<p>När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad.</p> / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad. / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.</p><p>Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.</p><p>Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.</p><p>Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.</p><p>I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.</p>

Sammanfattning Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder. Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden. Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare. Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare. I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.

University students’ approaches to learning influence academic achievement and qualities in learning outcomes. Approaches to learning develop in a process where student factors interact with factors of the learning context. Students’ subjective perceptions of their learning environment seem to be crucial. This thesis draws on an established research stand in aiming to contribute to a deeper understanding of how students adapt their approaches to learning to perceived contextual factors in a specific learning context. In three studies, conceptions for development and variation of approaches to learning among psychology students at a Swedish university are examined. Study I examined how approaches to learning vary with expected and final course grades, and student abilities to predict academic achievement (N = 189). Overall, students had low self-assessment skills, with students adopting surface approach to learning having the poorest skills. Students adopting a strategic approach to learning achieved high grades, while students adopting a surface approach to learning had poorer performances. Students adopting a deep approach to learning expected high grades but the exam did not favour a deep approach. Study II aimed at describing similarities in factors that psychology students themselves, despite them adopting different approaches to learning, considered influenced their studying activities. A selective student sample described their studying activities in repeated interviews (N = 11, N = 7). The development of approaches to learning was described as a negotiation where different aspects of learning were related to each other. The students described a common set of reference points: 1) previous studying activities, 2) course recommendations, 3) learning outcomes, 4) assessment demands, and 5) estimated effort. Despite great variation in students’ tendencies to adapt approaches to learning, the adaption process resulted in a gradual homogenization of studying activities. Study III examined whether minor variations in parallel learning contexts would give rise to differences in students’ regulation of approaches to learning and whether tendencies to vary differed between students with different approaches to learning (N = 195). All approaches to learning varied between learning contexts, but the strategic approach to learning varied less than surface and deep approaches. Students with a low surface, a high deep or a high strategic approach to learning varied most, while students with a high surface, a low deep or a low strategic approach to learning were more stable. The results show that approaches to learning among psychology students seem to develop in a process of negotiation where different aspects of learning are interrelated. For strategic reasons, examinations seem to drive students towards a surface approach to learning. Students’ shared interpretations of factors of the learning context seem to result in a gradual homogenisation of studying activities, despite different students showing different tendencies to adapt their approaches to learning to a specific learning context. A strategic approach seems optimal for academic achievement. In summary, this thesis shows how fine-grained studies can contribute to a deeper understanding of the context specific development of students’ approaches to learning. / Högskolestudenters lärstrategier inverkar på deras akademiska prestation och utvecklandet av olika kvaliteter i lärandet. Lärstrategier formas i en process där personfaktorer hos studenterna samspelar med lärkontextuella faktorer. Studenternas subjektiva föreställningar om lärmiljön tycks vara av avgörande betydelse. Avhandlingens syfte är att utifrån en etablerad forskningstradition bidra till en djupare förståelse av hur studenter anpassar sina lärstrategier till sina föreställningar om lärmiljön i en avgränsad lärkontext. I tre delstudier utforskas förutsättningar för lärstrategiers utveckling och variation hos psykologistudenter på ett svenskt universitet. I studie I undersöktes hur lärstrategier varierar med förväntningar på examinationsresultat, akademisk prestation och förmåga att predicera tentamensresultat (N = 189). Psykologistudenterna hade generellt svårt att göra en korrekt prediktion av sitt tentamensresultat. Det var allra svårast för studenter med ytinriktad lärstrategi. I enlighet med studenternas egna förväntningar uppnådde strategiskt inriktade studenter högre betyg, medan studenter med ytinriktad lärstrategi presterade sämre. Djupinriktade studenter förväntade sig att prestera väl men tentamen tycktes inte gynna en djupinriktad lärstrategi. Studie II avsåg kartlägga vilka faktorer psykologistudenterna själva ansåg påverkade deras sätt att ta sig an sina studier, med målet att presentera likheter hos studenter som anammar olika lärstrategier. Ett urval av studenter beskrev sina studieaktiviteter i upprepade intervjuer (N = 11, N = 7). Formandet av lärstrategier beskrevs som en slags förhandling där olika aspekter av lärandet relaterades till varandra. Studenterna lyfte fram fem referenspunkter: 1) deras upplevelse av tidigare studieerfarenheter, 2) kursrekommendationer, 3) lärande, 4) examinationskrav, och 5) uppskattad arbetsinsats. Trots stor variation i studenternas benägenhet att anpassa sina lärstrategier till lärmiljön ledde anpassningsprocessen till en successiv homogenisering av studieaktiviteter. Studie III undersökte om även mindre variationer i parallella lärmiljöer kunde ge upphov till skillnader i studenters reglering av lärstrategier och om tendenser att variera skiljde sig mellan studenter med olika lärstrategier (N = 195). Samtliga lärstrategier visade sig variera mellan lärkontexter, men strategiskt inriktad lärstrategi varierade i mindre grad än ytinriktad och djupinriktad lärstrategi. Studenter med låg ytinriktad, hög djupinriktad eller hög strategiskt inriktad lärstrategi uppvisade störst variation, medan studenter med hög ytinriktad, låg djupinriktad eller låg strategiskt inriktad lärstrategi var mer stabila. Resultaten visar att psykologistudenters lärstrategier verkar utvecklas i en process där de relaterar olika aspekter av lärandet till varandra i en slags förhandling. Av strategiska skäl driver examinationer studenterna mot en ytinriktad lärstrategi. En gemensam tolkning av faktorer i lärmiljön tycks resultera i att studenters studieaktiviteter successivt homogeniseras, trots att olika studenter visar olika benägenhet att anpassa sina lärstrategier till en specifik lärkontext. En strategiskt inriktad lärstrategi förefaller optimal för akademisk prestation. Sammanfattningsvis visar avhandlingen på hur kontextnära studier kan bidra till en förståelse av lärstrategiers utveckling. / <p>Avhandlingen är finansierad av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Professor Petra Lindfors beviljades medel till en doktorandtjänst inom ramen för en strategisk ämnesdidaktisk satsning.</p><p>Vid disputationen var studie I och studie II inskickade till tidskrift men ännu inte publicerade.</p>

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för vilka områden, i form av teman och kategorier, som är viktiga för ett aktivt och engagerat lärande utifrån några svenska och amerikanska universitetsstudenters upplevelser.  Studien har fördjupats genom analyser av studenternas utsagor utifrån olika dimensioner av engagemang och utifrån motivationsteorin ”Self Determination Theory” (SDT).  För att få reda på studenternas upplevelser användes semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i fokusgrupper. Både de svenska studenterna (n=16), studie I, och de amerikanska studenterna (n=12), studie II, läste ämnen eller program inom naturvetenskap eller hälsa. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades. Transkriptionerna analyserades sedan med hjälp av en textnära tematisk analys där olika teman och kategorier framträdde. Teman som framkom i båda studierna var: sociala interaktioner och organisering. Utsagorna under kategorierna: lärarens engagemang och kurskamraternas roll, visade på hur viktigt det var att läraren själv var engagerad, intresserad och kunnig och att kurskamraternas engagemang var viktigt, vilket upplevdes speciellt av de svenska studenterna. Utsagorna under kategorierna: kursens planering och studenternas planering, visade att studenternas engagemang hängde på hur kursen var upplagd. Många diskussionstillfällen, gärna i mindre grupper, liksom att kunna ställa frågor, var engagerande. De amerikanska studenternas engagemang ökade om diskussionsövningarna gav dem ”credits”. När det gällde studenternas planering så upplevde de amerikanska studenterna vikten av att vara påläst inför lektionerna för att vara engagerade medan de svenska studenterna uttryckte en önskan om tydlighet gällande studietakten, för att öka sitt engagemang. Studenternas tankar verkade överlag stämma bra överens med det forskningen tidigare redovisat. De fördjupade analyserna visade på en övervikt av känslomässigt engagemang och en integrerad reglering av yttre motivationsfaktorer, vilka båda anses vara bra för ett kvalitativt lärande. Den integrerade regleringen av yttre motivationsfaktorer ligger nämligen nära en inre motivation. De övriga dimensionerna av engagemang, de kognitiva och agentiska engagemangen, anses vara viktiga för ett djupare tänkande, t.ex. ett kritiskt tänkande, något som inte förekom så frekvent i denna studie. Kanske är detta något att fundera över och något att ta hänsyn till när det gäller studier på universitetsnivå. Enligt denna studie verkar det finnas flera läraraktiviteter som motiverar och engagerar studenterna på ett bra sätt, men för att få ett kvalitativt lärande och ett fördjupat tänkande bör vi skaffa oss bättre kunskap om vad som kan stimulerar s studenters olika dimensioner av engagemang och typ av motivation. Det vi gör idag för att nå ett kvalitativt engagemang och motivation inom hälso-och naturvetenskapligt område, oavsett om det är i Sverige eller i USA, är bra men kanske inte tillräckligt, även om resultatet från denna studie inte är fullt ut generaliserbar.

This study examines how dance education can affect a dance student’s self-efficacy and self-concept. The purpose is to shine light on the students perspective on their education. It is also to help educators to get an understanding of and interest in students perspective so that they are included in the work of adjusting the education to help develop dance students self-efficacy and self-concept. The study was done with a Merleau-Ponty phenomenological perspective through four semi structured interviews which were transcribed and analysed from Steinar Kvales methods. The results show four main factors that can affect dance students self-efficacy and self-concept and these are: The relationship to members of the group, Feedback, Comparing to others and The relationship to teachers. Since this study is limited to the perspective of four students, further research needs to be done to verify if these factors are important to the bigger population of dance students.

I detta arbete så har jag undersökt olika system som studenter använder sig av under sin studietid. Systemen som utforskas i början är Kronox, Canvas, Ladok och Antagning. Baserat på datan som samlades in så gjordes en avgränsning till att titta på Kronox och Canvas, då dessa är system som studenterna använder mest under sin studietid.  Med hjälp av intervjuer och tester, så gjorde jag ett gränssnitt där Kronox blev integrerat in i Canvas. Med ett användarcentrerat synsätt så har studenterna fått vara med i varje steg av processen, detta skapar då en mer inkluderade och meningsfullare design. Detta testades på studenterna och i ett iterativt arbete framkom ett slutligt designförslag. Resultatet av projektet har gett ett positivt förslag som är framtaget av studenternas perspektiv och som visar att det kan ske en förändring så systemen kan underlätta deras studietid.  Denna studie är en kandidatuppsats inom området informationdesign med fokus på interaktionsdesign. / In this work, I have investigated different systems that students use during their studies. The systems explored at the beginning are Kronox, Canvas, Ladok and Admission. Based on the data collected, a delimitation was made to look at Kronox and Canvas, as these are systems that the students use the most during their studies.  With help of interviews and tests, I made an interface where Kronox was integrated into Canvas. With a user-centered approach, the students have been involved in every step of the process, this then creates a more included and meaningful design. This was then tested on the students and in an iterative work a final design proposal emerged. The result of the project has yielded a positive proposal that was developed from the students' perspective and that shows that there can be a change so that the systems can facilitate their study time.  This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Interactions design.

Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartiklar och av undervisande lektorer på socionomprogrammen. Inom socionomprogrammen diskuterades det även bland elever om hur pass förberedda de kände sig inför det kommande yrkeslivet som socionom. Många studenter tycktes förespråka praktiska moment under sin utbildning. Med anledning av studenternas syn på praktiska förberedelser används i studien det teoretiska ramverket Learning by Doing utifrån dess lämplighet att tillämpa praktisk kunskap för att stärka inlärning hos individen. Denna bakgrund ligger till grund för studiens syfte, att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur pass förberedda socionomstudenter under termin sex upper sig vara inför sitt framtida yrkesliv. Utifrån ambitionen att kvantifiera studenternas känslor och bereda tillgång till en större mängd data användes webbenkät som datainsamlingsmetod. Totalt valde sex universitet att medverka, vilket resulterade i totalt 103 respondenter, vilket har bidragit till studiens resultat. Studiens resultat visade på intressanta fynd. För det första fanns ingen association mellan tidigare erfarenhet och respondenternas känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet. För det andra fanns det en association, likt det teoretiska ramverket och tidigare forskning, mellan studenternas verksamhetsförlagda utbildning och deras förberedelse för det kommande yrkeslivet. För det tredje testades även respondenternas association mellan erhållen kunskap inom myndighetsutövning och professionella samtal, vilket resulterade i att det fanns en association mellan respondenternas kunskap och känslan av förberedelse. Slutligen visade studiens tester rimligtvis på att desto mer kunskap studenterna uppgav sig fått från utbildningen, desto mer förberedda kände de sig. Sammantaget och utifrån studiens resultat föreslås ytterligare praktiska moment inom utbildningen för att stärka socionomstudenters känsla av förberedelse inför det kommande yrkeslivet.

Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. / Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed.