Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida ett urval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsmaterialet REDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens empatiska förmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet med REDE-materialet påverkade barnens empatiska förmåga, det var någon skillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatet påverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg det vara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att de intervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-materialet påverkat barnens empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatet och det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt att materialet till stor del handlade om djur.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

This study focusses on how people in Sweden commemorate their dogs and handle their demise. By examining memorial texts for dogs that are presented by their owners on internet forums, memorial texts that are used on gravestones on an animal cemetery as well as an interview with an animal nurse, the study examines how dogs are humanized and treated in human-like ways. With theories about new animism, social acceptance (nomos) and ontology as the theoretical framework, the study provides an analysis of strategies by which people tend to humanize dogs in ways that are often similar to the handling and mourning of human deceased.                                                The empirical data illustrate how dog owners in Swedish society who have lost their beloved pet express themselves in terms of religious terminology. According to memorial texts, the dogs go to heaven, where they may be reunited with their owners, become free from their diseases, and in some cases they are buried in separate graves in animal cemeteries. The study also illustrates how dogs in Sweden today have almost equal opportunities and access to medical care as human beings. The results show that many religious beliefs that may exist around a human person´s death are very similar to the practices and attitudes that surround the death of dogs. From a theoretical view point this can be interpreted both as a strategy and the result of a humanization of the dog as a pet with close relations to humans. It suggests that a type of new animism is active and present in the Swedish society.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver’s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur. About animals in commercials, it does not exist much research and a study of an animal welfare organization’s commercial has never been done before. To examine which content that creates effect in a commercial that includes animals and where the sender is an animal welfare organization is thus a research gap that this study aims to fill, using a qualitative text analysis. A commercial from the non-profit animal welfare organization World Animal Protection has been reviewed, with semiotic and rhetoric analysis. The purpose was to identify which components a commercial contains to generate effect, where the main content in the commercial is animals, but also to find out if there was content that could have created more effect. The result shows that there are several different types of content that generates effect, such as pets, the environment where the animals are displayed and the order of the various scenes. Furthermore, the result shows that there is content that could have created more effect in the commercial. An example of such content is that the narrator in the commercial could have expressed itself more based on "our" and not "your" perspective. The results provide knowledge about what creates effect in the commercial about animals.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.

Syftet med denna studie är att visuellt undersöka om det finns könsroller eller könsstereotyper i bilderböcker med förmänskligade djur. För hjälpa till att undersöka syftet har tre frågeställningar formulerats. Har karaktärerna på bilderna könskodade kläder, färger eller attribut? Om ja, på vilket sätt syns detta i bilderböckerna? Hur kan karaktärernas aktivitet kopplas till könsroller? Hur kan karaktärernas objekt kopplas samman med könsroller?   Metoden som användes är en kvalitativ bildanalys där fyra bilderböcker från åren 1995-2014 granskades och analyserades. Den teori som genomsyrar hela uppsatsen är genusteorin.  Resultatet av studien visade att könsroller och könsstereotyper är ett vanligt förekommande fenomen i böcker med förmänskligade djur. I tre av fyra utav de analyserade böckerna upptäcktes stereotypa könsmönster. De könsmönster som framträdde var en uppdelning mellan könen inom områdena kläder, färger, aktiviteter och artefakter. De böcker som har analyserats i uppsatsen är Bu och Bä i blåsväder, Kottens hemlighet, Familjen Nalle åker bil och Pite och Palt leker kurragömma.   Nyckelord: Genus, könsstereotyper, barnlitteratur, förmänskligade djur.

No description available.

Denna studies syfte är tudelat. Jag ämnar beskriva och analysera olika etiska uppfattningar av matproduktion baserad på djur och dagens köttindustri. Tre olika produktionsformerundersöks. Dessa är fabriksuppfödning, human konventionell köttproduktion och ekologisk köttproduktion. Utöver att beskriva och definiera dessa undersöks olika sätt att etiskt rättfärdiga dessa produktionsformer. I studien analyseras och jämförs de etiska resonemangen för att tydliggöra likheter och skillnader. Jag avser att kritiskt granska de olika moraliska positionerna och de resonemang som ligger till grund för dessa i syfte att diskutera huruvida de är moraliskt hållbara. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad utmärker dessa treolika produktionsformer? Vilka moraliska uppfattningar innehas av de som förespråkar respektive produktionsform? Hur berättigas dessa uppfattningar? Överensstämmer de moraliska resonemangen med företrädarnas beskrivningar av sin produktionsform? Är dessa moraliska positioner och de etiska resonemang som rättfärdigar dem moraliskt hållbara?

Animals has long been present as characters in children’s literature. The most common use of animals is by portraying them somewhat anthropomorphized - in other words by attributing them with human features. Therefore the following questions arise: how does animals become humanized, what features do they possess and and how different anthropomorphized species relate to one another? This study will focus on the presentation of animals in children’s literature. With the help of the following terms: anthropomorphism and person portrayal, we will analyse ten different children’s books with anthropomorphized animals to see what human features and characteristics they possess. For the purpose of our analysis we categorized the animals by their diet: carnivores, omnivores and herbivores. The result are: only communication capability had been given to all of the animals. The rest of the human features was clothes, tools and human walk that was distributed among the animals according to the books content and author. Finally we found a connection between the amount of cloths the animals were wearing and the level of anthropomorphism applied to them. In other words the more clothes the animals are given the more human features they possess.

Denna uppsats försöker ge en bild av hur djur, levande eller rekvisita, används i fyra förskolor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur "djur" kommer in i deras verksamhet och på vilka sätt de kan påverka barns utveckling. Frågeställningarna var hur kan djur integreras i förskolornas dagliga verksamhet? Hur anser pedagogerna att djur och materialkan ha en påverkan av barns utveckling? Vilka hinder och möjligheter ser pedagogerna med levande djur i förskolan? De teorier som används i huvudsak är biophiliahypotesen, sociokulturell teori, Sterns teori om självutveckling och anknytningsteori. Semi-strukturerade intervjuer med pedagoger har lagt grunden för det empiriska materialet. Resultaten har visat att djur är en stor del av verksamheten och att de påverkar barnen på många sätt. Slutsatsen visade att djur integreras i förskolan genom pedagogiken, levande djur, rekvisita eller sagor, men främst material. Pedagogerna tror att djur gör mycket för barns språk/kommunikativa, sociala, empatiska och moraliska utveckling, och att de har en känslomässig påverkan och att barn har ett naturligt intresse. Lärarna ser positivt till levande djur i förskolan, men anser att hinder kan vara allergi, resurser och ansvar. Men de ser möjligheter i form av digitalt lärande, 4H-gård samarbete och zoo förskolor.