Denna studie syftar till att få kunskap om skolkuratorers upplevelse av att genomföra samtalsstöd under skolans omställning till distansundervisning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och insamling av empiri utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skildrar fyra skolkuratorers individuella upplevelser av hur samtalsstödet har påverkats. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att samtalsstödet påverkats utifrån tre steg. De tre stegen handlar om kuratorns organisatoriska förutsättningar, kuratorns och elevens möjligheter att mötas samt utifrån upplevda möjligheter och begränsningar gällande att samtala på distans. Studiens resultat visar även på att kuratorernas upplevda handlingsutrymme var avgörande för hur samtalsstödet under distansundervisningen genomfördes.

I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.

I början av år 2020 lamslogs viktiga samhällsfunktioner såsom vård, omsorg och skola av virussjukdomen Covid-19 även kallad coronaviruset. Gymnasieskolor runtom i landet fick stänga ner sin verksamhet till följd av pandemin som rådde och istället undervisa digitalt. I ett ämne som domineras av rörelse så skapas en nyfikenhet hur det präglar idrott och hälsa, och på så vis fick vi idén till studien. Syftet med studien är att se hur de digitala verktyg som lärarna använt under pandemin påverkade undervisningen pedagogiskt. Vi ville också veta hur inställningen till att fortsätta använda verktygen efter distansundervisningen såg ut. Studien som har en kvantitativ ansats har bestått av en enkät där 49 aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet har deltagit.  Resultatet visar att fler lärare vill använda digitala verktyg. De lärare som redan använde sig av dessa, vilket var en majoritet av respondenterna, har också fått fler verktyg att arbeta med. Samtidigt så visar resultatet att det blivit fler positiva pedagogiska konsekvenser av digitala verktyg än negativa. Det finns dock vissa röster som fortfarande misstycker att det digitala ska ha en plats under lektionstid i ämnet, men de är få.

Som följd av pandemin covid-19 och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten tvingadesgymnasieskolor i Sverige att anpassa sin undervisning till distansundervisning. Digitalaverktyg blev därför en viktig del för gymnasielärare för att kunna fortsätta undervisningen.Tidigare forskning visar varierande resultat på distansarbetets effekter och utgår främst frånfrivilliga verktyg som möjliggör distansarbete. Utifrån faktorer kopplade tillanvändaracceptans är studiens syfte att undersöka gymnasielärares upplevelser avdistansundervisning och hur den har påverkat deras arbete. För att besvara studiensfrågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Uppsala.Resultatet visar att distansundervisning även under obligatoriska förhållanden till stor delupplevs negativt, baserat på de tre teman som producerats utifrån gymnasielärares intryck ocherfarenheter av distansundervisning. De tre centrala teman som undersökts är: kommunikationmellan lärare och elever, arbetsbörda samt digitala verktyg.

Syfte och frågeställningar Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur lärare på gymnasiet har upplevt distansundervisningen i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020. Följande frågeställningar behandlas i studien: 1. Hur beskriver lärarna att deras distansundervisning i idrott och hälsa ser ut? 2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever lärarna med att bedriva distansundervisning i idrott och hälsa? 3. Vilka faktorer påverkar lärarnas distansundervisning i idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex gymnasielärare i idrott och hälsa som bedrivit distansundervisning under våren 2020. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades empiristyrd tematisk analys, samt teoriledd tematisk analys. Den teoriledda tematiska analysen tillämpades med stöd i von Wrights handlingsteori. Resultat Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna bedrivit både teoretisk- och praktisk distansundervisning. Vidare har de intervjuade lärarna upplevt att den nya undervisningssituationen medfört större utmaningar än möjligheter. Där det av resultatet framgår att de största utmaningarna var att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt att interagera med eleverna. Med hjälp av von Wrights handlingsteori visade resultatet att lärarnas distansundervisning påverkats av både inre faktorer; exempelvis vilja att engagera eleverna i fysisk aktivitet, samt av yttre faktorer; exempelvis plötslig omställningen till distansundervisning. Slutsats De centrala slutsatserna för den föreliggande studien är 1) de intervjuade lärarna har upplevt att distansundervisningen under coronapandemin 2020 begränsat deras möjligheter att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt 2) de intervjuade lärarna har upplevt att den nya undervisningssituationen medfört utmaningar när det kommer till att interagera med eleverna. Slutligen finns det utrymme för utveckling av distansundervisningen i idrott och hälsa för att möta de utmaningar den nya undervisningssituationen medför. För att konkretisera dessa utvecklingsområden, samt föreslå åtgärder, behöver fler studier genomföras. / Aim The aim of this study was to examine how teachers experienced distance teaching in physical education (PE) during the corona pandemic spring 2020. In order to adress this aim, the following research questions have been investigated: 1. How do the teachers describe what their distance teaching in PE looks like? 2. What challenges and opportunities do the teachers experience with conducting distance teaching in PE? 3. What factors affect the teachers distance teaching in PE? Method The study has a qualitative methodological approach, where semi structured qualitative interviews was used as data collection. The theoretical framework of the study was Georg von Wright´s theory of action. Six PE high school teachers were interviewed. The interviews were conducted in the video conference program Zoom. Gathered data was analysed through empirically guided thematic analysis, and through theory-led thematic analysis.  Results The results of the study showed that the interviewees conducted both theoretical and practical distance teaching. Furthermore, the interviewees experienced that the new teaching situation brought greater challenges than opportunities. Where the biggest challenges were to conduct meaningful physical education and to interact with the students. With using von Wright´s theory of action the results showed that the teachers adapted distance teaching was influenced by both internal factors; such as teachers’ willingness to engage students in physical education, and external factors; such as the sudden transition to distance education. Conclusions The following conclusions were drawn from this study: 1) the interviewees experienced that the distance teaching in PE during the corona pandemic spring 2020 limited their opportunities to conduct meaningful physical education, and 2) the interviewees experienced that the new teaching situation led to challenges in interacting with the students. Thus, there is room for development of distance teaching in PE to meet the challenges posed by the new pedagogical situation. Finally, directions for future research into distance teaching in PE is suggested.

Mellanmänsklig kontakt är viktigt för oss människor. I dagens värld har kontakt via virtuella möten ökat, och bland annat skolor har börjat använda sig av distansundervisning via videomöten i allt större utsträckning. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och studenter på högskolenivå upplever den mellanmänskliga kontakten vid distansundervisning via video. Totalt intervjuades sex lärare och sex studenter på högskolenivå. Databearbetningen skedde enligt tematisk analys. Resultatet visade på svårigheter att bygga relationer, bristande överblick över andras reaktioner, begränsad kommunikation och bristande deltagande i undervisningen. Detta framgick dock kunna motverkas av påslagna kameror, god teknisk utrustning, tidigare relation till varandra, mindre grupper, distraktionsfri studiemiljö och interaktiva moment. Resultatet speglar tidigare teori och bidrar samtidigt till en större förståelse för hur de mellanmänskliga aspekterna av undervisning påverkats av övergången till distansundervisning. I diskussionen tas möjliga källor till eventuell snedvridning av resultatet upp, såsom extra begränsningar kopplat till covid-19.

År 2020 kommer gå till historien som året då en pandemi härjade i världen och gymnasieskolorna rekommenderades att ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker lärares tankar, åsikter och erfarenheter kring distansundervisningen som bedrevs till följd av covid-19 pandemin vårterminen 2020 samt hur det kan användas i framtida undervisning. Studien genomfördes som enkätstudie där enkäten bestod av sju öppna frågor som besvarades av 14 lärare från två olika skolor. Dessa enkätsvar sammanställdes genom att en fenomenologisk analys genomfördes och presenteras i följande nio teman: tidsaspekten, oinspirerande arbetssätt, nya digitala verktyg, fusk, kommunikation, det sociala, strategier för undervisning, utvecklingsmöjligheter och möjligheter för framtiden. Resultatet visar en mångfald av svar från 14 medverkande lärare som beskriver lärarnas syn på möjligheterna och problemen som distansundervisning medför och hur dessa problem kan lösas. Lärarnas tankar, åsikter och erfarenheter av distansundervisning visar på svårigheter att få alla elever delaktiga i undervisningen samt att göra rättvisa bedömningar. En liknande undersökning i större skala, gärna i kombination med elevers tankar och erfarenheter, skulle vara en intressant fortsättning för att belysa de samlade erfarenheterna av distansundervisning.

Det senaste året har undervisning i Sverige och runtomkring i världen bedrivits i mer flexibla undervisningsformer. Flertalet nyligen publicerade artiklar betonar vikten av att elever samarbetar och lär sig av varandra för att skapa goda möjligheter att lära när undervisningen sker på avstånd. Av denna anledning har denna studie fokuserat på lärares reflektioner om fördelar, utmaningar och centrala aspekter vid kollaborativt lärande vid distansundervisning inom SFI. Sex lärare från sex skilda skolor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer via ett digitalt videoverktyg. Efteråt transkriberades dessa samtal med ett innehållsligt fokus och analyserades tematiskt.Resultaten visar att de fördelar som betonats är elevers möjlighet till gemensam stöttning av skilda slag, elevers möjlighet att motverka känslan av ensamhet och elevers möjlighet att delta i mer naturliga samtalsmiljöer. De utmaningar som påtalats är att det inledningsvis är svårt att motivera mer elevaktiva arbetssätt, att skapa ett socialt sammanhang samt att överblicka elevernas progression och deltagande. Avslutningsvis lyfter lärarna fram god planering och struktur, autonoma elever och en positiv syn på sig själv som pedagog, som tre betydelsefulla faktorer för att främja en god undervisningsmiljö. Dessutom visar denna studie att distansundervisning innebär en balansgång mellan ytterligheter så som elevstyrning kontra lärarstyrning och att lärarna stegvis förändrar sin pedagogik så att den passar den nya undervisningssituationen.

Distansundervisning kan fungera som ett bra komplement när en plötslig förändringsprocess i samhället uppstår och digitala verktyg snabbt behöver implementeras i verksamheten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring en påtvingad distansundervisning i gymnasieskolor och dess påverkan på gymnasielärare och elever. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever sitt förändringsarbete gällande den påtvingade distansundervisningen i en krissituation. Studien kommer även undersöka gymnasielärares reflektioner kring den påtvingade distansundervisningen. Vår studie bygger på en kvalitativ metodansats där sex semistrukturerade intervjuer med lärare från olika gymnasieskolor runt om samma kommun utfördes. Intervjuerna utfördes digitalt genom plattformen Zoom. Vidare presenteras det empiriska innehållet utifrån lärarnas upplevelser och tolkningar kring krissituationen, och sedan analyseras det empiriska materialet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna upplevde distansundervisningen som ett relativt bra alternativ för undervisningen i samband med den snabba omställningen. Studiens resultat indikerar däremot att det sociala samspelet mellan lärare och elever har försvårats efter att distansundervisningen påbörjade. Studien har även tydliggjort att lärarna har tagit lärdomar av denna distansundervisning, och hur olika lärandekontexter kan påverka elevernas presterande. Avslutningsvis presenterar studien vidare forskning som kan berika kunskapsfältet. Där lyfts intresset kring vidare forskning som exempelvis undersöker gymnasieundervisning innan, under och efter den påtvingade distansundervisningen.

Med anledning av covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- eller distansundervisning. Detta är grunden för studiens syfte: att öka kunskapen om hur matematikundervisningen på gymnasieskolor ställts om under covid-19-pandemin och vad omställningen inneburit för lärare och elever. För att uppfylla detta syfte har lärare och elever intervjuats för att identifiera vilka typer av distansundervisning som utövats med avseende på Fåhræus och Jonssons (2002) kategorier samt vilka för- respektive nackdelar som funnits med den distansundervisning som utövats i matematik under covid-19-pandemin.  Studiens resultat visar att distans i rummet, låg distans i tiden, låg distans i strukturen samt både låg och hög distans i dialogen förekommit under distansundervisningen som skett med anledning av covid-19-pandemin. Fördelar som nämns i studien är bland annat möjligheten att spela in och spara genomgångar. Nackdelarna som framkommer i studien rör bland annat teknikens begränsningar och ämnets analoga karaktär vilket anses ha hindrat kommunikationen mellan läraren och eleven.