Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning isamband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs isamband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdasinställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sexuppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att deomfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupadförståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskninginom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde. Som teoretiska utgångspunkterför att analysera det empiriska materialet har begreppen brytpunkter, etableringsfas,utforskandefas och upprätthållandefas samt rollförlust använts. Analysen visar att denuppsagde inte bara förlorar sin självkänsla och yrkesroll utan också får svårare att agera i nyabanor i samband med uppsägningen. Arbetet visade också att jobbcoachning i samband meduppsägning är anpassad efter individens behov. Jobbcoachningen fungerar som stöd och somett verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden men inte till att påbörja studier. Dettatycks bero på uppsagdas inställning vid mötet med jobbcoacherna, där de uppsagda styr mötet.

Syfte: Genom att svara på våra tre frågeställningar vill vi skapa en större förståelse för vad som driver medarbetare att vilja axla en chefsposition. Genom denna förståelse vill vi också kunna bidra till vetskapen om hur arbetsgivare på ett bättre och genomtänkt sätt kan möta dessa drivkrafter för att fånga upp kompetenta kandidater till vakanta chefspositioner och på ett hållbart och långsiktigt sätt säkerställa sin chefsförsörjning. Metodik: En fallstudie på Landstinget i Kalmar län har genomförts utifrån ett abduktivt angreppssätt. Genom en kvalitativ forskningsstrategi har data samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens deltagare uppfattar att chefspositioner präglas av ensamhet, högt ställda krav samt möjligheter att påverka organisationen och sin egen arbetssituation. Vidare är drivkraften bakom viljan att bli chef att kunna påverka och skapa resultat för och tillsammans med medarbetare. Det är också en drivkraft att utvecklas personligen, från medarbetare till positionen som chef samt i rollen som chefspositionen medför. För medarbetare vars utveckling stagnerat i grundprofessionen utgör chefspositionen nästa steg för personlig utveckling, vilket kan väcka ett intresse och en drivkraft mot chefspositionen. I traineeprogrammet motsvaras individens förväntningar då mycket fokus ligger på självutveckling och utformning av ledarskap. Dock uppstår ett problem när chefspositionen sedan inte ger utrymme för chefer att få utlopp för sina drivkrafter. Chefspositioner har visat sig kräva mycket annat än just möjligheten att utöva ledarskap. Bland annat äts chefer upp av mängden administration, koordinering och möten och lite tid blir således över för ledarskap. / Purpose: By answering our three research questions, we want to create a better understanding of what motivates people to become managers and to undertake the responsibilities and expectations that comes with the position. Through this understanding we also want to contribute to the knowledge of how employers in a better and well-reasoned way can meet these motivation factors in order to capture qualified candidates for vacant management positions and in a sustainable and long-term way ensure its supply of managers. Methodology: A case study on the Kalmar County Council has been conducted with an abductive approach. Through a qualitative research method data has been collected using semi-structured interviews. Conclusion: The study's participants perceive that managerial positions are characterized by loneliness, high requirements and opportunities to influence the organization and their own work situation. Further, the motivation factors behind the desire to become a manager are to be able to influence and create results for and with employees. Another motivating factor is personal development, in terms of advancing from employee to manager, as well as the ability to develop in the management position itself. For employees whose development has stagnated in their profession, the manager position can offer a possibility to further development, which can arouse an interest for management. The trainee program has been shown to correspond to the individual's expectations where focus lies within self-development and the configuration of leadership. However, a problem arises when in the next step the management positions does not allow managers to vent their motivations. Management positions have been shown to require more than just the ability to exercise leadership. For instance is the ability to exercise leadership inhibited by the amount of the administration, coordination and meetings which leaves little time for leadership.

No description available.

Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

Vi måste alla ta ansvar för miljöfrågorna. Vetskapen om att de olika miljöproblemen måste hanteras har medfört att tillämpandet av miljöledningssystem vuxit fram. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som kräver ett kontinuerligt och strategiskt arbetssätt för ständiga förbättringar med avseende på miljöfrågor. I Sverige tillämpas vanligen fem olika miljöledningssystem, men frågan är vad som driver och hindrar aktörer att tillämpa ett miljöledningssystem.   Problemet med studien är därför att besvara vilka drivkrafter och hinder som förekommer vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv samt att analysera dessa. Analysen syftar till att skapa förståelse för hur drivkrafterna kan tillvaratas och vilka åtgärder som krävs för att övervinna hindren.   Syftet är att bidra till lärdomar i Hofors kommun med avseende på drivkrafter och hinder vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv. För att göra detta har tolv intervjuer med förtroendevalda och anställda ledningspersoner utförts i Hofors kommun. Fallkommunen har omkring 9500 invånare. Den kommunala organisationen består i stort av Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Hoforshus AB.   Intervjuerna identifierar först drivkrafter utifrån olika kategorier. Kunskap och engagemang, Ekonomi, Rutiner och struktur samt Leda och stötta en utveckling är betydande drivkrafter. Mindre betydande drivkrafter är Image, Intressenterna, Nå politikens mål samt Miljö.   Intervjuerna identifierar även hinder utifrån olika kategorier. Det identifieras att i princip alla ser Kunskap och engagemang, Administration samt Omfattning och få belöningar som hinder. Ungefär hälften uppgav Intressenterna, Nå politikens mål och Ekonomi som hinder.   Diskussionen belyser sedan att det finns både drivkrafter och hinder när det gäller politiska mål, ekonomi, intressenter samt kunskap och engagemang. Medan det identifieras att stärkt image, insatser för bättre miljö, leda och stötta en utveckling samt skapa rutiner och struktur endast anses vara drivkrafter. Administration samt omfattning och få belöningar uppfattas entydigt som hinder.   Slutsatserna utmynnar i att kommunen måste fokusera på frigöra de betydande drivkrafterna genom att överbrygga de betydande hindren. Det gäller alltså att satsa på att öka kunskapen och engagemanget i området för att tillfredsställa en betydande drivkraft och på samma gång bemöta ett betydande hinder. Annars drivs kommunen särskilt av att förbättra ekonomin, skapa rutiner och struktur samt leda och stötta en utveckling. Detta leder till belöningar. För att nå dit måste administrativa hinder övervinnas.   Genom framtida studier kan det vara intressant att genomföra en studie i en större kommun eller fördjupa sig i ett avgränsat kommunalt ansvarsområde, såsom skolområdet. / We need to take responsibility for environmental issues. Knowing that the various environmental problems must be handled has led to the application of environmental management systems. An environmental management system is a tool that requires a continuous and strategic approach to continuous improvement with respect to environmental issues. In Sweden usually applied five different environmental management system, but the question is what drives and avoids organizations to implement an environmental management system.   The problem with the study is to answer the driving forces and barriers that occur when implementing an environmental management system from a management perspective and to analyze them. The analysis aims to create an understanding of how drivers can be recovered and the interventions needed to overcome the barriers.   The aim is to contribute knowledge in Hofors municipality with respect to the drivers and barriers for the implementation of an environmental management system from a management perspective. To do this, twelve interviews with elected politicians and employees of management were carried out in Hofors municipality. The municipality has about 9,500 inhabitants. The municipal organization consists largely of the Municipal Executive, Children and Education, Social Services Committee and Hoforshus AB.   The interviews first identify drivers from various categories. Knowledge and commitment, Economy, Procedures and structure as well as Lead and support the development are significant driving forces. Less significant driving forces are Image, Stakeholders, Reaching policy goals and the Environment.   The interviews also identify barriers based on different categories. It identified that basically all look Knowledge and commitment, the Administration and the Extent and few rewards as barriers. About half said Stakeholders, Reaching policy goals and Economy as barriers.   The discussion highlights there are both drivers and barriers in terms of policy objectives, economy, stakeholders and knowledge and commitment. While it is identified that better image, efforts to improve the environment, lead and support the development and create routines and structure is considered to be the driving forces. Administration and extent and few rewards perceived unambiguously as barriers.   The conclusions results that the municipality must focus on freeing the significant driving forces by overcoming the considerable barriers. It is therefore important to focus on increasing knowledge and commitment in the area to satisfy a significant driving force and at the same time addressing a significant barrier. Otherwise operated the municipality especially to improve the economy, create routines and structure and lead and support development. This leads to rewards. To achieve this, the municipality need to overcome the administrative barriers.   Through future studies, it may be interesting to do a study in a larger municipality or in an enclosed municipal field of responsibility, such as school.

En enkätundersökning utfördes om spelvanor hos svenska gymnasieungdomar. Enkäten innehöll frågor om hur mycket ungdomarna spelade och deras drivkrafter till spelande uppdelat på fyra olika skalor. En skala för om man spelar för att få prestera, en skala för att spela för social interaktion online, en skala för emotionsdrivet spelande och en skala för ungdomens grad av medveten kontroll över sitt spelande. Drivkrafter och speltid jämfördes med frågor om sömn, skolgång, mående och umgänge med vänner offline för att se om det fanns associationer med negativa konsekvenser för övriga livet. Studien hade 466 deltagare, varav 65% var män och 33.5% var kvinnor. Totalt spelade 83.5% av deltagarna spel i någon utsträckning. För män var denna siffra 93.7% och för kvinnor 64.1%. De huvudsakliga fynden var att speltid, emotionsdrivet spelande och spelande med låg grad av medveten kontroll var svagt till måttligt associerade med högre skattade symptom på nedstämdhet och ångest, mindre sömn och att göra sina läxor mer sällan. Resultaten antyder att ökad förståelse av drivkrafter är en möjlig ingång för att vidare utforska bakomliggande faktorer för problematiskt spelande.

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten. Fyra perspektiv är vägledande för uppsatsen och behandlar företagens definition av hållbar utveckling, dess praktiska arbetssätt samt kommunikation till intressenter och drivande faktorer bakom ett aktivt miljöarbete. Utifrån ett deskriptivt syfte och en kvalitativ ansats med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod har empiri insamlats genom delvis strukturerade intervjuer med tre olika positionerade svenska klädföretag. Tidigare forskning i form av tryckta källor och akademiska artiklar har använts som utgångspunkt för den teoretiska referensramen och därmed som underlag för analysen.Ur analysen kan det konstateras att det finns flertalet olika definitioner av begreppet hållbar utveckling. Dessutom existerar flera olika tillvägagångssätt för att bedriva det praktiska miljöarbetet i företagen. Skälet tros vara att det saknas ett enhetligt ramverk som skapar utgångspunkter och riktlinjer att arbeta utefter inom näringslivet. Vidare påvisas att företagens kommunikation gentemot dess intressenter gestaltar sig olika beroende av den ursprungliga verksamhetens kärnvärden. Drivkraften bakom ett aktivt miljöarbete synes i vår studie främst vara av företagsekonomisk karaktär. / <p>Sustainable development and Corporate Social Responsibility has during the last decades evolved into important and received concepts within the Swedish clothing industry. During the last couple of years the consumption of textiles has increased distinctly and the production has been translocated into low-cost countries, which has resulted in a complex international value chain. The combination of todays transparent media and environmentally conscious costumers results in an increasing demand for sustainable aware companies. This thesis deals with the swedish clothing companies complex task to manage sustainable development. Because existing research focus on the subject from a socio-economical perspective, this thesis is instead composed to study the environmental aspects.</p><p>Hence, the general research question is to study how Swedish clothing companies work with sustainable development and environmental care. Four perspectives are indicative and include the companies way of defining sustainable concepts, their practical operation methods, communication towards stakeholders and driving forces behind an active environmental commitment. Based on a descriptive purpose and a qualitative approach with an attempt to reach an abductive method of conclusions, the empirical material was gathered through partly structured interviews with three Swedish clothing companies. Existing research in context of printed sources and academical journals is the base for the theoretical framwork and therefore also the analysis.</p><p>From the analysis it is established that several definitions of the concept sustainable development exist. Also, there are many different operational methods for companies to handle the practical environmental implementation. The explanation for different working methods and definitions assume to be the absence of an accepted and available framework containing working routines. Furthermore, the communication towards stakeholders differ in addition to the companies original business concept. The main identified driving force behind an active environmental engagement is established as a business administration motive.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Ubåtsvapnet har sedan dess instiftande utgjort en viktig del av det nationella försvaret av Sverige och har under lång tid ansetts vara flottans slagkraftigaste enheter. Genom utvecklingen som följde efter kalla kriget, där Europas stater närmade sig varandra genom EU och försvarssamarbeten, ominriktades Försvarsmakten mot ett insatsförsvar med internationellt fokus. Förband som inte kunde bidraga vid internationella insatser skulle avvecklas. För Ubåtsflottiljens del innebar detta att förbandet anpassade sig för att verka utanför Sveriges territorium och på så vis skapa legitimitet för sin fortsatta existens. Samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram nästa generations ubåtar, som senare blev A26/Blekingeklassen. Då några direkta nationella hot inte längre förelåg designades dessa med färre torpedtuber och istället med en sluss för slussning av dykare och farkoster. Bakom ett beslut som detta finns flera aktörer, men på vilket sätt har dessa kunnat påverka designvalen för Blekinge? Genom att analysera projektet med hjälp av teorier kring beslutsfattande och drivkrafter har denna undersökning studerat vad som påverkat gjorda val. Undersökningens resultat visar att det funnits olika drivkrafter under projektets gång, men att de övergripande har varit rationellt aktörsagerande för att uppnå vinstsatisfiering både för Sverige som nation, men också för de enskilda aktörerna. Det har dock förekommit maktkamp mellan staten och försvarsindustrin samt stigberoende och byråkratiska inslag i form av handlande enligt tidigare uppgjorda rutiner.

Bakgrund: Samhället behöver ledare inom många olika områden för att utvecklas och förändras. Dessa personer har visat sig ha gemensamma beteenden så som att sätta tydliga mål, finna ett inre syfte och ha passion i det som de gör. Då alla handlingar som utförs av en människa drivs av ett motiv är det intressant att studera vad som motiverar dessa personer. Denna studie har avgränsats till att studera verkställande direktörer. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur svenska verkställande direktörer beskriver sin motivation utifrån sitt eget perspektiv och således bidra till ökad förståelse för vad som motiverar dessa. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie med en induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet i denna studie är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fyra stycken verkställande direktörer i Sverige. Resultat: Resultatet av denna studie visar att de faktorer som motiverar de verkställande direktörerna, utifrån deras eget perspektiv, varierar. Studien visar tydligt att de verkställande direktörerna främst motiveras av någonting “extra” i deras arbete. Samtliga verkställande direktörer nämnde var för sig att de motiveras starkt av deras respektive företag, utveckling och förändring. / Background: The society need leaders in many different areas to be able to develop and change. These individuals have some common behaviour, such as setting clear goals, finding an inner purpose and having passion for what they do. Since all action by a human being are driven by a motive, it is interesting to study what motivates these people. This essay has been limited to study CEOs. Purpose: The purpose of this study is to understand how Swedish CEOs describe their motivation from their own perspective and contribute to increased understanding of what motivates them. Design: This study is a qualitative multi-case study with an inductive research approach. The empirical material in this study is collected through semi-structured interviews with four different executive directors in Sweden. Conclusion: The result of this study shows that the motivating factors varies between the CEOs. The CEOs are mainly motivated by something “extra” in their work. All of the CEOs separately mentioned that they are strongly motivated by their companies, by development and by change.

<p>Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att redogöra för viktiga aspekter beträffande fastighetsnära insamling samt skillnader och likheter i resonemang bland bostadsrättsföreningar, mindre privata fastighetsägare, allmännyttiga fastighetsbolag och större privata fastighetsbolag, för att visa på hur incitament för fastighetsnära insamling kan skapas. Syftet är vidare att förklara vilka incitament och drivkrafter som kan finnas för att införa fastighetsnära insamling för att sedan utveckla en modell, samt ge förslag på vilka åtgärder som kan stimulera utbyggnaden av den fastighetsnära insamlingen. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är inte en attitydundersökning. Undersökningen omfattar endast Linköpings kommun. Undersökningen utesluter villaägare samt de fysiska insamlingsrutinerna. Genomförande: Uppsatsen har en fallstudieliknande ansats där en kvalitativ metod använts. Fallföretagen är verksamma inom fastighetsbranschen och är belägna inom Linköpings kommun. Data har samlats in genom intervjuer med fastighetsägare samt bransch- och intresseorganisationer. </p><p>Resultat: Innan undersökningens genomförande delades återvinning in i marknadsdriven respektive lagdriven återvinning. Undersökningen visar att det även finns ideologiskt driven återvinning. De ideologiska drivkrafter som undersökningen påvisar är minskad miljöpåverkan, etiska och moraliska värden samt partipolitisk vilja. De ideologiska incitamenten i undersökningen består av samhällsdebatten och eldsjälar.</p>