Coronapandemin bröt ut våren 2020 och universiteten tvingades till undervisning på distans. Inom ingenjörsprogrammen tränar studenter sina praktiska färdigheter genom praktiska moment. I samband med distansundervisningen har även praktiska moment utförts på distans. I uppdrag från ITM-skolan syftar detta examensarbete till att undersöka studentupplevelsen av undervisningen under pandemin, när det gäller de praktiska momenten. För att undersöka detta, syftar arbetet vidare till att undersöka mängden praktiska moment som ingick i ingenjörsprogrammen Civilingenjör och Lärare, inom Energi och Miljö, (CLGYM TEMI) samt Civilingenjör i Energi och Miljö (CENMI). Vidare syftar arbetet till att undersöka hur de praktiska momenten har genomförts under COVID-19 pandemin. Bland annat studerades kommunikationen, samarbetet och återkopplingen. Utvecklingsdelen i detta examensarbete innefattas av att skapa ett stödmaterial till ITM-skolan med förbättringsförslag, baserat på studenternas upplevelse av praktiska moment samt forskning. Kursanalyser genomfördes av programmen CLGYM TEMI och CENMI för att kartlägga mängden praktiska moment som ingick. Studentupplevelsen och data om hur de praktiska momenten utfördes under pandemin, samlades in med hjälp av en enkät, som delades ut till studenter på KTH och besvarades av totalt 69 studenter. Enkäten var uppdelad i praktiska moment under pandemin, kommunikation, återkoppling, samarbete och praktisk träning på KTH. Genom enkätresultaten samt tidigare forskning om distansundervisning, sammanställdes ett stödmaterial med förslag som kan vara av användning vid en övergång från traditionell klassrumsundervisning till distansundervisning. Resultatet visade att CENMI hade fler planerade praktiska moment i utbildningen än vad CLGYM TEMI hade. Det bekräftades av enkätsvaren, där CLGYM TEMI studenter upplevde att det inte alls gavs tillräckligt med praktiska moment inom deras utbildning. Enkäten visade även att uppdelning i mindre grupper var den vanligaste åtgärden vid praktiska moment som utfördes fysiskt. Den vanligaste ersättningen för praktiska moment som utfördes på distans, var en digital omställning. Studenterna visade sig vara mer nöjda med samarbetsfaktorn av undervisningen, i jämförelse med återkopplingsfaktorn som de var minst nöjda med, under pandemin. Slutligen upplevde studenterna i stort sett att de praktiska momenten på distans inte har varit givande, då de saknat handlaget som tränas vid utförandet av praktiska moment. KTH behöver utveckla verktyg för att möjliggöra bättre ersättningar till praktiska moment på distans. Förslag är direktsända laborationer, fjärrstyrda laborationer (i mån om underhållskostnader), exkursioner och fältövningar med VR eller 360o-teknik samt elektroniska fältövningar och exkursioner. / The corona pandemic broke out in spring 2020 and universities were forced to turn to remote education. The engineering programs are characterized, among other things, by practical classes that develop the students' practical skills. The transition to distance education has led to practical exercises being carried out remotely. Commissioned by the ITM School, this thesis is aimed at examining the student experience of education during the pandemic, in terms of the practical exercises. To investigate this, the work is further aimed at examining the amount of practical training that is included in the engineering programs Master of Science and education in Energy and Environment and Master of Science in Energy and Environment (CLGYM TEMI). Further, the work aims at examining how the practical exercises have been carried out during the COVID-19 pandemic. Among other things, factors such as communication, collaboration and feedback were studied. The development part of this thesis involved the creation of a support material for the ITM School. The support material included improvement proposals, based on the students' experience of taking practical classes, during the pandemic, and also based on research. The course analyses were carried out on the programs CLGYM TEMI and CENMI to map the number of practical classes that were included. The student experience and data on how the practical exercises were carried out during the pandemic were collected with the help of a survey, which was distributed to students at KTH and was answered by a total of 69 students. The survey was divided into practical parts during the pandemic, communication, feedback, cooperation and practical training at KTH. Through the survey results and previous research on distance learning, a supporting material was compiled with suggestions that could be used in a transition from traditional classroom teaching to distance learning. The result showed that CENMI had more planned practical exercises in the program than CLGYM TEMI had. This was confirmed by the survey responses, where CLGYM TEMI students felt that there was not enough practical experience in their education at all. The survey also showed that division into smaller groups was the most common measure in practical operations performed physically during the pandemic. The most common replacement for practical exercises performed remotely, was the digital version. Students were more satisfied with the collaborative factor of the teaching, in comparison to the feedback factor that they were least satisfied with, during the pandemic. Finally, the students largely experienced that practical exercises at a distance has not been rewarding, as they lacked the practical touch that is trained in the performance of practical exercises. KTH needs to develop tools to enable better compensation for practical moments performed remotely. Proposals include live laboratory work, remote-controlled laboratory work, excursions and field exercises using VR or 360o technology, as well as electronic field exercises and excursions.

När coronapandemin slog till våren 2020 var kemiundervisningen på gymnasieskolorna i Sverige planerad huvudsakligen som närundervisning och få skolor och lärare var förberedda på den snabbt beslutade omställningen till fjärrundervisning. Under vår VFU-period under vårterminen 2021 uppstod en unik chans att undersöka hur ett antal erfarna kemilärare ställde om och hanterade denna speciella situation av undervisning med förutsättningar som ständigt ändrades med kort varsel beroende på smittoläget i Sverige. Lärarna blev tvungna att använda digitala verktyg i sin kemiundervisning under perioderna när eleverna inte fick komma till skolan utan satt hemma framför sina datorer. Syftet med denna studie var att utifrån ett lärar- och elevperspektiv undersöka pandemins effekter på kemiundervisningen på gymnasiet som bedrivits i en hybrid delvis på distans, delvis i klassrummet samt ibland till och med båda samtidigt. En huvudsakligen kvalitativ undersökning har genomförts med data från semistrukturerade intervjuer av kemilärare på gymnasiet samt från elevenkäter som analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna själva medger att de haft stora utmaningar med fjärrundervisningen som de upplever inte gett samma lärande som närundervisning. Trots denna försvårande omständighet upplevde lärarna att de generellt lyckades nå kursmålen tack vare ständiga omplaneringar, merarbete och med extrastöd till eleverna åstadkomma ett lärande i kemi i slutet på läsåret på ungefär samma nivå som tidigare år med enbart närundervisning. Elevernas uppfattning var att det var svårare att lära sig under distansperioderna vilket medförde stora tapp i motivation och de gav uttryck för att de hade föredragit att få vara mer i skolans lokaler för att lära sig mer av eget laborerande och kunna interagera lättare och mer med både lärare och klasskamrater. / A mainly qualitative survey was conducted using insights from semi-structured interviews of high school chemistry teachers and thematically-analyzed student surveys. The teachers admitted there were major challenges with using online methodologies and tools for education that had not provided the same level of learning as the traditional classroom environment. Despite the aggravating circumstances disrupting their classes, the teachers managed to generally achieve the course goals. However, it required continuous planning, additional time and extra support for them to help students reach the course goals at the same levels as previous years. The students perceived this initial period of remote learning to be more difficult which led toa reduction in motivation. They claimed that lab work was more conducive at school where they could interact more easily and engage with teachers and fellow classmates.

Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how change processes created under abrupt conditions are experienced and how they function, by studying the change process from an employee perspective, with connection to sensemaking. Theoretical framework: The theories in this study are based partly on previous research of organizational change, where we bring up factors for success and failure on different levels and partly on crisis management that gives an understanding of changes created under abrupt and unplanned circumstances. Also, previous research on e-learning and distance examination is used to gain an understanding of the organizational changes which this study is based on. The three theoretical foundations of this study are regarded though a sensemaking perspective which is recurring throughout the whole study. Method: The thesis is a qualitative case study which take an interactive approach. The result is collected throughout 8 semi-structured interviews from employees who worked during the time of the change. The result is processed and analyzed through transcription, thematization and coding. Result: The result of the thesis shows how the respondents experienced and perceived the change from a past, present and future perspective, where the factors that influenced the experience are described together with the problems and difficulties that emerged. Conclusion: The teachers perceived the change as positive and successful so far. It was perceived as sudden and intense but though a great understanding, empathy, community and humility towards the change, the situation and each other, they managed the situation beyond expectation. The main conclusion is that the factors that have influenced the employees' experience were the attitude towards change, their feelings and understanding of the situation as well as shared opinions and past experience. It is through these factors that the respondents saw the change as feasible and meaningful. Conclusions about the difficulties that arose were to design materials digitally and that there was a perceived lack of interaction between teachers and students. Implementation was also perceived to have a high learning speed to learn the technique and the increased workload was perceived as a difficulty. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsprocesser skapade under oplanerade förhållanden upplevs och fungerar, genom att studera förändringsprocessen ur ett medarbetarperspektiv, med koppling till sensemaking (meningsskapande). Teoretiskt perspektiv: Teorierna i denna studie grundar sig dels från tidigare forskning kring förändringsarbete, där faktorer för framgång och misslyckande på olika nivåer beskrivs och dels kring förändringsarbete under kris som ger en förståelse för förändringar som sker under oplanerade och plötsliga omständigheter. Även tidigare forskning kring e-lärande och distansundervisning ingår i den teoretiska referensramen för att få en förståelse för det förändringsarbete som studien bygger på. De tre teoretiska grunderna i denna studie behandlas sedan ur ett sensemaking perspektiv som är genomgående i hela studien. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en interaktiv ansats. Empirin är insamlad genom 8 semistrukturerade intervjuer från medarbetare som arbetat under tiden för förändringen. Empirin är bearbetad och analyserad genom transkribering, tematisering och kodning. Empiri: Empirin i studien redovisar hur respondenterna upplevde och uppfattade förändringen ur ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv där de faktorer som påverkade upplevelsen beskrivs tillsammans med de problem och svårigheter som dök upp. Slutsats: Generellt sett uppfattade lärarna förändringen som positiv och hittills lyckad. Förändringen upplevdes som plötslig och intensiv men att de genom en stor förståelse, empati, gemenskap och ödmjukhet inför både förändringen, situationen och varandra klarat av situationen över förväntan. Den huvudsakliga slutsatsen är att de faktorer som har påverkat medarbetarnas upplevelse var inställningen till förändring, deras känslor och förståelse kring situationen samt delade meningar och tidigare erfarenhet. Det är genom dessa faktorer som respondenterna sett förändringen som genomförbar och meningsfull. Slutsatser kring svårigheterna som uppstod var att utforma material digitalt och att en upplevd avsaknad av interaktion mellan lärare och studenter upplevdes. Implementeringen upplevdes även ha en brant inlärningskurva att lära sig tekniken och den ökade arbetsbelastningen upplevdes som en svårighet.

This essay, conducted through semi-structured interviews with five upper secondary school students, aim to analyze and understand if and how their perceived motivation to social studies changed due to distance teaching during the covid-19 pandemic as well if and how their motivation has changed since returning to school post-pandemic. The theory of self-determination works as the cornerstone which is complemented by two relational theories in relational pedagogy as well as the zone of proximal development in addition to the concept of self-regulation. The result shows that the students’ perceived motivation was affected negatively by studying and attending lectures away from the ordinary school environment, caused by a loss of interest for the subject which in turn is a result of less varied teaching as well as a loss of peer-pressure which works as a motivational factor for many of the students. However, the study also shows that their perceived motivation increased once returned during their final year of school, which in turn is a result of an increased interest in the subject caused by relational aspects such as being able to engage verbally during lectures as well as to a larger degree being able to use the teacher as well as each other as a resource to enhance their learning. These are aspects which were hindered by distance learning, which also stresses the importance of relations for enhanced learning.

Aktivitetsbalans är viktigt för att individen ska uppnå meningsfullhet och välbefinnande. Förändringar i vardagen kan påverka aktivitetsbalansen på varierande sätt. Syftet med studien var att kartlägga fem utvalda aspekter av aktivitetsbalans hos manliga och kvinnliga gymnasieelever i årskurs tre, som studerar på distans. De utvalda aspekterna var engagemang, variation av aktiviteter, tid, rutiner och roller. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en egengjord enkät baserad på teorier inom arbetsterapi.  Enkäten skickades ut till 44 elever på 3 olika gymnasieskolor. Resultat: Visar på en måttlig upplevelse av aktivitetsbalans inom alla utvalda aspekter. Svaren varierade genom hela enkäten och ingen statistikskillnad mellan kvinnor och män upptäcktes.  Diskussion: Studien visar att eleverna upplever en neutral upplevelse av de fem aspekterna inom aktivitetsbalans. Eleverna svarade med en stor variation av svarsalternativen, det visar att aktivitetsbalans är subjektiv och att alla upplever den på varierande sätt. Vissa studenter kan behöva mer stöd och resurser från elevhälsan än andra för att upprätthålla god hälsa. Studiegruppen är för liten för att utföra slutsatser av resultaten. Slutsats: Ytterligare forskning om aktivitetsbalans hos studenter som deltar i undervisning på distans behövs för att lärare och arbetsterapeuter kan upptäcka elever som är i behov av hjälp. / Occupational balance is important to achieve well-being. In case of changes in the individual's everyday life, it can affect the occupational balance. The aim of the study was to survey five selected aspects of occupational balance among male and female high school students in year three, who study distance learning. The selected aspects: Engagement, variety of activities, time, routines and roles Method: A quantitative cross-sectional study was conducted using a self-made questionnaire. The survey was sent out to 44 students at 3 different schools. Result: The average score was a moderate level of occupational balance across all selected aspects. In general, responses were distributed evenly over the response alternatives, and no statistical difference were found between women and men. Discussion: Students reported their experience of the different aspect to be average. The student's wide variety of response indicate that occupational balance is subjective, and everyone experiences it in different ways. Some students may need more support and resources from student health than others to maintain good health. The study group is too small to carry out conclusions of the results. Conclusion: Further research about the occupational balance of students participating in distance learning is needed to understand how teachers and therapist may find student in need of help.

I och med att undervisningen på distans ökar i popularitet så läggs det större vikt på distansstudenternas välmående. Distansundervisning bedrivs dock i nuläget på ett sätt som motsätter sig studerandes efterfrågan om social gemenskap vilket skapar en känsla av isolering. Att berika lärplattformar med sociala affordanser och element från sociala nätverkssajter är ett försök att öka social närvaro på lärplattformar. I denna uppsats utforskas hur samhörigheten mellan distansstudenter kan förbättras på lärplattformar och vilka affordanser som kan berika lärplattformar utöver de som redan har beforskats. Studien resulterar i 2 element (Integritet och Samarbete), 3 sociala affordanser (Social anslutning, Social interaktion och Profilbyggnad) och 1 innehållsaffordans (Innehållsdelning) som har identifierats utifrån respondenternas preferenser i förhållande till sociala nätverkssajter. Funktionaliteterna som kopplas samman med dessa identifierade element och affordanser gestaltas genom en skiss i resultatet. Detta för att förtydliga hur en möjlig applicering på lärplattformar kan förbättra kommunikationen och den sociala närvaron mellan de studerande. / As distance education is increasing in popularity more emphasis is placed on the wellbeing of distance students. However, distance education is currently conducted in a way that opposes students’ demand for social community, which creates a feeling of isolation. Enriching learning management platforms with social affordances and elements from social networking sites is an attempt to increase social presence on learning management platforms. This essay explores how to improve the relationship between distance students on learning management platforms and which affordances may enrich learning management platforms besides those that have already been researched. The study results in 2 elements (Privacy and Collaboration), 3 social affordances (Social connectivity, Social interactivity and Profile building) and 1 content affordance (Content sharing) that has been identified based on the respondents preferences in relation to social networking sites. The functionalities associated with these identified elements and affordances are presented through a sketch in the result. This is to clarify how a possible application on learning platforms can improve communication and the social presence between the students.

Sedan december 2019 har samhället kommit att förändras på grund av Covid-19 pandemin. Den snabba smittspridningen förändra ett helt globalt samhälle och den 20 mars 2020 förflyttades all högskoleundervisning belägen på campus till undervisning på distans i Sverige. Detta kom att innebära en förändring för högskolestudenter och deras förutsättningar för goda studievillkor. Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter uppfattar att omställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19 pandemin har påverkat deras studievillkor. En kvalitativ metod valdes för att besvara studiens syfte. Insamling av data skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och urvalet av intervjupersoner var målstyrt. Intervjupersonerna bestod av sex högskolestuderande, vars campusundervisning omvandlats till distansundervisning. Materialet som samlades in analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultatet påvisade att högskolestudenterna uppfattade att den snabba omställningen lett till försämrade studievillkor. Det uteblivna stödet av lärare och annan administrativ personal har lett till försämrad motivation till studierna på distans. Den snabba förändringen har lett till försämrade relationer studenter emellan som lett till försämrad samhörighet och delaktighet. Vidare visar resultatet att digitala verktyg är av stor betydelse vid undervisning på distans. Slutsatsen är att högskolestudenterna uppfattar att omställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19 pandemin har lett till försämrade studievillkor. / Since December 2019 the society has changed due to Covid-19. The rapid spread of the infection changed an entire global community and on March 20, 2020, all education located on campus was moved to distance education and came to mean a big change for university students and their study conditions. The purpose of the study was to investigate how university students perceive that the change from campus education to distance education during the Covid-19 pandemic has affected their study conditions. A qualitative method was chosen to answer the purpose of the study. Data were collected by using semi structured interviews and the selection was goal-oriented. The interviewees consisted of six university students whose campus education was changed to distance education. The collected material was analyzed with a manifest content analysis.  The results showed that the university students perceived that the rapid change has led to worse study conditions. The lack of support from teachers and administrative staff has led to reduced motivation for distance education. The rapid change has led to worse relations between students, which has led to do worse affinity and participation in school. The conclusion of the study is that the university students perceive that the rapid change of the Covid-19 pandemic has led to changed study conditions for the university students.

The Covid-19 pandemic was a transformative period for Sweden's upper secondary schools. During a period in social studies, teachers have not been allowed to talk about or reflect on these experiences. As future social studies teachers, we saw a need to investigate this issue. How a complex and vital subject like social studies, which is supposed to form democratic citizens, was affected by all the social changes that covid-19 contributed to in society. Therefore, we aimed to investigate how social studies teachers experienced the covid-19 pandemic, how their professional role, the relationship with the students, and the social studies subject was affected. We have used a qualitative methodological approach through a narrative interview method to interview social studies teachers at upper secondary schools in southern Sweden. The empirical work was analyzed using Pierre Bourdieu's capital- and field theory and Basil Bernstein's concepts of classification and framing. The study results show that social studies teachers' professional roles and relationships with students changed during the covid-19 pandemic. The teachers lost confidence, control and questioned their professional choice when the interaction between teachers and students deteriorated during distance learning. Consequently, the professional role changed, and the teachers have become more caring actors for the students. Social studies teaching was overcrowded and challenged by the social changes brought about by the covid-19 pandemic. The relevance of the social studies subject was strengthened and gained greater importance in a society in crisis. The school has returned to old habits as before the pandemic, and school organizations have yet to take advantage of the social studies teachers' experiences during the covid-19 pandemic.

High school teachers have a crucial role in shaping the next generation by educating and guiding adolescents on their way into adulthood. During the COVID-19 pandemic, which entailed a sudden shift to digital teaching, the work of high school teachers was affected.  Aim: The aim of this study is to investigate how the psychosocial work environment and professional identity of high school teachers have been affected by the transition to digital teaching during the pandemic and moreover what valuable lessons they carry into future work. Theoretical concepts: The theoretical concepts that the study is based on are boundaryless work, professional identity, and the demand-control-support model from a work environment perspective. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using semi-structured interviews. The empirical material has been compiled from ten different interviews with high school teachers that have been transcribed and processed with a thematic analysis. Results: The results show that the transition to digital teaching has had a direct impact on the psychosocial health and professional identity of high school teachers. The factors behind this are a lack of social contact between students and teachers, increased workload, and a decreased sense of control over work. Conclusion: The most notable conclusion that can be drawn from the study is that the need for social interaction between high school teachers and students is essential. The fact that school is a social place is evident, and there is no doubt that teaching in physical classrooms cannot be compared to distance teaching. / Gymnasielärare har en avgörande roll i att forma nästa generation genom att utbilda och vägleda ungdomar på väg in i vuxenlivet. Under covid-19 pandemin som innebar en plötslig omställning till digital undervisning blev gymnasielärares arbete påverkat.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärares psykosociala arbetsmiljö och professionella identitet har påverkats av övergången till digital undervisning under pandeminsamt vilka lärdomar de bär med sig in i framtidens arbete. Teoretiska begrepp: De teoretiska begrepp som studien utgår ifrån är gränslöst arbete, professionell identitet och krav- kontrollstödmodellen ur ett arbetsmiljöperspektiv. Metod: Denna kvalitativa studie utgår ifrån en induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sammanställts utifrån tio olika intervjuer med gymnasielärare som sedan transkriberats och bearbetats med en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att omställningen till den digitala undervisningen har haft en direkt inverkan på gymnasielärares psykosociala hälsa och professionella identitet. Faktorerna bakom detta är utebliven social kontakt mellan elever och lärare, ökad arbetsbelastning och en minskad kontroll över arbetet. Slutsats: Den mest utmärkande slutsatsen i undersökningen som kan dras är att behovet av social interaktion mellan gymnasielärare och elever är essentiellt. Skolan är en social plats och att undervisningen i de fysiska klassrummen inte går att jämföra med distansundervisning råder det ingen tvekan om.