Fonder i allmänhet och aktiefonder i synnerhet är populära sparinstrument hos den svenska befolkningen. Ett alternativ till att äga aktiefonder är att äga aktier i investmentbolag. Vissa utredningar visar att svenska investmentbolag har presterat bättre på börsen än Sverigefonder under slutet av 1900- och början av 2000-talen, men att investmentbolag även är mer riskfyllda. Forskning som jämför investmentbolag med index indikerar att investmentbolag överpresterar gentemot index. Eftersom Sverige är ett fondsparande folk (Morningstar, 2016; SCB, 2017) är det intressant att undersöka om sparande i investmentbolag är bättre än sparande i aktiefonder.För att göra investmentbolagen jämförbara med aktiefonderna så diversifieras båda tillgångarna i enlighet med Modern Portföljteori genom att kombineras i portföljer. Att investmentbolag ofta har tillgång till styrelseposter i sina dotterbolag och därmed tillgång till insiderinformation om bolagen, skulle enligt den Effektiva Marknadshypotesen kunna medföra att investmentbolagen systematiskt överpresterar på börsen jämfört med aktiefondförvaltare.Eftersom aktiefonder kan vara både aktivt och passivt förvaltade, med en diskussion i bland annat Sverige om vilken av aktivt eller passivt förvaltade fonder som är det bättre valet, väljer denna studie att dela upp aktiefonder i dessa två kategorier. Således jämförs investmentbolagen med (1) aktivt förvaltade aktiefonder och (2) passivt förvaltade aktiefonder. De passivt förvaltade aktiefonderna approximeras sedermera med SIXPRX, ett bredare index över utvecklingen på Stockholmsbörsen. Tidsperioderna som undersöks är rullande intervall om 2, 5, 10 och 15 år mellan 2001-07-02 och 2016-06-30. Måtten som används för prestations-utvärdering är Jensens Alfa och Sharpekvot.Studiens resultat visar på överavkastning hos investmentbolagsportföljen gentemot den aktivt förvaltade aktiefondportföljen och SIXPRX, med signifikanta värden på 15-årsbasis samt ett antal ytterligare signifikanta tidsintervall. Ju längre det uppmätta tidsintervallet är desto starkare resultat uppvisas i favör för investmentbolagsportföljen. Utöver skillnader i informationsunderlag så skulle substansrabatt, skillnader i incitament till långsiktighet och skillnader i antalet ägda bolag kunna ligga till grund för investmentbolagens överprestation.

Because defence industry companies today act in a market characterized by international cooperation and export, higher demands on cultural competence and diversity is placed in the organization. Due to this, cross-cultural demands on leaders in defence industry companies increase. However, it is difficult to build the paper on previously established theory as the scenario is new for the industry. Therefore, the purpose of the survey is to through a grounded theoretical approach investigate the leadership challenges facing Swedish defence industry companies as they move towards a more international market. As a research object, SAAB was chosen. The result showed that five themes could be identified. These are motivation, change in organizational focus, diversification, communication and planning, as well as the complexity of the defence industry. A core variable was identified as fragmentation of leadership challenges in internationalization. This means that leadership issues change focus, change or in other ways are challenged when the company is on the international market. Analysis of the interviews indicate that the most pressing leadership issues with moving abroad is motivation, gender equality, trust, communication and accountability. These five parameters are all inherent in the business and are based on the way in which the business has been identified previously and the surrounding characteristics that affect the organization. / Eftersom försvarsindustriföretag idag agerar på en marknad som kännetecknas av internationellt samarbete och export ställer detta större krav på kulturell kompetens och mångfald i organisationen. Detta innebär att korskulturella kraven på ledare i försvarsindustriella företag ökar. Det är dock svårt att bygga uppsatsen på tidigare etablerad teori då detta är ett nytt scenario för branschen. Därför blir syftet med undersökningen att genom en grundad teoretisk ansats undersöka vilka ledarskapsutmaningar svenska försvarsindustriföretag står inför när de rör sig mot en mer internationell marknad. Som forskningsobjekt valdes SAAB. Detta då företaget kan ses som ett lämpligt objekt för att undersöka syftet. Resultatet visade att fem teman kunde identifieras. Dessa är motivation, förändring i organisationsfokus, diversifiering, kommunikation och planering samt försvarsindustrins komplexitet. En kärnvariabel identifierades som fragmentering av ledarskapsutmaningar vid internationalisering. Detta innebär att ledarskapsproblematik skiftar fokus från nationell till internationell marknad, förändras eller på något annat sätt utmanas när företaget globaliseras. Analyser av resultatet visar på att det den största ledarskapsproblematiken med att ha verksamhet utomlands är motivation, jämställdhet, tillit, kommunikation och resultatansvar. Dessa fem parametrar är alla inneboende i verksamheten och grundar sig i hur verksamheten sett ut tidigare samt omgivningskarakteristika som påverkar organisationen.

Genom åren har revisionsbyråer i Sverige tillämpat samma strategi, en strategi som fokuserat på att erbjuda ett diversifierat tjänsteutbud. Detta har inneburit att revisionsbranschens aktörer blivit väldigt lika gällande struktur och affärsområden. Likheterna mellan olika revisionsbyråerna beror på att revisionsbranschen är tydligt reglerad i lag, normer och praxis. I början av 2018 skedde det i branschen en förändring följt utav en till i slutet av 2018. Två av Big Four bolagen, PwC och KPMG, valde att avyttra sin redovisningsverksamhet och specialisera sig inom revision. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar revisionsbyråers strategival. För att skapa denna förståelse undersöker denna studie vilka faktorer som påverkat strategivalet.  Denna studie har genomförts genom att tillämpa en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att undersöka revisionsbyråers strategival och inte bara förändringen, har fyra ledande revisionsbyråer intervjuats, varav två byråer som genomfört en strategisk förändring och två som behållit samma strategi. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien.  Studiens slutsatser är att revisionsbyråer påverkas av samma externa och interna faktorer. De externa faktorerna som identifierats är digitalisering samt lagar och regler. De interna faktorerna som identifierats är humana resurser och ägare. Den faktor som haft störst påverkan på strategi och orsakat att flera strategier tillkommit är digitalisering. Trots att alla revisionsbyråer påverkas av samma faktorer tyder denna studie på att revisionsbyråer påverkas olika. Beroende på den individuella kundtypen styrs valet av strategi, valet mellan specialiseringsstrategi eller diversifieringsstrategi.

Investment companies are actors that play important private- and socioeconomic roles in the business world. The purpose of this thesis is to examine investment strategies of Swedish investment companies, in terms of risk and the extent to which academic theory is employed in the process. To accomplish this, Swedish publicly listed investment companies have been sorted by size and portfolio structure. Empirical research consisting of data collection and interviews indicates that companies rarely apply theories in their entirety. Instead they are opting to 'cherry-pick' individual concepts. As active owners, companies tend to view each holding as an individual investment. By contributing to corporate governance with knowledge and experience, investment companies are able to facilitate long-term strategic growth. While both the financial industry and society as a whole have evolved, Swedish investment companies still typically rely on dated, ‘proven’ methods. / Investmentbolag är aktörer i näringslivet som fyller funktion ur såväl samhälls- som privatekonomisk synvinkel. Uppsatsens syfte är att kartlägga svenska investmentbolags investeringsstrategi med avseende på risk och huruvida man tillämpar akademisk teori inom området. För att möjliggöra detta har svenska börsnoterade investmentbolag sorterats efter storlek och portföljstruktur. Empirisk undersökning i form av inhämtad fakta och utförda intervjuer har visat att man inte använder akademisk teori med avseende på risk, dock visas att element av dessa tillämpas. Strategin som aktiv ägare handlar istället om att betrakta varje innehav som en enskild investering och med kunskap och erfarenhet i innehavens respektive ledning bidra till en långsiktig strategisk utveckling. Trots att finansbranschen och samhället utvecklats så håller man sig i svenska investmentbolag fortfarande till beprövade arbetsmetoder.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts. En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö – och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar. Många av de fastighetsspecifika riskkomponenterna förstärks vid kapitalplacering på utländska marknader. Resultatet av undersökningen baserar sig på intervjuer och enkätundersökningar med svenska fastighetsaktörer. Resultatet visar att majoriteten av de svenska fastighetsbolag som har en koncentration till den svenska marknaden anser att det finns tillräckligt med placeringsmöjligheter i Sverige, att förvaltningen, som är en betydelsefull komponent i flera av bolagens verksamhet, underlättas genom koncentration till den svenska marknaden samt att 1980-talets dåliga beslut avseende utländska fastigheter fortfarande avskräcker från investering i andra länder. I undersökningen framgår även att annorlunda språk och kultur kan ha en repellerande effekt men det bedöms inte vara den avgörande faktorn. En fjärdedel av de 26 företag som medverkade i enkätundersökningen har framtida planer på att investera utomlands, medan en majoritet på över hälften anger att de kommer att fortsätta bedriva sin verksamhet inom Sveriges gränser. Företagen påverkar varandra i den mån att 70 % av företagen anser att intresset för utländska fastigheter skulle öka (helt eller till viss del) om fler svenska bolag började investera utomlands. Cirka 60 % av de tillfrågade bolagen tror att svenska placerares internationella investeringsaktivitet kommer att öka. Trots fördelarna med att investera internationellt – bland andra diversifieringsfördelar ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv tillkommer – innebär processen även stora osäkerheter och tidskrävande informationsinsamlingar om främmande marknader. Att investera i en utländsk marknad betyder att att engagera sig i okända politiska, ekonomiska och legala system.

Bakgrund: Offentlig information som finns tillgänglig visar att det är en stark majoritet män i bolagsstyrelser. I takt med att mångfald diskuteras i samhället och allt fler yrken blir mer jämställda, har styrelserummens könsdiversifiering inte omvandlats på samma sätt jämfört med andra yrken. Vissa skandinaviska länder har vidtagit åtgärder för att öka jämställdheten i företagens styrelser. Det kan berika att veta om de vidtagna åtgärderna ger det förväntade resultatet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avkastningen och könsfördelningen bland styrelseledamöterna i nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsens, Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med multipel regressionsanalys för olika oberoende variabler för att undersöka korrelationen mellan lönsamhet och könsdiversifiering inom bolagsstyrelser på kort sikt samt lång sikt. Därtill utfördes t-tester för att pröva om skillnader mellan genomsnittlig avkastning finns. Slutsats: Resultaten från denna studie finner inga evidens på statistiska samband mellan könsdiversifiering i styrelsen och lönsamhet i avkastning över durationen på ett år från att börsnotering skett. / Background: Public information that is available indicates that there is a strong majority of males ruling in the board rooms. As diversity is becoming widely debated in society and different occupations are becoming more gender equal, the boardrooms do not convert in the same past as other occupations. Some Scandinavian countries have gone to long measures to increase gender diversity in the corporate boardrooms. Furthermore, it can enrich to know if the measures taken give the anticipated outcome.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is any relationship between the profitability and the gender distribution among the board members of newly listed companies on the Stockholm Stock Exchange, Large Cap, Mid Cap and Small Cap. Methodology: The study approaches a quantitative method with multiple regressions analyses with separate control variables to examine the correlation between profitability and gender diversity in corporate boards on short-term and long-term. In addition, t-tests were performed to investigate differences between average returns. Conclusion: The results of this study indicate that there is no statistically determined relationship between the gender diversity of the board and the stock return over the duration of a year from going public.

Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

Over the past decade, the Swedish pension funds AP1, AP2, AP3, and AP4 have significantly increased their capital allocation towards unlisted real estate. This study explores the investment strategies of these AP funds, examining the methods used in asset class investments, risk mitigation measures, responses to macroeconomic threats, and investment returns. Employing a mixed-methods approach, the research integrates semi-structured interviews with fund representatives and statistical analysis of data from annual reports.  Findings indicate that the AP funds have capitalized on post-financial crisis real estate market dynamics, particularly evident in investments initiated in the years after the crisis. Notably, AP1, AP3, and AP4 have gained good returns through sector diversification, contrasting with AP2’s less successful geographic diversification. Investments are primarily direct or joint ventures in unlisted real estate firms, avoiding PERE-funds due to their shorter holding periods and high costs. Risk is mitigated through extended holding periods, strategic partner selection, board involvement, and analysis of megatrends. The low risk-free rate environment that has been in Sweden for the last decade has significantly supported the unrealized returns from the investments. Future capital allocation should focus on non-competing sectors, reinvestments in existing assets, and identification of new trends to enhance sector investability. / Under det senaste decenniet har de svenska pensionsfonderna AP1, AP2, AP3 och AP4 ökat sin tillgångsallokering avsevärt i onoterade fastigheter. Denna studie utforskar investeringsstrategierna för dessa AP-fonder och granskar de metoder som används i investeringarna i tillgångsklassen, vilka åtgärder som görs för riskminimering samt hur makroekonomiska hot minimeras och vilka avkastningarna investeringarna gett. Genom att använda en blandad metod använder studien semistrukturerade intervjuer med fondrepresentanter och statistisk analys av data från årsredovisningar. Resultaten visar att AP-fonderna har kapitaliserat på dynamiken på fastighetsmarknaden efter finanskrisen, särskilt tydligt i investeringar som initierades åren efter krisen. Noterbart är att AP1, AP3 och AP4 har uppnått betydande avkastningar genom sektordiversifiering, i kontrast till AP2:s mindre framgångsrika geografiska diversifiering. Investeringarna sker främst direkt eller via klubbstrukturer i onoterade fastighetsföretag, där PERE-fonder undviks på grund av deras kortare hållperioder och oproportionerliga kostnader. Riskminimering uppnås genom långa investeringshorisonter, strategiskt partnerurval, styrelseengagemang och analys av megatrender. Den låga riskfria räntemiljön som varit i Sverige det senaste decenniet har avsevärt stöttat de orealiserade avkastningarna från investeringarna. Framtida kapitalallokeringar bör fokusera på icke-konkurrerande sektorer, återinvesteringar i befintliga bolag och identifiering av nya trender för att hitta sektorer som blivit investerbara.

The interest for sustainable funds have increased recently. ESG has become a part of companies everyday life and SRI a part of the investment strategies used by equity funds. In lack of research in the field of mutual equity funds, we choose to investigate how investment strategies in “social responsible investment” (SRI) affect the risk-adjusted return. The study investigated 51 equity funds between 2014 and 2019 that had been reporting their sustainability strategies in the so called “hållbarhetsprofilen”. From this information portfolios were constructed based on the funds strategic work in comparison to conventional funds counterparts. Carhart fourfactor model were used to calculate the risk-adjusted return, the sharpe ratio to determine return in relation to the another measure of risk and the strandarddevation to calculate the total risk in each portfolio. The study concluded that all swedish equity funds worked with combinations of several SRI strategies to implement sustainable investment. In line with previous research our results show that funds managed with a strategy of low rate exclusion show a higher risk-adjusted return compared to strategys with higher exclusion rates. The conclusion though, after statistical testing was that the results could not be proven significant between the two groups of SRI-funds, meaning that we could not prove any difference in risk-adjusted returns between the groups. Further the results showed that the total risk-exposure between SRI and conventional equity funds, due to reduced diversification was not higher in SRI funds in comparison with their conventional peers. Nor did we find any evidence for ESG-integration to dampen total risk during the time for investigation. / Intresset för hållbara fonder har ökat på senare tid. ESG har blivit en del av bolagens vardag och SRI en del av förvaltarnas strategier. Då det saknas forskning inom området på aktiefonder har vi valt att undersöka hur investeringsstrategier inom “Socially Responsible Investment” (SRI) påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersökte 51 stycken aktiefonder mellan 2014 och 2019 som hade rapporterat sina hållbarhetsstrategier via den så kallade hållbarhetsprofilen. Från denna information skapades portföljer beroende på fondernas strategiska arbete som sedan jämfördes med konventionella fonder som motsvarigheter. Carhart fyrfaktormodell användes för att beräkna den riskjusterade avkastningen, sharpekvoten för att utröna avkastning i förhållande till risken och standardavvikelsen för att beräkna den totala risken i portföljen. Slutsatserna av undersökningen blev att samtliga aktiefonder arbetar med kombinationer av flera hållbarhetsstrategier för att genomföra hållbara investeringar. I linje med tidigare forskning visade resultaten även att exkludering i låg grad uppvisar en högre riskjusterad avkastning jämfört med en högre exkluderingsgrad. Detta resultatet var dock efter statistiskt test inte signifikant, vilket i sin tur genererade slutsatsen att den riskjusterade avkastningen inte påverkades av i vilken grad fonden använde sig av negativ screening. Den totala risken påverkades varken av att SRI-fonderna i jämförelse med de konventionella fonderna haft sämre möjligheter till diversifiering eller att SRI-fondernas på grund av ESG-integrering kunnat minska risken.

Aim: Based on portfolio theory, which highlights diversification, and CSR, which describes the value of social and ethical responsibility of corporations, this study examines whether there is a difference in risk-adjusted performance between ethical and traditional mutual funds. Ethical funds are limited in their opportunities of diversification and should therefore be limited in their potential perfomance. On the other hand, a focus on social and ethical responsibility can be profitable. Method: The study uses a quantitative approach where we used 25 mutual fund in each category, ethical and conventional mutual funds. The mutual funds and their data has been obtained from www.morningstar.se and www.pensionmyndigheten.se. Historical performance between 2009-2013 were processed to obtain the Sharpe ratio and M2. For comparison a independent t-test is used. Result & Conclusions: Although ethical and traditional mutual funds have different diversification opportunities, the results indicate no significant difference in risk-adjusted performance between ethical and conventional funds.