Sammanfattning Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder. Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden. Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare. Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare. I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.

No description available.

The security situation in Europe has led to a national focus in the armed forces. A national defence requires a sufficient number of soldiers and to handle this, several countries relies on voluntary soldiers. In Sweden, the Home Guard represent 47% of the total number of soldiers in the armed forces. At first look, a professional unit should have easier to motivate soldiers compared to the Home Guard. However, the fulfilment in the Home Guard is nearly 100% and the professional units have had problems keeping their soldiers. The purpose with this paper is therefore to investigate what motivates Home Guard soldiers to serve. The method used is a case study based on several interviews with soldiers from the Swedish Home Guard. The case study uses Fabrizio Battistellis theory about motivation as a theoretical foundation, which consists of three different categories, paleomodern, modern and postmodern. This study indicates that soldiers in the Home Guard are motivated by paleomodern factors, as factors such as duty, responsibility and the desire to be part of a military culture are important to soldiers. Findings also indicates that postmodern factors such as the will to develop the soldier’s personal identities and a longing for adventure were found to be important for the soldiers. However, although these factors are common, they are not thought to be crucial. Modern factors are weakly represented since no significant economic or materialistic factors could be determined.

Bakgrunden till arbetet är vårt intresse för och nyfikenhet att undersöka ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK, och dess betydelse för deltagarna. Vi vill genom studien synliggöra problematiken och förtjänsterna med omställnings- och livs- och karriärutvecklingsprogram och bidra till kunskapsbanken till stöd för Studie- och yrkesvägledare. Syftet är att beskriva och analysera två LOK-deltagares motiv och drivkrafter, utvecklade självkännedom, insikter och livs- och karriärbeslut i ett livs- och karriärutvecklingsprogram, LOK som undersöks genom frågeställningarna; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas motiv och drivkrafter vid användning av LOK som omställningsprogram; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas utvecklade självkännedom i relation till anställningsbarhet; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget övningar, metoder och teorier i LOK i relation till begreppen personlig insikt, teori-insikt och metod-insikt; Hur beskriver deltagarna, handledare och företaget deltagarnas livs- och karriärbeslut vid deltagande i ett livs- och karriärutvecklingsprogram som LOK. För analys av resultatet använder vi oss av ett ramverk av tidigare forskning och karriärteorier. Metodvalet är kvalitativa intervjuer och hermeneutisk analysmetod. Det vi med stor tydlighet kan se som generella slutsatser i resultatet är att, för Lok deltagaren så är förutsättningarna för att lyckas i programmet att deltagaren går in i programmet med en stark motivation och vilja till förändring. Det som erbjuds den engagerade deltagaren är ett professionellt bollplank och vägledning som hjälper deltagaren att utveckla självkännedom och förmåga till att våga ta livs- och karriärbeslut och en ökad anställningsbarhet vid omställningssituationer.

I denna uppsats i Ekonomisk Historia undersöks vad som var drivkrafterna och motiven bakom Umeå kommuns IT-satsningar som genomfördes på 1990-talet. Datorer och automatiserade lösningar etablerades och förändrade arbetsmarknaden redan på mitten av 1900-talet. Teknikutvecklingen gick framåt och på 1990-talet var tekniken tydligt integrerad i de kommunala verksamheterna bland annat i form av administrativa dataprogram. För att hantera behovet av data- och IT så fastslog Umeå kommun en ny ADB-policy 1990. Umeå kommun var tidiga med att sälja egenutvecklade datasystem och lösningar till andra kommuner och företag. ADBkontoret blev senare UKF-data och efter det ostrukturerades ännu en gång till Umeå kommuns IT-kontor . Fokus var från mitten på 1990-talet på att utveckla användningen av IT i kommunala verksamheterna. Anledningen till de kraftiga investeringarna i IT inom Umeå kommun var dels på grund av en hög tilltro till tekniken, men det fanns en uttrycklig målsättning att data- och IT skulle medföra effektivisering och ekonomiska fördelar. Stundtals fanns det även en viss övertro för data- och IT, något som vissa ansåg som vanligt för tidsperioden. Samtidigt blev det tydligt att tekniksatsningarna gav positiva effekter för Umeå kommun.

Syftet med uppsatsen har varit att ta del av berättelser och upplevelser från kvinnor som tagit sig ur ett missbruk. Vi har undersökt orsaker till att kvinnor hamnar i missbruk och vad som hade kunnat motverka det. Samt kvinnors drivkraft till att ta sig ur missbruket och vad det var som hjälpte dem att ta sig ur sitt missbruk. Vi har även undersökt vad yrkesverksamma som arbetar med kvinnor i missbruk hade för uppfattning om området i jämförelse med kvinnorna. Uppsatsens empiri samlades in via intervjuer som var av semistrukturerad karaktär och det var tre kvinnor och tre yrkesverksamma som intervjuades. För att analysera datamaterialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys där transkriberingen av intervjuerna kodades och sammanställdes till teman. Tidigare forskning visade på att kvinnor i missbruk är en extra utsatt och stigmatiserad grupp och de söker ofta vård i senare skede än män i missbruk. Resultaten i uppsatsen visade på att de övergripande riskfaktorerna till att kvinnor hamnade i ett missbruk var traumatiska upplevelser samt en problematisk uppväxt. Kvinnorna led av psykisk ohälsa i tidig ålder och därför hade samtliga varit i kontakt med psykiatrin. Däremot uppmärksammade kvinnorna och de yrkesverksamma att psykiatrins insatser mot deras psykiska ohälsa var en anledning till att missbruket eskalerade. Resultatet visade även att vården var dålig att bemöta samsjuklighet. Drivkrafterna till att ta sig ur ett missbruk varierade för kvinnorna men var kopplade till sociala relationer. Kvinnorna menade på att det var sociala relationer som var den drivande faktorn genom hela processen i tillfrisknandet. Däremot ansåg de yrkesverksamma att kvinnor tillslut måste vilja ta sig ur sitt missbruk för sin egen skull för att det ska vara ett långsiktigt tillfrisknande. Det var ingen särskild behandlingsmetod som utpekades mer effektiv än någon annan. Däremot visade det sig vara viktigt för kvinnorna att ha tillitsfulla relationer till behandlaren och personal samt en välfungerande efterbehandling.

The purpose of this study is to develop knowledge about why digitization can be precarious, what problems can arise and how digitization has become a pedagogic issue. This was done by transcribing and analyzing podcasts where advisors, termed digitization experts, discuss their observations.  Furthermore, the survey presents the issues as formulated by the digitization experts, the solutions they offer and how digitization affects social and pedagogical processes. The collected data was analyzed with a sociocultural perspective and interpreted with a hermeneutic methodology. The study presents how the political agenda has influenced technological development and describes how technological aids have been criticized from as early as the 1950s, as well as more recent research that deals with the same field.  The study concludes that digitization to a large extent affects how values, knowledge and skills arise and change individuals. It appears that digitization can inhibit pedagogical processes. The findings suggest that digital transformation entails risks that can be avoided if people are made aware of them. Furthermore, the results indicate that to create a sustainable digital work environment, companies need to make more comprehensive cultural changes as the digital transformation places new demands on, among other things, the work environment and leadership. It also appears that digitization has created a new form of equality issues where certain social groups risk being excluded and discriminated against. The results also demonstrate that to create a sustainable digital work environment, it needs to be developed on the basis that it should be to the benefit of the people and to support work processes, not replace them. It was also discovered that the digitization experts' statements are often based on a management perspective rather than an employee perspective.

This study explored what motives underlie ecological behaviour and additionally if these motives had a relation to environmental knowledge, environmental attitudes and the performance of ecological behavior. Drawing on a present motivation studie, five different motivations, namely Reputation building; Environmental concern; Warm-glow feeling; Individual gain and Reluctant altruism were used to investigate what motivates individuals to pro-ecological behaviour. The ecological behaviours that were used throughout the study were sampled from the General Ecological Behaviour scale. To obtain measurements of environmental attitudes items were collected from the New Ecological Paradigm scale. The variable environmental knowledge was divided into two parts, tested and self estimated, where items were gathered and inspired from present studies. An electronic questionnaire survey, consisting of several subsections, was used to obtain a representative sample of Swedish citizens (n = 602). Data was analyzed through ANOVA, post hoc tests, correlation analysis and linear regression analysis with model comparison. The main findings indicated that there were variance between motives for different types of ecological behaviour. Furthermore, motives that reflect Individual gain or a feeling of Warm-glow were the overall strongest motives for pro-ecological behaviour. Lastly, the result showed that there were some weak correlations between the Environmental concern motive and a pro-ecological attitude, self estimated environmental knowledge and behaving pro-ecologically, while tested environmental knowledge did not show any significant relation to any of the motives. The underlying factors of ecological behaviour is a complex construct that needs to be further researched and updated throughout time and environmental changes.

Positiva hälsoeffekter kopplade till kultur har lett till allt fler initiativ på temat kultur och hälsa inom inte minst vård- och omsorgssektorn. Syftet med föreliggande kvalitativa studie har varit att rikta fokus mot själva arbetet i sig med att implementera kulturaktiviteter inom en vård- och omsorgsverksamhet. Elva medarbetare med varierande roller inom en kommunal äldrevårdsorganisation har intervjuats kring sina upplevelser och erfarenheter av ett internt förändringsprojekt med målet att introducera vardagsnära och individanpassade kulturaktiviteter riktade mot de boende. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierar både ett genuint engagemang men också tydliga hinder och utmaningar i projektet, både på individ- och organisationsnivå. Individens roll framstår som central i relation till en realisering av projektmålet. Både utifrån driv och motivation grundat i den egna övertygelsen kring projektets visioner och mål. Men också i relation till bristande engagemang och motstånd kopplat till bland annat osäkerhet kring projektets aktiviteter och rollkonflikter. Resultatet pekar också på en bristande samsyn kring formulerade målsättningar och realistiska förutsättningar att förverkliga projektresultatet ute i verksamheten, där tid- och resursbrist samt bristande struktur och uppföljning pekas ut som hindrande faktorer. En slutsats blir att organisationen har allt att vinna på att åstadkomma trygga team och en stödjande kontext som stöttar medarbetarna att agera självständigt och uppmuntrar till att våga utmana och ta risker i arbetet med kultur. Liksom att etablera tydliga strukturer för uppföljning och återkoppling kring genomförda insatser på alla nivåer för att skapa varaktigt lärande och engagemang. / Positive health effects linked to culture have led to more and more initiatives around culture and health not least in the health care sector. The purpose of the present qualitative study is to focus on the actual work itself of implementing cultural activities within a health care setting. Eleven employees with different roles within a municipal elderly care organization have been interviewed about their experiences from an internal change project with the goal of introducing individualized cultural activities for the residents on an everyday basis. The results have been analyzed using thematic analysis. The results of the study identify both a genuine engagement and clear obstacles and challenges in relation to the project, both at the individual and organizational level. The role of the individual appears central in relation to a realization of the project goal. Both from drive and motivation based on one's own convictions about visions and goals surrounding the project. But also, in relation to lack of commitment, and resistance linked to for example perceived uncertainty in relation to specific project activities and role conflicts. The result also points to a lack of consensus on formulated objectives and realistic conditions for realizing the project result in the actual setting, where lack of time and resources as well as lack of structure and follow-up are pointed out as hindering factors. One conclusion is that the organization has everything to gain from creating safe teams and a supportive context that supports autonomy and self-regulation in order to encourage challenge and risk taking in working with culture. And also establishing clear structures for follow-up and feedback around performed initiatives at all levels to create learning and commitment.

The purpose of this study has been to investigate the Swedish ultras culture based on subculture theories, it’s motivations and it’s conflict with the police. The ultras culture is a part of football and supporter culture. Through eight semi-structured interviews the study has been able to show that ultras culture, as the interviewees experience it, can be explained by the use of postmodern subculture theories where participation is based solely on one’s own chosen lifestyle and not socio-economic factors. The community, being able to support their team in the best possible way and experiencing arousal has been identified as motivations. The conflict with the police has proven to be protracted and is based on an experienced illegitimacy and experienced assault from the police. This has lead the ultras groups to take illegal acts against the police, creating a vicious circle and an infected conflict. / Syftet med denna studie har varit att undersöka den svenska ultraskulturen utifrån subkulturteorier, dess drivkrafter och dess konflikt med polisen. Ultraskulturen är en del av fotbolls- och supporterkulturen. Genom åtta semistrukturerade intervjuer har studien kunnat visa att ultraskulturen, som deltagarna upplever den, kan förklaras med hjälp av postmoderna subkulturteorier där deltagandet främst är baserat på egen vald livsstil snarare än socioekonomiska faktorer. Gemenskapen, att kunna stötta sitt lag på allra bästa sätt och att få uppleva arousal har identifierats som drivkrafter. Konflikten med polisen har visat sig vara långdragen och grundar sig i en upplevd illegitimitet och upplevt övervåld från polisens sida. Dessa leder till att ultrasgrupperna själva tar till illegala handlingar mot polisen, vilket skapar en ond cirkel och en svårlöst konflikt.