Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder. Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning. Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa. Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.

Rapporten är en empirisk studie med syfte att belysa möjligheter och hinder för kunskapsöverföring vid en generationsväxling inom offentlig förvaltning utifrån ett ledarskapsperspektiv. Frågeställningen som utgjorde basen för att uppnå syftet var: Hur bevaras kompetensen inom myndigheten? Studien tog ansats i kvalitativ metod genom sex halvstrukturerade djupintervjuer som genomfördes med chefer. Det mest framträdande resultatet är att den offentliga förvaltningen arbetar medvetet och proaktivt med kompetensöverföring vid en generationsväxling. Hindren för att lyckas är att anslagen för rekrytering samt fastställandet av arbetsuppgifternas art styrs från central nivå. Slutsatser - med utgångspunkt i studiens huvudsakliga teoribildning Keen (2003) samt den information som studiens respondentgrupp delgivit - är att en generationsväxling medför tillfälle till implementering av nya arbetssätt samt avlärning. Den offentliga förvaltningen anses som en modern och kompetent myndighet med stort förtroende hos medborgarna. Den har hittills - utan svårigheter - lyckats attrahera kvalificerad personal vilket bidragit till bibehållen konkurrenskraft.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån. Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen. Den andra delen är en fallstudie som baseras på deltagande observationer samt intervjuer och handlar om förekomsten av metagovernance i en specifik policyprocess. Efter undersökningen visade det sig att respondentundersökningen och fallstudien genererade lite olika resultat. Sett till fallstudien hade inte den horisontellt baserade styrningen påverkat förutsättningen för metagovernance och att tjänstemännen i hög grad anteciperar sina politikers viljor samt att rollfördelningen under processen har varit tydlig. Den mer allmänt inriktade respondentundersökningen visade däremot att den horisontella strukturen har komplicerat förhållandet mellan politik och förvaltning, gjort rollerna otydligare och att de politiska nämnderna fått en försvagad ställning till förmån för höga tjänstemän och även för kommunstyrelsen. Skillnaderna i resultaten förklaras till stor del av egenskaper som rör det specifika fallet som studerats. I och med att metagovernance via antecipering förekom krävdes ingen ytterligare styrning och i och med detta aktualiserades inte heller de problematiska strukturer och rollfördelningar som respondentundersökningen visar på.

SAMANFATTNING Titel: Förvaltningsstrategier - fyra värdeskapande perspektiv Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Madeleine Agerhill & Johan Eriksson Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2015 - februari Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån de fyra indirekt värdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillväxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier. Metod: Uppsatsens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer från några lokala samt några av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillämpar sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och Internetkällor. Vi redovisar vårt inhämtade empiriska underlag och analyserar därefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnå en djupare förståelse för de indirekta värdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vår studie på en hermeneutik vetenskapsgrund. Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel på hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen själva kan dra stor nytta av att generera mervärde till sina kunder. Mervärde skapar nöjdare kunder vilket bidrar till starka och långsiktiga relationer. Långsiktiga kundrelationer skapar ett mer hållbart och starkare fastighetsbolag då de ökar sin konkurrensfördel på en utsatt marknad. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger anvisningar för framtida forskning med särskilt fokus på Sverige. Framtida forskning skulle kunna analysera vilken påverkan de indirekta värdena har ur företagens synvinkel. Det skulle samtidigt vara intressant att analysera vilka värden som kan uttryckas genom fastigheten. Utstrålar fastigheten den bild som organisationer vill uppnå? Bidrar fastighetens utseende till värde för varumärken? Vilka verktyg finns tillgängliga för att stödja fastighetens varumärkshantering? Lärdomar kan då dras från forskningsområden som arkitektur, marknadsföring och beteendevetenskap. Uppsatsens bidrag: Genom att ta del av vår studie ökar läsaren sin förståelse för hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta värden till företags kärnverksamheter. Studien påvisar vilka effekter och fördelar som finns med att betrakta de indirekta värdena vid utformning av förvaltningsstrategier.  Fastighetsbolag kan använda vår uppsats som ett konkret underlag för att avgöra vilka indirekta faktorer som påverkar kunders kärnverksamheter. Företag som använder sig av externa fastighetsförvaltare kan med hjälp av vår uppsats öka sin förståelse för de mervärden fastighetsbolag genererar. Nyckelord: fastigheter, förvaltning, CREM, indirekta, värde, kund.

Sveriges offentliga förvaltning genomgick under 1980-talet ett stort antal förändringar som till del kan sammanfattas under begreppet New Public Management (NPM). NPM har många influenser från hur privata företag och näringslivet styr sina organisationer. Inom Försvarsmakten påbörjades i slutet av 00-talet två större förändringar i organisation och arbetssätt som lett till en förändrad arbetssituation för chefer. Eliot Freidson (2001) beskriver i sin bok Professionalism the Third Logic hur en profession påverkas av moderna styrtrender likt NPM. Han menar att styrningen av professionen riskerar att förskjutas från professionalism mot byråkrati och marknad. Syftet med studien är att undersöka hur vardagen för officerare influerats av NPM, detta för att kunna pröva Freidsons teori. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilken idealtyp som är dominerande norm för Försvarsmaktens publikation Vår militära profession, samt vilken ideltyp som är dominerande i vardagen för chefer vid Skaraborgs Regemente.Teorier om NPM och professioner används som teoretisk referensram i studien. För att svara på forskningsfrågorna används en kvalitativ metod och sex stycken semistrukturerade informantintervjuer har genomförts i kombination med en textanalys av publikationen Vår militära profession. Resultatet av studien indikerar en skillnad mellan norm och vardag. Denna skillnad kan delvis förklaras av mekanismer från NPM. De mekanismer ur NPM som fått störst genomslag vid Skaraborgs Regemente är kostnadsmedvetenhet, decentraliseringar, effektivitets- och resultatmätning. Vardagen för en chef tycks präglas av en stor mängd administration som inte har direkt koppling till det som Försvarsmakten definierar som kärnverksamhet. Ett resultat av detta är att chefer upplever att de inte längre har samma möjlighet att stödja och leda underställd personal inom kärnverksamheten. / Sweden's public administration underwent a large number of changes during the 1980s, which can be summarized in part under the concept of New Public Management (NPM). NPM has many influences from how private companies and businesses govern their organizations. Within the Swedish Armed Forces, in the beging of the twentiefirst century, two major changes in organization and working methods lead to a changed work situation for officers. Eliot Freidson (2001) describes in his book Professionalism the Third Logic how a profession is influenced by modern governance like NPM. He believes that the management of the profession risks being shifted from professionalism to bureaucracy and market. The purpose of this study is to investigate how the daily work of officers is influenced by NPM, in order to test Freidson's theory. The questions answered in the study are: Which ideal type is the dominant norm for the Swedish Armed Force's publication Vår militära profession, and what type of logic is dominant in everyday life for officers at Skaraborgs Regemente.Theories about NPM and professions are used as the theoretical frame of reference in the study. To answer the research questions, a qualitative approach is used and six semistructured informant interviews have been conducted in combination with a text analysis of the publication Vår militära profession. The result of the study indicates a difference between norm and everyday life. This difference can be partly explained by mechanisms from NPM. The mechanisms of NPM, which have the most influence at Skaraborg's Regemente are cost awareness, decentralization, efficiency and performance measurement. The everyday life for a officer seems to be characterized by a large amount of administration that is not directly linked to what the Swedish Armed Forces defines as core business. As a result, officers find that they no longer have the same opportunity to support and lead subordinates in the core business.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Miljö- och klimatfrågor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhället. Höga krav ställs framförallt på fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn är det därför många ägare som valt att certifiera sina byggnader enligt något miljöklassificeringssystem. Frågan är dock om den växande miljötrenden fått genombrott även när det gäller köpcentrum. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrågor. Genom enkät- och intervjusvar från ett antal olika köpcentrum i Stockolmsområdet visar studien att frågan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön är invecklad och inte har ett entydigt svar. Dock visade det sig att fler än väntat aktivt arbetar med miljöfrågor på något sätt men det är tydligt att det finns utvecklingsmöjligheter inom området. Miljön har under de senaste åren blivit en allt mer central faktor men är inte en av de främsta vid drivandet av köpcentrum. Många köpcentrum väljer till exempel att köpa in grön el till fastigheterna och investerar i energibesparande åtgärder som bidrar både till minskade kostnader men även en minskad miljöpåverkan. Intresset är stort och fler vill arbeta mer med miljön än vad de gör idag och i framtiden förväntas miljön bli en allt viktigare faktor vid förvaltning och byggande av köpcentrum. Men för att miljöarbetet ska kunna underlättas och bli en större faktor anser köpcentrumen att det krävs en enhällig ambition om gemensamma och höjda miljökrav på hela marknaden.