Syftet med denna studie är att skapa kunskap om SFI-lärares arbete kring webbaserad undervisning, samt vilka digitala verktyg de använder och på vilket sätt lärarna främjar språkinlärning, när det gäller muntlig interaktion och produktion och vilka metoder som används. Jag vill också ta reda på vad SFI-lärarna har för utmaningar och möjligheter med undervisning på distans.Den här studien bygger på den sociokulturella teorin. Metoden som används är kvalitativ. Materialet samlades med hjälp av enkäter som skickades via mejl till sex SFI-lärare från tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att de tillfrågade SFI-lärarnas fjärrundervisningstimmar skiljer sig mellan 3h och 15h. Resultatet visade också att samtliga tillfrågade SFI-lärare använder Microsoft Teams och Lunis Liber som digitala hjälpmedel vid fjärr- och distansundervisning. Studien har även tydliggjort att vid webbaserad undervisning uppstår problem med teknik och dåligt nätverk. Samtliga tillfrågade lärare försöker använda den största delen av lektionen till att utveckla elevernas muntliga färdigheter och finner det väldigt utmanande på distans. I resultatet framgick också att samla bedömningsunderlag är mycket svårare på distans. Vidare visade resultatet att IT-support är önskvärt både för lärare och elever. Att genomföra prov, läxförhör och hörförståelse är något lärarna endast kan utföra på plats. De möjligheter med webbaserad undervisning som resultatet tog fram är: flexibilitet, besparing av tid, bättre elevkontakt, mer individ anpassad undervisning samt den digitala kompetensen utvecklas både hos lärare och elever. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work. / År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.

Studiens syfte är att synliggöra hur musiklärare på musikhögskola upplever omställningen till distansundervisning. Det teoretiska perspektivet utgörs av hermeneutik och insamlandet av material har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där lärare på musikhögskolenivå har fått berätta om sina upplevelser kring den tvingande omställningen till distansundervisning. Materialet har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ analys. I resultatet framkommer en delvis delad bild av lärarnas upplevelse där både negativa och positiva aspekter lyfts fram. Den övergripande bilden är dock negativ och undervisningens kvalité upplevs ha gått ner. De negativa aspekterna handlar bland annat om teknik och teknikens begränsningar och svårigheter, att möjlighet till musikaliskt samspel är låg samt att planeringen upplevs som utmanande. De positiva aspekterna handlar om att den kollegiala kommunikationen har blivit bättre, utveckling av den egna lärarkompetensen har blivit större. Distansundervisningen ses också som ett positivt substitut till alternativet att inte ha någon undervisning alls. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och diskuterar lärarens arbetssituation och förförståelse, lärarnas upplevelse av distansundervisningen samt anpassningar, svårigheter och möjligheter. / The purpose of this study is to make it visible how music teachers at a music academy experience the transition to distance education. The theoretical perspective consists of hermeneutics and the collection of research material has been done through semi-structured interviews where teachers at the music college level have been allowed to describe their experiences of the forced transition to distance education. The material has been recorded and transcribed to allow it to be analyzed by qualitative analysis. The result is a partially shared picture of the teachers' experience where both negative and positive aspects are highlighted. The overall picture is however negative, and the quality of teaching is perceived to be deteriorated. The negative aspects include technology and the limitations it comes with, the possibility of musical interaction is low, and that planning is more challenging. The positive aspects refer to the collegial communication being improved, the development of one's own teacher competence has become greater. Distance education is also seen as a positive substitute to the alternative of not having any teachings at all. In the discussion, the results are compared to previous research and discusses the teacher´s work situation and preunderstanding, the teachers experience of distance learning and adaptions, difficulties and opportunities.

Vilka är effekterna av klassrummens digitala anpassningar i händelserna av en pandemi? Covid-19 har globalt sedan slutet av 2019 i olika omfattning och takt påverkat världsekonomin, den sociala mobiliteten och för Sverige likt många andra länder även skolbänken. Som ett led i stegen av Folkhälsomyndighetens rekommendationer som syftar till att motverka smittspridningen har klassrumsundervisning på riksnivå avlösts av olika hybrider av distansundervisning. Hur distansundervisningen påverkat Sveriges elever har varit ett föremål för debatt i de politiska rummen såväl som vid zoom-möten. Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan utvecklingen av flickors och pojkars betygspoäng på de obligatoriska nationella proven i ämnet engelska, matematik och svenska och etableringen av distansundervisningen i Sverige. Studien grundas på en Difference-in-Difference-in-Differences, en metod vars design utgår från inducerad slumpmässig variation. Nollhypotesen motsvarande att den logaritmerade genomsnittliga betygspoängen bland flickor och pojkar är likadan kommer via Welchs approximation testas för att se om utrymme finns för tolkningen att distansundervisningen kan ha påverkat trenden mellan betygspoängen och könstillhörigheten. Resultaten visar på att det inte går att avvisa att variationen i betygspoäng är orsakad av slump i engelska och matematik, men att skillnaden i genomsnittlig betygspoäng är statistiskt signifikant i svenska och har minskat mellan flickor och pojkar. Tre kompletterande hypotesprövningar görs på om andelen elever som fått underkänt betyg bland flickor och pojkar är signifikant lika i syfte att nyansera eventuella effekter av distansundervisningen, och för att undersöka om “Boys Will Be Boys” stämmer på de obligatoriska nationella proven. Resultaten på de kompletterande hypotesprövningarna är statistiskt signifikanta i respektive ämne och indikerar att skillnaderna minskat mellan flickor och pojkar. Modellen tar inte hänsyn till andra förklarande variabler än kön, varpå det uppmuntras till att tolka resultaten i ljuset av en inledande debatt kring könssegregationen i skolan.

As of March 2020, due to the Covid-19 outbreak, numbers of students and teachers from pre-primary to tertiary education levels worldwide have experienced distance or semi-distance learning. Swedish teachers and students involved in the Media program and Aesthetics and media program (subprograms of Swedish secondary schools' national Social Science and Arts program) were affected by the situation as much as their colleagues and peers in other programs.This thesis analyzes experiences from spring 2020 to spring 2021, from both students' and teachers' point of view, regarding using ICT pedagogy in film and media education. Furthermore, it examines the impact of ICT pedagogy in the teaching process and how it has changed compared to teaching pre-Covid-19. It answers the following question: how has the use of ICT tools affected teachers' pedagogical planning and their methods? Moreover, it focuses on the effect of distance education on both media teachers and students.The results show a beginning of a transformation of the whole school system, film and media education included, which one can speculate will continue in the following years, both in Sweden and internationally. First signs can already be seen: there are changes in teacher-student communication, evaluation of students' work and lesson planning. Furthermore, the teaching process has become more flexible. In order to overcome the problems that film and media students faced during this time (primarily motivation and difficulties in practical assignments), the teaching process is becoming more and more student-centered.

The aim of this study is to visualize examined physical education teachers' IT skills and implementation of IT in homeschooling during the pandemic. The studies ambition is also to visualize if the physical education teachers' IT skills were good enough to conduct the teaching according to the school's curriculum. The survey wants to highlight the reality that physical education teachers experienced during these periods of distance education. The methods are a mixed methods based on an interpretivist approach, which means it stands between the hard data of positivism and the interpretations and understanding of hermeneutics in text. The essay is based on an already existing theoretical framework which the collected empirical evidence is presented against. The empirics were collected through online survey in Facebook groups and through emails to PE teachers. The total number of intermediaries is 50 PE teachers. The theoretical framework is based on the frame factor theory, developed by Dahllöf & Lundgren (2014) The results of the study show that the physical education teachers largely had sufficient IT knowledge to conduct homeschooling. IT support from the school was available to most of the teachers and if they had problems, it was mostly with group division, internet connection, screen sharing and the audio. Most teachers had to change their lesson planning and several parts of the curriculum suffered, mostly movement and friluftsliv. The teaching was more theoretically based with focus on health and lifestyle. If movement was taught, it was mostly dance and individualized training based on strength and conditioning. This type of teaching often took place through platforms such as Youtube and Runkeeper. The conclusion is that many teachers without ICT education have completed homeschooling on their own through their own ability. The teaching has suffered from the pandemic and teachers consider that they lost assessment data and student contact.

Syftet med rapporten var att samla erfarenheter från distansundervisningen inom matematikämnet i tre svenska skolor, två gymnasieskolor och en grundskola. Våren 2021 intervjuades närmare 20 lärare där huvudämnet var vilka erfarenheter lärarna tog med sig från distansundervisningen. Frågeställningarna som undersöktes var: Vilka erfarenheter har lärare av matematikundervisning under distansundervisning under covid-19 pandemin? Hur kan dessa erfarenheter av matematikundervisning under distansundervisning användas i klassrumsundervisning? Hur kan en handbok utformas som ett stödmaterial till lärare med syftet att utveckla klassrumsundervisning i matematikämnet med hjälp av erfarenheter från distansundervisning? Tematisk analys användes för att analysera den insamlade datan i form av sammanfattningar av intervjuer med lärare och en handbok med en förklaring till hur lärarnas erfarenheter från distansundervisningen kunde användas under matematikundervisningen i ett klassrum vid eventuell återgång hösten 2021. En utmaning enligt samtliga lärare var att identifiera kunskapsnivån hos elever, det var svårare att avgöra vilka delar av undervisningen som upplevdes svåra för elever och det var svårare med direkt återkoppling under lektionstid. Positiva fördelar uttrycktes, breakoutrooms, sparade anteckningar och tillgänglighet för frånvarande elever var fyra av dessa fördelar. / The purpose of the report was to gather experience from distance education in the subject of mathematics in three Swedish schools, two upper secondary schools and one primary school. In the spring of 2021, almost 20 teachers were interviewed, the main subject being which experiences they brought with them from distance education. The questions examined were: What are the experiences of teachers of mathematics teaching during distance learning during the covid-19 pandemic? How can these experiences of mathematics teaching during distance learning be used in classroom teaching? How can a handbook be designed as a support material for teachers with the aim of developing classroom teaching in the subject of mathematics with the help of experiences from distance teaching? Thematic analysis was used to analyze the collected data in the form of summaries of interviews with teachers and a handbook with an explanation of how teachers' experiences from distance education could be used during mathematics teaching in a classroom in the event of a return in autumn 2021. A challenge according to all teachers was to identify the level of knowledge of students, it was more difficult to determine which parts of the teaching were perceived as difficult for students and it was more difficult with direct feedback during lesson time. Positive benefits were expressed, breakoutrooms, saved notes and accessibility for absent students were four of these benefits.

Tidigare forskning visar att arbete med formativ bedömning kan ha en stark effekt på lärandeprocessen både för lärare och elever. Denna form av bedömning delar ansvaret för lärandet till tre olika aktörer: lärare, elev och även kamrat som tillsammans ska stödja och fördjupa lärandet. Det forskning även pekar mot är att det finns en utmaning med användandet av formativ bedömning för idrott och hälsa-lärare inom deras ämne. Det uppstod även nya utmaningar på grund av coronapandemin där Folkhälsomyndighetens direktiv krävde att gymnasieskolorna skulle stängas ner och att undervisningen skulle utföras på distans. Distansundervisningen resulterade i att idrott och hälsa-lärare med sitt praktiskt inriktade ämne tvingades förändra sin planering och bedömning. Studien syftar därför till att undersöka och bidra med kunskap kring hur gymnasielärare uppfattar och använder formativ bedömning, detta med utgångspunkt från Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Både inom vanlig fysisk undervisning och även under perioden med distansundervisning.  Undersökningen av detta utfördes genom sju kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som distansundervisade ämnet idrott och hälsa. Resultatet i denna studie visar att idrott och hälsa-lärare utnyttjar aspekter av formativ bedömning som att ge feedback och att skapa belägg för lärandet, men aspekter som att skapa förståelse för lärandet utnyttjas mindre. Att undervisningen inte kunde bedrivas på plats i skolan gjorde att idrott och hälsa-lärarna upplevde svårigheter med att använda och ge formativ bedömning. Lärarna planerade om momenten på distans till att bli mer teoretiska för att bättre kunna veta vad eleverna faktiskt har lärt sig. Elever som föredrar teoretiska uppgifter före praktiska motiverades av det större ansvarstagandet, jämfört med de elever som behöver rutin och lärare vid sig.

Studie syftar till att förstå hur lärare samt elever upplever distansundervisning när det gällerderas digital kompetensutveckling, motivation samt balans mellan arbete och privatliv.Studien syftar även till att redogöra deras upplevelser när undervisningen sker på plats igen. Igenomförandet av studien syfte har vi använt oss av tidigare forskning om distansarbete samtdess möjligheter och utmaningar, kompetensutveckling, motivation bland både samtligagrupper. Även teorierna Work-Life-Balance, Krav-Kontroll-Stödmodell samt Herzbergsmotivationsteori ligger till grund för vår studie. Detta är en kvalitativ studie som gjorts medhjälp åtta intervjupersoner varav tre är lärare och fyra är studenter. Vi har använt oss av ettstrategiskt målstyrt urval där samtliga personer uppfyllt kraven utifrån våra aktuellaforskningsfrågor. Vi konstruerade två semistrukturerade intervjuguider som riktade sig motlärare och elever. Resultaten tyder på att respondenterna upplever att distansundervisning erbjuder en delfördelar för lärare och elever, men det medför även många utmaningar som väger tyngre änfördelarna. Bland våra respondenter såg vi att den digitala omställningen påverkade dem påolika sätt. Resultatet visar även hur den digitala omställningen påverkade relationen mellanläraren och elever, vilket i sin tur påverkade deras inställning gentemot arbete eller studierna.Resultatet visar att respondenternas motivation påverkas negativt under distansundervisningenoch att undervisning på plats upplevs som bättre på grund av den sociala kontakten. Vi märkteäven att den upplevda balansen mellan arbetsliv eller skolliv och privatliv blandrespondenterna beroende på deras livssituation. Vi fann dock en koppling till att en delrespondenter upplevde att deras balans försämrats till följd av digitaliseringen.

Den digitala studiemiljön har blivit alltmer vanlig för högskolestudenter,och ökade ytterligare till följd av COVID-19-pandemin. Denna förändringhar inneburit att både studenter och lärare snabbt behövt anpassa sig till nyadigitala plattformar, verktyg och kommunikationsmetoder. Lärplattformarsom tillhandahölls av högskolorna spelade en betydande roll för attmöjliggöra distansundervisning och underlätta interaktionen mellanhögskolestudenter och lärare. Den snabba förändringen har också medförtutmaningar för den digitala studiemiljön, där engagemanget har varit lägreoch kommunikationen tagit en digital form. Under COVID-19 ökadehögskolestudenter markant sin användning av sociala medier (SM), vilketindikerar att de resurser som högskolorna tillhandahöll inte var tillräckliga.Studien strävade efter att identifiera utvecklingsmöjligheter för den digitalastudiemiljön genom att dra nytta av högskolestudenternas erfarenheter avSM användning under COVID-19. För att identifiera utvecklingsmöjligheterutfördes en kvalitativ forskningsansats med litteraturstudie och kvalitativintervjustudie. Studien har identifierat fyra utvecklingsmöjligheter som kanimplementeras i en digital studiemiljö: främja socialt stöd digitalt, brytaformalitet, nätverkande och skapa avbrott i studierna. Framtida digitalastudiemiljöer kan dra nytta av dessa utvecklingsmöjligheter för attutvecklas.