Syftet med den här undersökningen har varit att söka svar på hur distansundervisningen under våren 2020, utifrån elevers upplevelser, påverkat samhällskunskapsämnets muntliga områden. Genom en enkätundersökning som besvarats av 112 respondenter, som alla läste samhällskunskap på gymnasiet under vårterminen 2020, har frågor ställts om vilka komponenter i undervisningen som eleverna själva anser vara viktiga för sin inlärning. Sedan har de i ett antal olika värderingsfrågor fått säga hur de upplevt distansundervisningen utifrån exempelvis samtal, diskussioner, grupparbeten och redovisningar. Respondenterna har givits, och tagit, möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att eleverna själva uppger att viktiga komponenter för deras inlärning, såsom tydliga lärargenomgångar, diskussioner med klasskamrater och möjligheter till spontana samtal, har försvårats av distansundervisningen. Svaren visar att svårigheterna delvis berott på tekniska problem och en osäkerhet inför att visa sig själv i kamera, men också att distansen i sig varit ett problem. Viktiga aspekter som kroppsspråk och ögonkontakt har gått förlorade och det har upplevts som komplicerat och ibland påträngande att be klasskamrater om hjälp. I resultatet visas också att en grupp respondenter har upplevt fördelar med distansundervisningen och dessa fördelar har främst visat sig vid muntliga redovisningssituationer.

Denna uppsats undersöker om distansundervisningen under Coronapandemin har påverkat elevers upplevda delaktighet i skolan. Studien utfördes för att ta reda på om elever anser att pandemin påverkat deras möjligheter till att ta del av de delaktighetsaspekterna specialpedagogiska skolmyndigheten anser krävas för en bra och givande skolgång. Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och materialet samlades in med hjälp av en enkätstudie. Med hjälp av specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell kan vi jämföra elevernas svar och teorin för att fastställa om distansundervisningen är positiv eller negativ för delaktighet. Undersökningens resultat var att samtliga aspekter försämrats under pandemin och att distansundervisningen inte är påverkat delaktighetsaspekterna positivt.

No description available.

Bakgrund: Interaktion mellan eleverna samt mellan lärare och elev har visat sig vara de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna vid undervisning på distans. Majoriteten av forskningen riktar sig till högre utbildningsinstanser och studenternas syn på distansundervisningen, medan lärarnas röster saknas. Mycket av forskningen fokuserar också på att undersöka interaktionens betydelse ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv – medan andra perspektiv utesluts. Vi väljer således att ta ett steg tillbaka och undersöka fler pedagogiska perspektiv vid distansundervisning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärares uttalanden om interaktionens betydelse vid distansundervisning kan förstås utifrån det kognitiv-behavioristiska-, socialkonstruktivistiska- och det connectivistiska perspektivet. Metod: Metoden för studien är kvalitativa intervjuer med sex lärare, samtliga utbildade för arbete i lågstadiet. Intervjuerna är semistrukturerade. Resultat: Resultatet visar att informanternas uttalanden främst kan förstås i termer av det kognitiv-behavioristiska perspektivet. Då studien baseras på kvalitativ metod är det inte möjligt att tala om ett generellt resultat. Vi ser däremot att informanternas uttalanden indikerar ett skifte i vilken pedagogik de baserar sin undervisning på: från det socialkonstruktivistiska perspektivet, till att snarare vila på det kognitiv-behavioristiska perspektivet när den ordinarie undervisningen övergår till distansundervisning.

Som en följd av Covid-19 pandemin så tvingades gymnasieskolor under kort tid gå över till fjärrundervisning. Denna studie syftar till att undersöka gymnasielärares upplevelser och åsikter kring fjärrundervisningen. Syftet är att bidra till en djupare inblick i lärares praktiska arbete med fjärrundervisningen, där störande faktorer, lärande och kommunikation samt funderingar inför framtiden är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats. Sex ostandardiserade intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Google Meet med lärare som arbetar på samma gymnasieskola. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna upplever fjärrundervisningen som mestadels negativ för dem själva och för eleverna, men att det finns vissa positiva aspekter. De negativa delarna handlar om störande faktorer vid arbete hemifrån som dålig ergonomi och att bli avbruten av familjemedlemmar, svårigheter att kommunicera med elever och att få dem att kommunicera med varandra i onlinemöten samt en brist på överblick av klasser. Några positiva aspekter är en ökad struktur i lektionsuppläggen och att kunna ha ostörda enskilda möten med elever. Oroande faktorer för framtiden enligt respondenterna är dels en möjlig kunskapsbrist hos elever som haft fjärrundervisning, och att friskolor i framtiden skulle se fjärrundervisning som ett rimligt alternativ till närundervisning för att dra ner på kostnader. Resultatet indikerar att det kan vara speciellt viktigt att ha tydliga strukturer och lektionsmål i fjärrundervisning. En varierad och språkligt stimulerande undervisning är också viktigt. Gruppindelningar kan behöva ses över för att maximera sannolikheten att elever kommunicerar med varandra.

The purpose of this bachelor thesis is to gainknowledge in how some Swedish university librariesexpresses their work regarding web based servicesfor distance learners via activity documents andwebb pages. A qualitative content analysis isconducted to investigate this. The empirical materialconsists of nineteen different documents and elevenselected parts of websites related to eleven differentuniversity libraries. The results show that there is avariation in how and to what degree differentuniversity libraries expresses their services todistance learners. Three main themes emerge fromthe content: ”the electronic library resources”, ”thevirtual library room” and ”the librarian's pedagogicalrole”, all in different ways connected to distancelearners. The results is discussed based on “thetheory of transactional distance”. The principalfindings is that the libraries expresses greatenthusiasm for digital development and web basedservices. Some in more explicit ways and some inmore implicit ways. Based on the findings from thisstudy and from the previous research and literatureon the subject, the conclusion is that it is notpossible to completely distinguish the distancestudents' needs from other students and it is notentirely possible to distinguish the role of theuniversity library in a psysical or a virtualenvironment.

The purpose of this Master's thesis is to investigate the role of the public library when the local government in the municipality arranges distance education at university level. The thesis has two main areas of questioning and these are goals and resources. In the study it is examined if the local goals have changed during the period 2000 until 2005, due to the development of distance education. It is investigated if change actually has occurred and if it has, in what way the goals have changed. It is also examined if and how the goals correspond with the work that is being performed in the public library. How the library's economic situation is affected and what the consequences are for the library are also examined. The study is carried out in two parts, one through interviews with five persons within the municipality and the other part is a study of the official documents concerning goals at different levels within the organisation. No change has occurred in the last five years despite the fact that the municipality has started “Campus Alingsås”. The board of Culture and leisure has not made any decision on how to handle these questions and it is found that the librarians can find the situation rather frustrating. “Campus” has both the attention from the local government as well as the resources. The project resources were destined for the public library as well as “Campus” but so far the cooperation has just started and the money that was meant for the library has not yet been used, at least not for library tasks. It is estimated that as much as 10 % of the librarian's time is spent helping students. During that time the librarians could accomplish tasks closer to the actual goals of the library. / Uppsatsnivå: D

Sammandrag Syftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan? Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet. Lärarna har delade åsikter om hur man stärker elevernas kulturella identitet men är dock överens om att det nationella måste prioriteras. Med hänsyn till en ökad internationalisering kan möjligen den mänskliga identiteten fokuseras framför den nationella. Ett sätt att tillgodose de behov som elever som studerar på distans i utlandet kan ha är att utveckla en global gemensam litteraturhistoria. Genom en global gemensam referensram ges elever möjligheten att identifiera sig med fler kulturer än enbart den svenskt nationella.

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?</p><p>Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet. Lärarna har delade åsikter om hur man stärker elevernas kulturella identitet men är dock överens om att det nationella måste prioriteras. Med hänsyn till en ökad internationalisering kan möjligen den mänskliga identiteten fokuseras framför den nationella. Ett sätt att tillgodose de behov som elever som studerar på distans i utlandet kan ha är att utveckla en global gemensam litteraturhistoria. Genom en global gemensam referensram ges elever möjligheten att identifiera sig med fler kulturer än enbart den svenskt nationella.</p>

I Sverige har, sedan 1985, endast ett gymnasium haft distansundervisning vilket har lett till att det finns lite kvalitativ forskning om distansundervisningen i Sverige. För att få en bild av hur undervisningen sett ut i matematiken när Sveriges gymnasieskolor gick över till distansundervisning under vårterminen 2020 har denna studie genomförts. Studiens syfte har alltså varit att söka svar på hur lärarna har undervisat i matematik men även att undersöka vilka digitala verktyg som lärarna använt i undervisningen. Även möjligheterna till samarbeten mellan elever i distansundervisningen har undersökts i studien. Studien bygger på intervjuer gjorda med 8 matematiklärare från en medelstor svensk kommun. I studien har lärarna gett beskrivningar på hur undervisningen gått till och även svarat på vilka digitala hjälpmedel de använt och om de möjliggjort samarbeten mellan eleverna och även hur de möjliggjort det. Sammanfattningsvis har de flesta lärarna fortsatt att använda de digitala resurser som de redan haft kompetens i innan undervisningen blev på distans. Största förändringen från traditionell undervisning, utöver att lektionerna ofta varit på videolänk, har varit att fler lärare använt olika digitala verktyg för att avsluta lektionerna med ”exit tickets”. Få lärare i studien har nämnt att de strukturerat undervisningen så att samarbeten mellan eleverna gynnats. Studien har dock visat att eleverna då skapat egna möjligheter att samarbeta med sina kamrater.