The purpose of this study was to examine how a few travellers described animal agency in travelogues from the 17th century, printed in Swedish language. Because the aim of this paper was to study animal agency, the posthumanist perspective was chosen to analyse how the travellers both objectified animals and described certain animals to be able to express free agency. Furthermore, the study also examines how the travellers interpreted the animal’s free agency. First, the results show that animals were objectified in situations where animals functioned as economic resources, which also has been shown in previous research. Animals were objectified as tools, food, means of transportation and commodities. Second, the study shows that larger predators, the chameleon, the elephant and larger apes, were described to be able to express free agency. The larger predators exercised agency outside human living quarters and was interpreted negatively because of the danger they posed. This has also been shown in previous research. Third, and most important, the results indicate that humans didn’t view all animals the same. The travellers seem to have thought that certain animal individuals in certain situations could express free agency. For example, specific crocodiles were described to be able to choose whether to attack humans or not. They could also play with each other, which indicates that the author thought that the specific crocodile had emotions. Moreover, the elephant was described to be able to make its own decisions and only lacked the human ability to speak. In addition, the larger apes were deemed to be able to comprehend abstract concepts and act on conscious intention, like the elephant. Also, although the apes didn’t speak, they were believed to be able to. This shows that the travellers thought that specific animals could express free agency in given situations and had many so-called human abilities.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ”Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin?”, ”Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?” och ”Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?” Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Till analysen har vi utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet behandlar deltagarnas beskrivning av känslor och färdigheter som härrör från behandlingen samt deltagarnas syn på hästunderstödd terapi som behandling. I slutsatsen fastslår vi, utifrån empiri och tidigare studier, att hästunderstödd terapi finner relevans i socialt arbete. Denna behandlingsform bidrar på ett konstruktivt sätt till alliansskapande och motivationsarbete samt ger en känsla av empowerment och medveten närvaro hos deltagarna. Vi har sett att hästunderstödd terapi verkar hälsofrämjande på ett kognitivt, emotionellt och socialt plan.

No description available.

Studiens syfte är att, genom observationer, undersöka djurens roll i förskolans verksamhet. Syftet är således att skildra de pedagogiska lärprocesser som förekommer i förskolor som involverar djur i sin dagliga verksamhet, bidra med kunskaper om hur djur kan påverka förskolans verksamhet och hur djurhållning kan tillämpas i den traditionella förskolan. Vårt teoretiska ramverk utgår ifrån sociokulturellt perspektiv med inriktning mot Vygotskijs och Leontyevs ”Aktivitetstrianglar” som Engeström sedan utformade grafiskt. Ramverket möjliggör användningen av begrepp som till exempel artefakter, mediering, objekt och subjekt vilket skapar en röd tråd genom hela studien. Metoden som valts är en kvalitativ fallstudie och genom denna metod kan fördjupning göras av hur två specifika förskolor med djur i verksamheten fungerar. Studiens frågeställningar bygger på ett kunskaps intresse och har fungerat som en vägledning genom studien. Frågeställningarna är: hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på lantbruksförskolan och hur är djur involverade i lärandeaktiviteterna på djurparksförskolan. Observationerna skedde på två olika förskolor och för att komplettera data genomfördes också samtal med förskollärarna i verksamheten. Observationerna och samtalen analyserades utifrån en tematisk analysmetod som kompletterades med en narrativ analysmetod för att ge ett djupare resultat. Resultatet visade på att det fanns både skillnader och likheter mellan förskolorna som observerades. Baserat på resultatet fördes en diskussion kring hur skillnaderna och likheterna på förskolorna med djurinriktning kunde appliceras på en traditionell förskola. Slutsatsen visar att det är möjligt att använda djur i en traditionell förskola men att tillämpningen beror på den enskilda förskolans förutsättningar.

This study examine how pedagogues work to develop children's knowledge and understanding of animals based on the Reggio Emilia philosophy. To answer the questions at hand interviews with six pedagogues were held. This studies result showed that the most common approach of teaching was to use the forest. The pedagogues found it important to follow the children’s own interests and let their curiosity lead their work forward. They looked into what different animals needed to survive. The pedagouges linked many of the curriculum's different goals into the childrens work with animals. The pedagogues perceived this work as giving it a broad and clear picture of the animal that gave the children knowledge and understanding of the animals. The study's conclusion shows that the pedagogues consider that the work becomes more meaningful and rewarding for the children if they show curiosity and interest.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare på förskolor med djurinriktning arbetar med djur i verksamheten. Studien gjordes genom kvalitativa intervjuer med förskollärare som är verksamma i förskolor som har inriktning mot djur och natur. Teoretiska utgångspunkter användes från det sociokulturella perspektivet där vi anser att djur kan ses som medierande resurser i barns lärande samt att vi utgår från Deweys aktivitetsbegreppet, även i folkmun kallat för “learning-by-doing”. Studiens slutsats visar på att om förskollärare har ett genuint engagemang och intresse för djur och natur så blir arbetet mer givande och meningsfullt.

<p>C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?</p><p>Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta.</p><p>Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.</p><p>Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets.</p><p>Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.</p>

<p>Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren. Syftet är att beskriva funktion hos och effekten av Animal-Assisted Activity och umgänge med djur i allmänhet. Metoden är en deduktiv tematisk deskription och materialet redovisas under tre teman: social, psykologisk och fysiologisk funktion och effekt. Resultaten pekar mot att AAA och umgänge med djur har en positiv funktion för människors hälsa, men det är svårt att precisera vad det är som ger effekt.</p> / Denna översiktsartikel är en påbyggnad av en C-uppsats om nyttan med Animal-Assisted Therapy, "Therapets", skriven under handledning av Ojan Olsson som en examensuppsats vid Socionomlinjen på Socialhögskolan i Stockholm år 2000

No description available.

<p>I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lärande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar också vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda på detta har vi använt oss av fältstudier baserade på observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har även en enkätundersökning genomförts i syfte att ta reda på attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur. Efter att ha tagit del av tidigare forskning samt genomfört fältstudier och en enkätunder-sökning har vi fått bevis på att integration mellan barn/ungdomar och djur kan stärka deras självförtroende och ge en större ansvarskänsla.</p>