<p>Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag.</p><p>Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.</p>

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår. Undersökningen genomfördes genom att insamla data från börs- och branschindex från ländernas börser för perioden 1996-2006 och analysera genomsnittlig risk, avkastning och korrelation på dessa. Vi kan visa att även om korrelationen ökat finns det idag goda möjligheter till diversifiering mellan de nordiska länderna, en svensk aktiesparare bör placera en betydande andel av sitt aktiekapital i danska, finska och norska bolag. Inom portföljteorin ses det som en självklarhet att samtliga investerare, och däribland aktiesparare, tar vara dessa på möjligheter och därmed alltid håller en portfölj med maximal avkastning till minimal risk. Antagandet är, milt uttryckt, inte självklart och detta undersöks också som en andra frågeställning. Efter att ha intervjuat två aktiemäklare, en privatekonomisk rådgivare och en framstående privatekonom, vilka dagligen jobbar med att rådgiva eller kommentera svenska aktiesparare, kan vi visa att portföljteorins antagande generellt inte stämmer bland svenska aktiesparare. Bland annat tas besluten hellre baserat på aktiespararens kunskaper om bolaget, vilket i stor utsträckning avgörs av bolagets utrymme i media. Att köpa aktier i utländska bolag hindras dessutom av att det är betydligt krångligare att genomföra dessa affärer. Sedan oktober i år (2006) finns det indikationer på att medias fokus förflyttas till att i större utsträckning täcka även nordiska bolag i och med att en gemensam nordisk lista införts. Dessutom bidrar konkurrens från nätmäklare, exempelvis Avanza, till att de stora bankerna just nu satsar på att förbättra sina internetbanker, vilket i framtiden borde förenkla förfarandet att handla utländska aktier.

SAMMANFATTNING Titel: Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelse med aktier? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: John R Carlsson &amp; Samuel Norman Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – februari Syfte: Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andra investeringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet med denna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa de särdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Är kommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Den sekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt? Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandad tillgångsportfölj? Metod: Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning och totalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningen under mätperioden. Undersökningar har gjort både med och utan hänsyn tagen till risk. Till detta har vi dessutom gjort en undersökning av avkastningssambanden mellan investeringsformerna. Dessa korrelationsvärden har analyserats för att kunna ge ett svar på om fastigheter är goda diversifieringsobjekt. Beräkningarna i undersökningen är baserade på olika fastighets och aktieindex. Resultat och slutsats: Under vår mätperiod har aktier haft den högsta totalavkastningen med 19,24 % under mätperioden. Tas risken i beaktade så har ett bostadshus i någon av Sveriges större städer haft den högsta riskjusterade totalavkastningen med 23,77 %. De största korrelationerna uppgick till c:a 0,5 och uppmättes mellan bostadsfastigheter och aktieindex. Bostäder i Stockholms innerstad uppvisade en lägre korrelation på endast 0,23 mot aktieindex. Övriga fastighetstyper uppvisade ännu lägre korrelationer och är därför att beakta som goda diversifieringsobjekt. Dock är det svårt att veta hur exakta våra uppmätta korrelationsvärden är med tanke på fastighetsvärderingarnas smoothingeffekt. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att göra en studie på hur stor inverkan smoothing har på fastigheternas värdeförändringar. Primärt för att slå fast hur volatil tillgångslaget egentligen är och sekundärt för att kunna beräkna mer exakta korrelationssamband med aktierna. En annan intressant infallsvinkel är att fördjupa sig i hur direktavkastningen påverkas av vakansgraderna och hur stort risktagande det för med sig. Uppsatsens bidrag: Studien slår fast att under mätperioden så har aktier haft den högsta avkastningen utan hänsyn tagen till risk. Om risken tas i beaktande däremot så har en bostadsfastighet i någon av Sveriges större städer haft den högsta avkastningen. I termer av diversifiering så finns det flera fastighetstyper med låga korrelationer med aktieindex. Studien visar därmed att fastigheter förtjänar en plats i en blandad tillgångsportfölj, både i termer av riskjusterad avkastning och diversifiering.

Forskning inom beteendeekonomi visar att det finns flera psykologiska faktorer som leder till att investerare inte agerar rationellt vid viktiga beslut kring deras investeringar. Syftet med denna uppsats är att undersöka ”Home bias” (HB) som innebär att investerare tenderar till att investera majoriteten av sitt kapital i den lokala aktiemarknaden samt de möjligheter som finns med internationella investeringar i aktiemarknaden från 2000 fram till 2020.  Resultatet av analysen visar att detta fenomen fortfarande existerar sedan de tidigare studierna utförts men att det har minskat med 7,25 procent från år 2000 till 2019. Vid undersökning av avkastning för aktieindex bestående av Mid-Cap och Large-Cap bolag för: Australien, Hong Kong, Nederländerna, Sverige, Danmark, Indien, Norge, Sydafrika, England, Italien, Portugal, Tyskland, Finland, Japan, Ryssland, USA, Frankrike, Kanada och Spanien, visade resultatet att Ryssland, Danmark och Indien har haft högst avkastning under den utvalda tidsperioden på 20 år. Den svenska aktiemarknaden har haft högst korrelation mot den franska och tyska aktiemarknaden och lägst korrelation mot den japanska och indiska aktiemarknaden. Vid undersökning av internationella investeringar styrkte teorin, historisk data och Monte Carlo simulering att det är lönsamt att diversifiera sin portfölj och investera i fler länder för att uppnå högsta avkastning sett till risken och prestera bättre än den svenska aktiemarknaden. / Research within behavioral economics have proven that there exist several kinds of biases that makes the investors act irrational when deciding for important decisions regarding their investments. This thesis examines the phenomena called “Home bias” (HB) which means that investors tend to invest most of their capital into the local stock market, the thesis also analyze the opportunity of international investments on the stock market from year 2000 to 2020. The results of the analyze proved that this phenomenon still exists since the last research about it had been done, however this home bias have decreased with 7,25 percent from 2000 to 2019. When analysing the return based on index from stocks on the Mid-Cap and Large-Cap list for: Australia, Hong Kong, Netherlands, Sweden, Denmark, India, Norway, South Africa, United Kingdom, Italy, Portugal, Germany, Finland, Japan, Russia, Unites States, France, Canada and Spain,  the results showed that Russia, Denmark and India have had the highest return during the chosen time period of 20 years. The Swedish stock market have had the highest correlation with the French and German stock market, the lowest correlation was against the Japanese and Indian stock market. When analysing the return of international investments both theory, historical data and the Monte Carlo simulation proved it’s a benefit to diversify the stock portfolio and invest in more countries to achieve a higher rate of return given the risk and perform better than the Swedish stock market.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa. Bland de största svenska institutionella kapitalförvaltarna finns både de som inte alls diversifierar fastighetsinvesteringar geografisk, till de som ytterst medvetet gör de och alla varianter där mellan. Uppsatsen syfte är att ta reda på varför det skiljer sig åt när det kommer till just geografisk diversifiering av fastighetsinvesteringar. Efter en grundlig litteraturstudie kan vi konstatera att teoretisk konsensus menar att en kapitalförvaltare med en geografiskt diversifierad, blandad tillgångsportfölj gör rätt i att även geografiskt diversifiera sitt fastighetsinnehav. Dessutom är det bättre att göra så via direkt ägande än via indirekt ägande genom fastighetsfonder och dylikt. Vi har intervjuat fem av de största svenska kapitalförvaltarna som vi anser är representativa för de olika strategierna. Utifrån dessa drar vi som slutsats att den huvudsakliga anledningen att det skiljer sig mellan kapitalförvaltarna är att en geografisk diversifiering av fastighetsinnehavet inte medför en tillräckligt signifikant fördel för att vara värd att ta sig över den förhållandevis höga tröskel som en sådan strategiändring kräver. Fördelen är dock inte obefintlig och av den anledningen väljer ändå några att ta sig an uppgiften.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

<p>Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader.</p><p>Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007.</p><p>Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten.</p><p>III</p>

<p>Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar. Därmed studera en investerares möjlighet till riskspridning. Detta är en kvantitativ studie som utifrån historiska månadsavslut för 10 index använder en teknisk analys för att skapa prognoser. Undersökningen utgår ifrån portföljteorin och använder mått som korrelation, standardavvikelse och sharpekvot för att beräkna historisk data. Det har även konstruerats likaviktade portföljer för att kunna få en inblick i eventuella utvecklingar.</p><p>Tidsperioderna som undersöks är mars 1994 till mars 2002 och mars 2002 till mars 2010, för index i Europa, USA, Asien och Latinamerika. Resultaten visar att korrelationen ökat för samtliga index gentemot Stockholmsbörsen mellan de två tidsperioderna. Risk för de enskilda indexen har däremot inte haft en större ökning eller minskning som medföljd till korrelationen. För de likaviktade portföljerna har man kunnat se en riskreducering för de båda perioderna, och utifrån sharpekvot en ökad riskjusterad avkastning för 2010, som inneburit större positiva effekter för internationell diversifiering.</p> / <p>International diversification has become increasingly important for investors. In order to spread risk  between foreign capital markets, these should not be perfectly correlated with each other. In recent years, technological development and globalization in the business sector have contributed to a simplified financial market for greater involvement. It is therefore interesting to study how the risk and the conditions for international diversification has changed. This leads to the question of; How the benefits of international diversification has been affected for an investor on the Stockholm Stock Exchange? Has it been difficult to find markets with low correlation for risk reduction?</p><p>This paper aims to examine how the correlation between a number of indices in the world has changed between two time periods, and if this has resulted in increased risks for investments. Thus, study an investor's ability to spread risks. This is a quantitative study which, is based on historical monthly closures for each index and uses a technical analysis to create forecasts. The study is based on the portfolio theory and uses measures as, correlation, standard deviation and the Sharpe ratio to calculate historical data. It has also constructed equal weighted portfolios in order to get a glimpse of any developments.</p><p>Time periods under study are from March 1994 to March 2002 and March 2002 to March 2010, with indices in Europe, U.S., Asia and Latin America. The results show that the correlation has increased for all the indices against the Stockholm Stock Exchange between the two time periods. Risk of the individual indices, by contrast, didn’t have a greater increase or decrease that came with the correlation. For the equally weighted portfolios one is able to see a reduction in risk for both periods, and based on Sharpe ratio, increased risk adjusted returns for 2010, which results in larger positive effects of international diversification.</p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata. Olika förklaringsmodeller för denna korrelation undersöks sedan med regressionsanalys. Denna undersökning finner visst stöd för teorin om informationsasymmetri och flockbeteende hos investerarna som förklaring till icke förväntad korrelation.</p>

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering? Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar. Därmed studera en investerares möjlighet till riskspridning. Detta är en kvantitativ studie som utifrån historiska månadsavslut för 10 index använder en teknisk analys för att skapa prognoser. Undersökningen utgår ifrån portföljteorin och använder mått som korrelation, standardavvikelse och sharpekvot för att beräkna historisk data. Det har även konstruerats likaviktade portföljer för att kunna få en inblick i eventuella utvecklingar. Tidsperioderna som undersöks är mars 1994 till mars 2002 och mars 2002 till mars 2010, för index i Europa, USA, Asien och Latinamerika. Resultaten visar att korrelationen ökat för samtliga index gentemot Stockholmsbörsen mellan de två tidsperioderna. Risk för de enskilda indexen har däremot inte haft en större ökning eller minskning som medföljd till korrelationen. För de likaviktade portföljerna har man kunnat se en riskreducering för de båda perioderna, och utifrån sharpekvot en ökad riskjusterad avkastning för 2010, som inneburit större positiva effekter för internationell diversifiering. / International diversification has become increasingly important for investors. In order to spread risk  between foreign capital markets, these should not be perfectly correlated with each other. In recent years, technological development and globalization in the business sector have contributed to a simplified financial market for greater involvement. It is therefore interesting to study how the risk and the conditions for international diversification has changed. This leads to the question of; How the benefits of international diversification has been affected for an investor on the Stockholm Stock Exchange? Has it been difficult to find markets with low correlation for risk reduction? This paper aims to examine how the correlation between a number of indices in the world has changed between two time periods, and if this has resulted in increased risks for investments. Thus, study an investor's ability to spread risks. This is a quantitative study which, is based on historical monthly closures for each index and uses a technical analysis to create forecasts. The study is based on the portfolio theory and uses measures as, correlation, standard deviation and the Sharpe ratio to calculate historical data. It has also constructed equal weighted portfolios in order to get a glimpse of any developments. Time periods under study are from March 1994 to March 2002 and March 2002 to March 2010, with indices in Europe, U.S., Asia and Latin America. The results show that the correlation has increased for all the indices against the Stockholm Stock Exchange between the two time periods. Risk of the individual indices, by contrast, didn’t have a greater increase or decrease that came with the correlation. For the equally weighted portfolios one is able to see a reduction in risk for both periods, and based on Sharpe ratio, increased risk adjusted returns for 2010, which results in larger positive effects of international diversification.