Thesis--Max-Planck-Institut fur Stromungsforschung, 1997.

Stuttgart, Univ., Fakultät Elektrotechnik, Diplomarb., 1998.

Stuttgart, Univ., Diss., 1999.

Heidelberg, Univ., Diss., 2002.

Zugl.: Hamburg, Techn. Univ., Diss., 2008

Zugl.: Hamburg-Harburg, Universiẗat, Habil.-Schr., 2008.

Universiẗat, Diss., 2007--Frankfurt (Main). / Zsfassung in dt. und engl. Sprache.

Univ., Diss., 2004--Frankfurt (Main) / Enthält Sonderabdr. aus versch. Zeitschr.

Syftet för detta arbete är att identifiera, definiera och implementera komponenter som bidrar till min personliga uppfattning om enhetlighet inom formatet musikalbum. Jag har genom en analys av fem befintliga verk samt en intervju med en yrkesverksam låtskivare och producent utforskat vilka beståndsdelar jag själv betraktar som avgörande för min upplevelse av ett album som ett enhetligt verk, snarare än enbart en samling låtar. De komponenter som identifierats genom arbetet är; instrumentation, dynamik, övergångar, återkommande ljudval/samplingar, sångmix, andrum och dramaturgi. Dessa komponenter har parallellt med mina upptäckter implementerats i produktionen av de elva låtar som utgör mitt egna album Bright Side. Därefter har det musikaliska materialet prövats i en enkätundersökning där de medverkade bekräftat och adderat till de ovan nämnda komponenterna samt gett sitt utlåtande kring mitt albums enhetlighet. Analysen och intervjuns inverkan på musiken styrks av respondenternas svar som pekar på att implementeringen resulterat i utformandet av, ett i hög grad enhetligt album.

Physical activity is widely acknowledged as vital for maintaining health over both short and long periods. Current research, including a 2023 report from the national food agency, highlights a concerning trend among children and adolescents towards increased sedentarism. This study delves into the under- explored aspect of physical inactivity during school hours, particularly in physical education and health (PEH) classes. It seeks to understand the factors influencing girls' reluctance to participate in these classes and their preferences for an ideal PE curriculum. The specific focus is on high school girls who attend but do not actively participate in PE, either not changing into sportswear or opting to observe from the sidelines.   To explore these issues, this study employed a qualitative research methodology, focusing on a purposely selected sample of eight female students from various schools across southern Svealand, Sweden. This approach facilitated an in-depth understanding of the individual and collective experiences of the participants. A semi- structured individual interview and interviews in focus groups allowed the exploration of personal perceptions and attitude toward PE, providing a nuanced understanding of the factors at play.   The results of this study indicate a significant shift in the girls' attitudes towards sports and physical activity, particularly during the transition to high school. This change is linked to the persistence of gender roles within the classroom, the pedagogical approaches of instructors and the social dynamics within the classroom and the changing room settings. These factors collectively contribute to a decline in self- esteem and self- confidence among the girls, ultimately affecting their participation in PEH. The study highlights the need for a more inclusive approach to physical education. / Det är allmänt känt att fysisk aktivitet är avgörande för hälsan, både på kort- och lång sikt. Nutida forskning, inklusive en rapport från Livsmedelsverket (2023), har uppmärksammat en oroväckande trend av ökat stillasittande bland barn och ungdomar. I denna studie utforskas den relativt outforskade frågan om fysisk inaktivitet bland skolelever, med särskilt fokus på idrottsundervisningen. Studien syftar till att förstå de faktorer som påverkar flickors val att inte delta på idrottslektionen samt deras önskemål till ett idealistiskt upplägg. Särskilt fokus är på gymnasieflickor som närvarar vid idrottslektionen men inte deltar aktivt, antingen genom att inte byta om till idrottskläder eller genom att endast observera från sidan.    Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod och riktat in sig på ett urval av åtta gymnasieflickor från olika skolor i södra Svealand. Denna metod har möjliggjort en fördjupad förståelse av deltagarnas individuella och gemensamma upplevelser. Genom en semi- strukturerad individuell intervju samt intervjuer i fokusgrupper har elevernas personliga synpunkter och attityder till idrottsundervisning utforskats, vilket har lett till en nyanserad bild av de underliggande faktorerna.    Resultaten visar på en markant förändring i flickornas attityd till sport och fysisk aktivitet, särskilt under övergången till högstadiet. Denna förändring är starkt kopplat till könsroller i klassrummet, lärarens pedagogiska metoder och den sociala dynamiken i både klassrum och omklädningsrum. Dessa faktorer bidrar gemensamt till en försämrad självkänsla och självförtroende hos samtliga flickor, vilket i sig påverkar deras deltagande i idrottslektionerna. Studien understryker behovet av ett mer inkluderande tillvägagångssätt i idrottsundervisning.