Den akuta situationen med Covid-19 har haft en global påverkan på utbildning. Vid studiens tidpunkt hade pandemin pågått i drygt ett år och normala förhållanden var inte inom synhåll.  Författarna av denna uppsats har själva genomgått en radikal förändring och har känt behovet av att undersöka kring ämnet programmering vid distansundervisning. För att sätta ljus på de positiva aspekterna och hitta möjligheter för vidareutveckling, vill författarna förmedla det som varit bra respektive mindre bra. Uppsatsen genomsyras av en tematisk analys efter ett antal genomförda kvalitativa intervjuer.  Studien har huvudsakligen sökt efter berättelser, upplevelser och känslor som studenter och lärare på programmet Informationsarkitekt vid Malmö Universitet delar med sig.  Trots att studieresultaten inte påvisade någon märkbar skillnad i förhållande till föregående år, verkar pandemin ha haft en stor inverkan på många områden. Lärarna upplevde att klyftan mellan högpresterande och lågpresterande studenter blivit större. Detta tros delvis bero på att de lågpresterande studenterna drar sig för att be om hjälp, trots att de är i behov av det. Samtidigt tycks de högpresterande studenterna blivit duktigare på att söka information på egen hand. / The emergent situation regarding Covid-19 has had an effect on education globally. At the time of this study, the pandemic had been going on for about a year. The usual everyday life was nowhere to be seen.  The authors of this paper have experienced the radical changes and felt the need to investigate the remote education of programming. To shed some light on the positive outcomes and to find possibilities for further improvements, the authors want to relay the successful and unsuccessful aspects. The paper contains a thorough thematic analysis of the conducted qualitative interviews. In the study, stories, experiences and feelings from the students and teachers from the information architect programme at Malmö University have been the main part of the data collected.  Though the grades didn’t show any noticeable differences in comparison to the last few years, the pandemic seems to have had a major impact in many areas. The teachers have witnessed an increasing gap between high performing students and low performing students. It is believed that this may be caused by the low performing students' tendency not to seek help when they need it the most. While the high performing students seem to have gotten better at searching for information by themself.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.

Studiens huvudsakliga målsättning är en djupare granskning av somliga aspekter av distansundervisning, närmare bestämt virtuella laborationer, inom fysikämnet på gymnasienivå och dess inverkan på elevers utveckling och deras inställning gentemot ämnet. Även lärares uppfattning av, och förhållningssätt gällande, virtuella laborationer granskas och ställs i förhållande till elevernas upplevelser. I fokus ligger elevers kunskapsutveckling och förståelse av fysikaliska fenomen och deras begreppsförståelse, det vill säga deras förståelse av, inom ämnet relevanta, begrepp och koncept. Underlaget som denna granskning baseras på, studiens empiri, har inhämtats via en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Detta i form av informationsinsamling via enkät respektive semistrukturerade intervjuer där frågeställningen närmare förtydligas och deltagarna får möjligheten att vidare utveckla och detaljera sina svar. Resultaten som framkommer från undersökningen analyseras därefter med utgångspunkt i relevant tidigare forskning och Deweys teori om pragmatism. Då studiens omfång är tämligen begränsad med avseende på antalet deltagande elever och lärare genomförs även en kortare litteraturstudie i syftet att möjliggöra en djupare utvärdering av resultaten. Av studien framkommer att både elever och lärare är eniga om vikten av laborationer och praktiska undervisningsmoment inom fysikämnet och vidare anser att traditionella, alltså fysiska, laborationer är mer givande och medför en större positiv inverkan på elevers inlärning. Vidare ansåg eleverna att de mest betydande aspekterna av laborationer var tydliga instruktioner, möjligheten till samarbete med andra elever samt stöd och vägledning från lärare, vilket även affirmeras av lärarna. Skiljande åsikter framföres dock gällande huruvida virtuella laborationer i framtiden kommer kunna utvecklas tillräckligt för att vara en lämplig ersättning för fysiska laborationer, där lärare ställer sig mer kritiska till detta medan eleverna anser det vara möjligt.

Under tiden för covid-19-pandemin infördes olika typer av restriktioner. Vissa av dessa kom att påverka skolorna som var tvungna att frångå reguljär undervisning och i stället bedriva undervisning på distans. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur yrkeslärares didaktik och mellanmänskliga kontakter förändrats under tiden med undervisning på distans. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Fyra centrala teman framkom: digitala verktyg, engagemang, didaktiska överväganden samt relationer. Studiens resultat visar att yrkeslärarna till stor del har fått förändra sina didaktiska metoder. Ingen av lärarna hade tidigare erfarenhet av det arbetssättet som kom att användas. Lektionsplaneringar fick revideras och de didaktiska valen omvärderas.  Den mellanmänskliga kontakten kom också att förändras när mötet med eleverna skedde på distans i stället för i skolan.

During the Corona Pandemic 2020/2021, upper secondary education in Sweden is periodically conducted at a distance. This narrative study aims to create knowledge about how this affects the teaching of the aesthetic program’s theater education from a student perspective; through the students' stories from distance education, we can get information about how the students experience effects on drive, interaction and learning in Theater. A socio-cultural and relational perspective permeates the essay and the ten informants' stories are linked to governing documents, previous research in theater didactics, didactic design and digitization, digital tools in drama and theater teaching and reports from authorities on the impact of distance education on teaching and learning. The result is presented in two parts, a chronological and a thematic story. The analysis shows that students generally have difficulties related to motivation and creativity during periods of digital education. Students in need of special support are particularly affected when they don’t receive the help they need to establish routines and get started with their tasks. The interaction between students and between students and teachers has weakened significantly as the students work alone at home and this affects both their well-being and mental state. Group development stagnates or regresses when the students don’t have joint theater projects and do not meet in real life. However, there are individual differences; students with social anxiety have been helped by the distance education and many students believe that they have, after all, learned what they should, because they have implemented the planned elements in some form. A discussion about online theater teaching, development of didactic digital tools, loss of knowledge and the students' social situation during distance education ends the essay.

The outbreak of the corona pandemic has led to various restrictions within society and thus also within higher education. In March of 2020, all teaching at colleges and universities in Sweden became remote. This included library instruction. The aim of this study was to describe the teaching academic librarian’s role due to the corona pandemic and the transition to distance education it has entailed. The study applied Huvila’s terms work role and work task together with Kuhlthau’s levels of instruction as well as a model of emerging roles for academic librarians identified by Vassilakaki and Moniarou-Papaconstantinou as its theoretical framework. A mainly qualitative study was carried out. A questionnaire was sent to teaching academic librarians nationally. This resulted in 61 responses. Data gathered were analysed using conventional content analysis. The study’s results indicate that the role has changed due to changes in how tasks are carried out, for example how the library instruction is carried out, cooperation with faculty, requirements regarding technological competence, the use of digital learning resources and how the students’ needs are highlighted. The study’s results also indicate that this transformation will remain to some extent, and that blended learning will become more common.

I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativt påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.

In this case study I interviewed five history teachers experiences of digital education during the covid-19 outbreak the spring of 2020. What are the views of these teachers on the nature of their subject and its potential, how was this transferred into the digital space under hastily manners? And what was the following effects? Interestingly depending on how the teachers view the potential of their subject their methods of teaching it changes. Which included different hindrances while transferring education into the digital classroom. The teachers used different strategies to mitigate the hindrances, but some patterns could be observed to be in common. This study concludes that the most important factors that affected the teachers where availability of digital tools and lack of visual feedback from the students. The teachers took different strategies to mitigate these too. The effects of the hasty lockdown and digitization of the classroom was during its time most notable lack of energy and a decrease of the teacher’s self-image as educators. The effects of the lack of student response seems universal and a key reason of the negative effects, implicating that the meeting between teachers and students play a big role in not only the students learning, but also for the teachers feeling of work-related value. Regardless of the negative effects, in the case of these teachers the most notable aftereffect of the experiences is that most of the teachers are even more motivated and feel a confirmation of their jobs and subjects’ significance.

Syfte  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasielärare med inriktning idrott och hälsa planerar sina lektioner utifrån läroplanen och hur de implementerar detta i distansundervisningen under covid-19 pandemin. Studien behandlar dessa forskningsfrågor: På vilket sätt organiserade gymnasielärarna distansundervisningen så att eleverna får tillgång till det centrala innehållet i förhållande till läroplanen? Vilka för- och nackdelar har distansundervisning ur ett lärarperspektiv? Vilket sätt har lärare bedömt elevers kunskap utifrån läroplanen? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört djupgående intervjuer med fem idrott och hälsa lärare. Intervjuerna spelades in och genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang).  Resultat Resultatet från denna studie bekräftar att gymnasielärarna kunde organisera distansundervisningen med hjälp av exempelvis inspelade föreläsningar som även var en fördel. Distansundervisningen har även påverkat elevernas praktiska moment negativt. En annan upptäckt är att lärarna har kunnat säkerställa elevernas teoretiska kunskaper. De praktiska momenten har varit svåra att bedöma av gymnasielärarna på distans. En fördel som gymnasielärarna var överens om var att deras digitala kompetens ökade i samband med distansundervisningen. Slutsatser  I denna studie fick lärarna digitala kompetenser och gillade flexibiliteten med att exempelvis spela in föreläsningar i förväg. Däremot kunde inte de praktiska lektionerna genomföras på grund av brist på material och resurser. Idrottslärarna i gymnasiet behövde anpassa sina lektioner och ändra sitt arbetssättet efter gymnasieelevernas förutsättningar. Utöver detta har man inte haft tillgång till att utöva praktiska lektioner, lärarna har även inte kunnat bedöma elevernas praktiska förmågor ordentligt. Bedömningen har därför endast skett i de teoretiska delarna på distans och därmed har teori bedömning varit effektivt trots att rummet ägs på distans.

No description available.