Bakgrund och problem - Globaliseringen ökar företagens behov av att nå konkurrensfördelar. Detta gör att företagen måste vidta åtgärder för att effektivisera sig. Ekonomioutsourcing är ett alternativ för företagen att öka sitt fokus på kärnverksamheten, nå spetskompetens och kostnadsreducering vilket kan leda till bättre konkurrensfördelar. Genom att studera ekonomioutsourcingens framtid kan användare och leverantörer anpassa sina investeringar och resurser. För att få kunskap om framtiden för ekonomioutsourcing bör framtidsförväntningar från användare och leverantörer samt historisk statistik och drivkrafter studeras.   Syfte - Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafterna och förväntningarna av ekonomioutsourcing på den svenska marknaden. Detta för att genomföra en jämförande analys samt identifiera mönster för att slutligen skapa en bild av framtiden för ekonomioutsourcing och dess följder.   Genomförande av studien - Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling har främst skett genom intervjuer av användare och leverantörer av ekonomioutsourcing men även insamling av historisk statistik och drivkrafter.     Outsourcingens framtid - Resultatet vår studie pekar på är en ny drivkraft bakom ekonomioutsourcing. De framtida förväntningarna är att ekonomioutsourcing kommer öka men att det eventuellt byter skepnad på grund av automatisering. De förväntade följderna av en ökad ekonomioutsourcing leder till hårdare konkurrens vilket gör det mer attraktivt för uppköp av internationella företag.

Fokus på energianvändning är idag stort då forskare konstaterar att antalet naturkatastrofer som indirekt härrör från den globala energikonsumtionen ökar. Sverige står idag för 0,5 % av den totala energianvändningen globalt. Dock ligger Sverige och Europa i toppen vad det gäller energianvändning per capita. Den slutliga elenergi användningen 2015 var 30 % av den totala slutliga energianvändningen, till dessa slutanvändare hör ishallar, så som Tegera arena, som använder genomsnittlig 1000MWh/år köpt energi. Tegera arena förknippas troligtvis först och främst med Leksands IF hockeylag. Men utöver ishockey används arenan för andra evenemang och har en verksamhetstid under den större delen av året. Arenans energibehov är idag något större i jämförelse med genomsnittet för andra arenor med samma publikkapacitet och detta har uppmärksammats av föreningen. Ett samarbete mellan Leksands IF och det lokala fjärrvärmebolaget Dala Energi eftersöks. Detta utifrån den spillvärmeåtervinning från arenan som skulle kunna vara intressant för både föreningen, som internvärme, och energibolaget, i form av tillskottsenergi till fjärrvärmenätet. Detta kommer att undersökas med hjälp av andrahandsdata från både energibolaget och från föreningen. Genom analyser av dessa data kommer bottom-up och top-down-metod att användas. Resultatet av denna metod kommer sedan att jämföras med den totala verkliga användningen och sedan diskutera eventuella avvikelser. Även kommer intervjuer att göras för att studera vilka de främsta motsättningar och drivkrafter som föreligger hos föreningen för energieffektiviseringar. Resultatet från fallstudien visar att nära en tredjedel spillvärmeenergi används idag för det interna värmesystemet. Dock finns det ytterligare energi att använda internt. Detta utan att öka energiinnehållet med värmepump. Resultatet visar även att ekonomi är den största barriären men tillika drivkraft. Dessa två är inte ovanliga bland andra branscher, visar undersökningar. Annan drivkraft som föreningen anser vara betydande är fungerande installationer, då det idag finns förkommer problem med nuvarande tank för varmvattenackumulation. För utökad återvinning av spillvärme ges fyra förslag för det interna värmesystemet samt två stycken för den extern distribution. Att installera nya ackumulatortankar anges som högsta prioritet vid utökad återvinning vilket skulle ge en beräknad besparing på 90 kkr/år. Vid extern distribution föreslås det att leverera den lågtempererade spillvärmeenergin till annan närliggande varmvattenanvändare med höga laster. Detta i förstahand utan att använda sig av värmepump och istället använda spillvärmen till förvärmning.

<p><p><strong>Syfte:</strong>Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation.<p> </p><p><strong>Metod:</strong>Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter. Vidare undersöker denna studie effekterna av e-handel mellan företag. Resultatet bekräftades genom att analysera data och information med hjälp av SPSS.<p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong>Resultaten visar att e-handel mellan företag ger positiva effekter. En betydande del av automationsföretagen var positiva till e-handel och slutsatserna kan vara till hjälp för företag vid bedömningen av drivkrafterna och hindren för en effektiv driftsättning av e-handel med andra företag. Resultatet av e-handel är främst effektivitet i arbetet och reducerad administration.<p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p>

<p>När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:</p><p> </p><p>1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget?</p><p>2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04?</p><p>3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?</p><p> </p><p>Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.</p><p> </p><p>De slutsatser som framkom var att den största <em>likheten</em> syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största<em> skillnaderna</em> har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.</p>

Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation.  Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter. Vidare undersöker denna studie effekterna av e-handel mellan företag. Resultatet bekräftades genom att analysera data och information med hjälp av SPSS.  Slutsatser:Resultaten visar att e-handel mellan företag ger positiva effekter. En betydande del av automationsföretagen var positiva till e-handel och slutsatserna kan vara till hjälp för företag vid bedömningen av drivkrafterna och hindren för en effektiv driftsättning av e-handel med andra företag. Resultatet av e-handel är främst effektivitet i arbetet och reducerad administration.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?   Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:   1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget? 2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04? 3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?   Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.   De slutsatser som framkom var att den största likheten syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största skillnaderna har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna. Totalt har tre semi-strukturerade djupintervjuer ägt rum. De viktigaste identifierade drivkrafterna visade sig vara horisontella och vertikala nätverk genom personlig integration samt lägre kostnader genom rekrytering av kompetent personal och gemensamma IT-lösningar.

No description available.

Uppsatsens syfte är att förklara drivkrafterna som påverkade utvecklingen av den svenska marinen under åren 1999 - 2004. För att ta reda på svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom två olika perspektiv, avsikten är att ta reda på vilket perspektiv som har bäst förklaringskraft. Perspektiven baseras på två olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet. Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har även haft stor påverkan på hur marinen ser ut idag. I undersökning framgår det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning är. Flera olika påverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.  De stora faktorerna bakom marinens utveckling bestod av ekonomiska reduceringar och ökade internationella ambitioner. Utifrån de två perspektiven går det inte att fastslå vilken som har bäst förklaringskraft, utan dessa två kompletterar varandra vilket i sig ger en bättre förklaringskraft.

<p>Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt</p><p>ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland</p><p>flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens</p><p>frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att</p><p>energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika</p><p>påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har</p><p>sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de</p><p>data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland</p><p>bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att</p><p>fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar</p><p>borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer</p><p>som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i</p><p>teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg</p><p>för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och</p><p>drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från</p><p>enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt</p><p>positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i</p><p>Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och</p><p>motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland</p><p>föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas</p><p>i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och</p><p>en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra</p><p>situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och</p><p>engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller</p><p>om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men</p><p>ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.</p>