secondary schools, experienced teaching and the students learning and motivation related to the change of framework factors. Results of qualitative interviews showed that the majority of students learning and motivation was perceived to be negatively affected due to lack of social interaction. Teaching was partially hampered by technical limitations, where reduced opportunities for musical interplay was described as the greatest problem. However, distance learning and the use of digital tools gave rise to creativity in some students. The discussion addresses how learning as a social activity is affected by changing framework factors, and how distance education could develop through future research and technological advances.

Within science education, and chemistry in particular, laboratory work is fundamental. The traditions of including laboratory work in chemistry education is a way to make the concepts of chemistry apprehensible, the aims and goals of laboratory work related to chemistry education are therefore well defined. With digital technology, Information Communication Technology, (ICT tools), the traditional hands-on laboratory experience can be transformed to a nontraditional, digital laboratory experience. The use of digital laboratory work in education is well debated, yet both positive and negative aspects can be identified. As a consequence of the COVID-19 pandemic, teachers around the globe faced new challenges as much of the teaching abruptly had to be converted to online teaching. Due to the nature of the chemistry subject, one major challenge chemistry teachers faced was how to coordinate practical laboratory work with the new regulations. The unexpected transition from classroom education to online education can thus be identified as in a way teaching habits were challenged. The purpose of this study is to investigate the adaptations chemistry teachers had to make to the laboratory education as the hands-on laboratory experience rapidly had to be translated to a digital laboratory experience. Data was collected by conducting interviews with 10 chemistry teachers in upper secondary education and a thematic analysis was used to identify how, and in what way, teachers used ICT tools to coordinate their current teaching with the new restrictions. Data was analyzed by applying a transactional approach inspired by John Dewey’s transactional perspective of habits as well as a didaktik perspective to study the complexity in actions and how decisions concerning the laboratory work were made. The findings suggest that ICT tools could be used in a variety of ways but were not necessarily easily translated between practices, thus choices regarding the aims, goals and methods used in the online classroom differed from the decisions teachers usually made. Many teachers were able to use ICT tools in a sufficiently productive way to keep the laboratory work functional, however this was not a smooth transition for everyone and the need to adapt the activity to make it useful was in many ways decisive. Their responses to the changes varied and the differences in basic skills in how to use ICT tools were prominent. Regarding the didactic relations, teachers also noticed a change in behavior and the students’ attitudes towards the laboratory work. The changes caused teachers to reevaluate their approach to a digital laboratory experience in order to make the teaching functional, hence both the habits of planning and teaching had to be reconsidered.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera studenters upplevelser och utmaningar i samband med användningen av digitala medier i distansundervisning med fokus på social studiemiljö och grupptillhörighet.Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar studenters upplevelse av prestation i en virtuell gruppmiljö. Studien har besvarat följande frågeställningar: På vilket sätt kan studenter på ett svenskt universitet med hjälp av digitala verktyg upprätthålla en social studiemiljö? På vilket sätt kan digitala verktyg hjälpa till med känslan av grupptillhörighet för studenter? För att ha kunnat besvara studiens frågeställningar har tio semistrukturerade intervjuer gjorts med studenter på ett svenskt universitet, vars frågor tagits fram med hjälp av teorierna om Social Presence Theory samt Computer Supported Cooperative Work. Utifrån det insamlade empiriska materialet framgår det att digitala verktyg kan hjälpa till att främja den sociala studiemiljön. Dock är det viktigt att studenterna ska kunna kommunicera på ett enkelt och effektivt sätt. Att använda kameran vid videomöten kan främja känslan av grupptillhörighet och öka engagemanget. För att känna en gemenskap och främja en sammanhållning i gruppen är det viktigt att studenterna känner sig inkluderade, och då kan gemensamma chattar vara till hjälp. För att främja en social studiemiljö på distans är det viktigt att både studenter, lärare och universitet tar ansvar. Trots att tolkningarna och åsikterna av upplevelserna skiljer sig åt för studenterna, kan digitala verktyg främja den sociala studiemiljön och grupptillhörigheten vid distansgrupparbeten för många studenter.

Inledning: Smittspridningen av ett nytt virus bekräftades i slutet av 2019 och den 11 mars 2020 klassificerade Wolds Health Organisation Covid-19 som en pandemi över hela världen. Studenters utbildningsinstitutioner tvingades då att övergå till distansundervisning vilket  medförde krav för utbildningssektorer att fortsätta utbildningen för studenter samtidigt regler för social distansering och distansutbildning skulle följas. Syfte: Undersöka hur universitetsstudenter upplevde omställningen till den påtvingade distansutbildning orsakad av viruset Covid-19. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades utifrån en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Motivation, hälsa och digitalt lärande var de faktorer som påverkade studenternas hälsa och motivation till att genomföra studierna. Slutsats: Den påtvingade distansundervisningen för universitetsstudenterna i denna studie ledde till minskad socialisering med andra vilket påverkade den upplevda psykiska hälsan negativt, likaså motivationen att genomföra studierna. / Background: The spread of a new virus was confirmed at the end of 2019 and on March 11th of 2020 the World's Health Organization classified Covid-19 as a worldwide pandemic. Students' educational institutions have then been forced to switch to distance education, which has led to requirements for education sectors to continue the education for students while following the rules for social distancing and distance education. Purpose: The purpose of this study was to examine how university students experienced the transition to the forced distance education caused by the Covid-19 virus. Method: Semi-structured interviews were conducted, and the collected data were analyzed on the basis of a targeted qualitative content analysis. Results: Motivation, health and digital learning were the factors that influenced the students' health and motivation to complete their studies. Conclusion: The forced distance education for university students in this study led to reduced socialization with others, which had a negative effect on perceived mental health, as did the motivation to complete their studies.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares förändrade arbetssituation under Covid-19-pandemin och vilken påverkan det innebär på undervisningen samt hur villkor för lärande har förändrats som en effekt av pandemin. Detta genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med sex olika gymnasielärare, vilka valdes på basen av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Studiens insamlade data bearbetades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att pandemin medfört en ökad arbetsbelastning relaterat till olika läroverktyg på distans och en ändrad syn på lärarnas självförtroende i deras yrkesutövande. För att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö har deltagande, relationsbyggande samt kommunikation, dels mellan elever, dels mellan lärare och elever, visat sig utgöra väsentliga villkor. / We assessed the change in working situation of upper secondary school teachers due to the Covid-19 pandemic and its effect on teaching and learning conditions based on teleworking. We conducted a qualitative case study involving six different teachers, chosen through convenience and snowball sampling, on which we performed semi-structured interviews. The collected data were then analyzed through a thematic analysis. The results show that the pandemic has led to an increased workload related to various distance learning tools and a changed view of teachers' self-confidence in their professional practice. To create good learning environment, participation, relationship building and communication between students and between teachers and students, have been most important. In conclusion, the teachers emphasize that working during the pandemic has brought them closer to the core of what gives them motivation in their profession, namely their students.