I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S på ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benämna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbättra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som använts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter på två av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat på hur implementeringen genomförts, åsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering. De teorier studien baserats på var av relevans och kunde ställas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade åsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen. Genom dessa åsikter och uppfattningar kunde slutsatser dras om hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat på Distrib.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher? Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher. Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap. Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna vid Umeå universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stämmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrågor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstämmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stämmer berättelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mål och aktiviteter? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är lärare från personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling är stora vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att själv påverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen är drivande i frågan. De anställda menar att en anställning vid universitetet erbjuder konstant lärande och ett öppet och lärande klimat. Det framgår att det formella utbildningsutbudet i vissa fall inte lever upp till behoven och att detta kan ses som en svaghet med kompetensutvecklingsarbetet. Intervjupersonerna menar däremot att de informella utbildningsinsatserna har en större överensstämmelse med arbetsuppgifterna, framförallt för att de själva väljer att delta i insatserna. Resultatet visar även att drivkraften till kompetensutveckling ligger hos individen. Det kommer bland annat från universitetets struktur och kultur. Målen relaterade till kompetensutveckling i den pedagogiska handlingsplanen är till viss del uppfyllda även om det fortfarande finns utrymme för utveckling.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete. De barriärer som hindrar företagen från att införskaffa eller utveckla sitt miljöarbete är främst samförståndsbarriärerna och kunskapsbarriärerna, där ridsportverksamheters miljöpåverkan och dess betydelse ifrågasätts, samt kunskapsluckor kring ämnet. Vidare är även de ekonomiska barriärerna betydelsefulla, exempelvis genom att det kan finnas fördomar om att ett miljöarbete bara är något kostsamt. Tillsist är de tekniska och de sociala barriärerna identifierade, men dessa ses som mindre i jämförelse med de tidigare nämnda.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.

<p>Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.</p><p>Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.</p><p>I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer.</p><p>De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation. Andra viktiga drivkrafter för eleverna är deras framtidsmål, egna prestationskrav och förväntningar från föräldrar och kompisar. Det gick inte att se några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg.</p>

Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer. De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.

No description available.